Repetition av källkritikskriterierna:
- Beroende - källor som bygger på andra källor (primärkällor, sekundärkällor)
- Tid - nära i förhållande till händelsen, dvs. gammal info kan vara bättre än ny info (t.ex. källmaterial från 1520 om man vill veta vad Gustav Vasa gjorde i Dalarna).
- Tendens - vinkling, vinner någon på att vinkla informationen?
- Äkthet - är källan det den utger sig för att vara?
Källkritiskfrågorna - ett sätt att komma åt de fyra kriterierna:
- Vem säger?
- Vad sägs?
- Till vem?
- I vilket syfte?
- När? - Handlar om att hitta uppdaterad info, som inte är för gammal
Ni fick under lektionen även diskutera den här listan, där vi har listat bra sökbeteenden och källkritik jämfört med bristande/dåliga sökbeteenden och källkritik.
Bra sökning och källkritik
|
Dålig sökning och källkritik
|
Börjar med mina förkunskaper
|
Börjar söka direkt utan att tänka efter
|
Skriver ner/dokumenterar medan jag söker
|
Tänker att “jag kommer nog ihåg”
|
Anpassar mitt sökande efter syftet/uppgiften
|
Söker på samma sätt oavsett syfte/uppgift
|
Använder olika sökord (utifrån mina förkunskaper och det jag skrivit ner)
|
Söker på ett och samma ord/begrepp hela tiden, med få variationer
|
Läser det jag hittar och fortsätter sen söka
|
Söker “färdigt” först, och läser sen
|
Läser många fler källor än jag kommer använda → väljer ut de bästa
|
Använder de första jag hittar som känns bra, sen letar jag inte mer
|
Söker på flera ställen - inte bara Google. Jag förstår att jag annars väljer bort viktigt och relevant info.
|
Använder bara Google - tror att all relevant info finns där.
|
Ställer frågor till texten, t.ex. Varför tar de upp det? Vad baserar de det på? m.m.
|
Läser utan att reflektera, stanna upp eller ställa frågor.
|
Kollar upp källor i texten
|
Anger Google eller wikipedia som källa utan att kolla upp
|
Undersöker vem som står bakom, och funderar på hur det påverkar innehållet
|
Kollar upp vem som står bakom men tänker inte igenom hur det påverkar innehållet
|
Funderar på syften med texten och om den är tendentiös/det finns intressen i frågan
|
Gör en förenklad bedömning av syfte, t.ex. att en youtube-kanal är till för att informera.
|
Jämför olika slags källor och olika perspektiv i frågan.
|
Tänker inte på om källorna är av olika slag eller ger olika perspektiv.
|
Använder mina ämneskunskaper för att bedöma innehållet
|
Tänker inte på vilka kunskaper jag har som hjälper mig bedöma innehållet
|
Sökställen:
Börja gärna med ett uppslagsverk, för att få en mer neutral utgångspunkt än om ni börjar med tendentiösa källor. Exempel på uppslagsverk: NE, Wikipedia
Livsåskådningens/den religiösa riktningens egna material, t.ex. webbsidor.
Artikelsök - artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Kan vara historiska artiklar eller artiklar om människor som brutit sig ut ur en religiös riktning/livsåskådning. Mindre vanligt med förespråkande artiklar.
Ni hittar NE, Artikelsök m.m. på bibblans webb.
Trunkering - i databaser och kataloger
Ett söktips som funkar i databaser och kataloger är så kallad trunkering. Det innebär att man sätter en * efter ordstammen, och det gör att man söker på alla tänkbara påbyggnader på det ordet. T.ex. Scientolog* söker på scientologer, scientologi, scientologisk osv. Följden blir en bredare sökning.
Detta funkar endast i databaser och kataloger där människor lägger in material. Sökmotorer som Google är enbart en programmerad söktjänst utan inlagt innehåll - tekniken är annorlunda och därmed även söktekniken.
Detta funkar endast i databaser och kataloger där människor lägger in material. Sökmotorer som Google är enbart en programmerad söktjänst utan inlagt innehåll - tekniken är annorlunda och därmed även söktekniken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar