Search log for conspiracy theory assignment (English 7)

In English 7 the grading criteria says that students should be able to choose and use strategies to search for relevant information, structure it and assess the reliability of different sources.

In order to practice doing this, and enable the teacher to see your search strategy, you will be using search logs when searching for information about a chosen conspiracy theory.

In this film I explain to you how to use the search log, and also why it is important to learn and improve strategies for searching. Many times our strategies are old habits that we don't think about or think through. This is an opportunity to become aware of your search strategies and improve them.

I you prefer to read instructions about how to use the search log, here is a short summary of the film: 

The search log consists of 6 questions that you are supposed to answer for each search that you do. You copy the questions and paste them further down in your document, under headlines like "Search 1", "Search 2", etc.

The questions are found at the top of the search log that is available to you through google drive or google classroom. There you also find a search log example that I used while showing you the search log - use that example as a template of how you should use the search log.

It's important to use other search channels than just Google - on the school library website you find resources such as Britannica (an encyclopedia) and Ebsco (a database for articles from news papers, magazines and scientific journals). Learn more about these in the end of the film.


3 important things to remember:

The search log is also about improving your searches, for instance by using trampolines (= new search words that you find in the texts you find and read). By documenting and using trampolines, each search you make will be better than the one before - giving you more relevant and useful information, and also making you more knowledgable in your topic.

You will (or should) do more searches than you have use for. Since you should be critical towards your sources you should choose the best, most relevant and most reliable sources.

And finally - documenting your searching through this search log is going to take more time than what you may be used to. This is natural, since you are learning something new and are developing your search strategies. After a while of practice, searching with this kind of documentation will get easier and quicker - that is partly why we do this now, so that you will have practiced this kind of structured searching before going to university.

Källkritik - Controversial people

Uppgiften går ut på att träna på att läsa och granska information. Ni ska läsa en text och träna på att granska utifrån ett-två av nedanstående källkritikskriterier. Ni jobbar i smågrupper där olika personer jobbar med olika kriterier. Ni delar med er av era reflektioner i gruppen och får på så vis en helhet av de olika kriteriernas roll i texten.

Källkritikskriterier (Source criticism criteria):

Äkthet (Authenticity)
Är källan det den utger sig för att vara? Stämmer informationen?
Hur granska? Kolla upp namn, fakta, platser, datum m.m. som framgår i informationen. Kolla upp författare, ansvarig utgivare m.m.

Tid/Närhet (Time)
Detta kriterium har två aspekter: det kan ibland vara relevant att en källa ligger nära händelsen i tid, även om det betyder att källan är gammal. Om källan är publicerad långt efter händelsen så blir informationen ofta väldigt annorlunda. Men ibland är det relevant att ha så ny information som möjligt. Detta gäller bland annat statistik och kunskapsområden där det kommer mycket ny information.
Hur granska? Kolla publiceringsdatum, senast uppdaterat-datum, googla på "Link: webbadressen" för att se när adressen kom till.

Beroende (Dependency)
Ni har säkert hört att det är bra att använda sig av flera källor, för desto fler källor som säger samma sak desto mer troligt att informationen stämmer. Men detta gäller främst om källorna är oberoende av varandra. Många källor kan t.ex. hämta sin information från samma ställe, vilket innebär att de inte är oberoende.
Hur granska? Gå igenom alla källor, var de hämtat sin information ifrån. Se om de kommer från olika ställen, och om de ger samma eller olika bild av ämnet.

Tendens (Bias)
Är källan vinklad? Det kan handla om att det finns olika intressen av att framställa ämnet på ett visst sätt. Kanske är intresset politiskt, religiöst, ekonomiskt osv. Här kan man ofta fokusera på författare, avsändare, ansvarig utgivare - tillhör de en organisation etc med särskilda åsikter? Vad har de att vinna eller förlora på att ämnet framställs på ett visst sätt?
Hur granska? Leta fram Om-avsnitt på webbsidor, googla på namn, organisationer m.m.

Kunnande (Expertise)
En viktigt aspekt är såklart om källan man har hittat innehar rätt kunskap. Det kan handla om författarens kompetens eller de personer som har blivit intervjuade, tillfrågade etc. Om det är en organisation kan det handla om vilka som jobbar där, var de hämtar sin information osv. Vad har de för kunskaper, erfarenhet och utbildning? Är de experter, och i så fall inom vad? Om de är forskare, vad forskar de inom? Om vi ska tro att det de säger är pålitligt behöver vi bedöma deras kunnande.
Hur granska? Vanligt google-sökande på personen/personerna brukar räcka.


