Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.
Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk, och ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd, dvs ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller under lång tid, 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. ett band eller en orkester, så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.
Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det. Likaså är ett recept ofta svårt att upphovsrättsskydda.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta många lärare vill att du tränar på, att använda material som om det var utanför skolan.
Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera.
Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se.
"Äpple"
Hanna Carlsson
Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.
När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
- Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
- CC Search
Tillägg angående upphovsrätt och offentliga konstverk
Att ta ett foto av en staty eller ett konstverk där denna inte är huvudmotiv är ok att göra i privata sammanhang, tex vid en semesterresa. Dock är det inte ok att skapa en databas kring offentliga konstverk då detta strider mot upphovsrättslagen. Detta slogs fast i en dom i Högsta Domstolen 2016.