För att underlätta er läsning och granskning ska ni tänka på vissa saker innan, under och efter läsningen:

Innan läsningen: 

1. Diskutera med gruppen vad ni vet om personen. Kolla snabbt på wikipedia om ni inte känner till något på förhand, så att ni har lite kunskap om personen innan ni börjar läsa. 
2. Se över hur lång texten är, hur den är indelad osv. Titta på rubriker för att få en uppfattning om vad texten kommer att handla om. 
3. Fundera på vem som ligger bakom texten, var den är publicerad osv. 

Under läsningen: 

1. Stryk under/markera de ställen i texten som är relevanta för dig och det kriterium som du fokuserar på. På så vi är det lättare att gå tillbaka och läsa om efteråt. 
2. Pausa i läsningen och fundera på/sammanfatta vad du läst. Diskutera gärna med en kompis. 

Efter läsningen: 

1. Titta översiktligt på texten igen, repetera de olika delarna, sammanfatta huvudbudskapet. 
2. Tänk igenom hur "ditt" kriterium syns i texten och påverkar innehållet. Skriv ner. Diskutera med gruppen.

Samhällsproblem och källkritik

I samhällsproblemsfrågor finns många olika åsikter och perspektiv. Det kan t.ex. råda stor oenighet om varför problemet uppstår, hur det ska lösas och även huruvida det är ett samhällsproblem över huvudtaget. I sådana frågor är det extra viktigt att skilja på åsikter och fakta, på ogrundade och välgrundade resonemang.

Ett exempel som jag visade på lektionen var en radiosändning i P1 om vaccinering av barn, med anledning av det utbrott av mässling som skett i Stockholm. Man pratade i inslaget dels med en smittskyddsläkare och dels med en bloggande förälder som valt att inte vaccinera sitt barn. Läs mer om problematiken med att likställa två så olika källor med varandra i den här artikeln.

Det exemplet visar även på vikten av att identifiera den faktiska källan när man granskar information. I inslaget är det inte Sveriges radio som är ursprungskällan till informationen, utan snarare de personer som intervjuas. Det är därför deras kunnighet och perspektiv i frågan som man bör granska.

Det här är några viktiga frågor att tänka på när man läser om ett ämne med olika åsikter:

• Vem säger detta och vad är deras kompetens? 
• Finns det någon som säger emot? Vem/vilka är de? (Eller - om ingen säger emot, beror det på att alla är eniga eller att det bara inte lyfts i just den här källan?)
• Vad är fakta och vad är åsikt? Finns det källor på det som sägs? Kanske undersökningar, studier, material från myndigheter, statistik, etc. Är källorna trovärdiga? (Här kan man t.ex. tänka på hur Trump hänvisade till Fox news om #lastnightinsweden). 
• Glöm inte tidsaspekten - gamla källor kan vara inaktuella när det gäller samhällsproblem, speciellt statistik och faktauppgifter. 

Det är även viktigt att använda flera olika sorters källor för att få med olika perspektiv på frågan. Information kan se olika ut - det skiljer sig mellan webbsidor, böcker, artiklar. Det finns dessutom många olika sorters artiklar som går olika djupt in på ämnet: artiklar från dagstidningar, tidskrifter, debattartiklar, ledare/opinionsartiklar, forskningsartiklar.

Och för att få en bredd med olika slags källor behöver man söka på olika ställen. För just er uppgift ska ni använda artiklar av olika slag och då kommer Artikelsök väl till pass. Här ser ni en film som beskriver hur ni söker i A-sök.

På lektionen förklarade jag det här med trunkering, dvs den lilla stjärnan som man placerar efter ordstammen för att bredda sökningen. Om ni har glömt hur det fungerar, kolla på den här filmen.

Och som vanligt - om ni fastnar, vill bolla eller behöver hjälp med att hitta material - kom gärna förbi biblioteket så hjälper vi dig!

Conspiracy project with English 7

Your assignment is to do research on a conspiracy theory that has a following in the US or another part of the English speaking world. You are to search for information from different perspectives, and apply source criticism to what you find. 

From the grading criteria for grade E:

"Eleven kan med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information, strukturera den och värdera olika källors tillförlitlighet."

It's the strategy-part that we will focus on here. You probably use strategies that you are not aware of all the time. Now is the time to become aware! We will practice search strategies by not just searching for information, but searching in a structured way and practice the routine of critically evaluating while searching. For this you will use a search log.

Using the search log

The search log is there to help you do structured searches, for example by documenting the search words you use and by looking up the sources that a source refers to. The search log will help you become aware of your own search process, you will be able to go back to what you've found and remember the content of each source.

It will also help you move forward in you research. By filling in so called "trampolines" you find new words to do new and more narrow searches with. Remeber that you have to try different search words and combinations wherever you are searching - only then can you claim to have a strategy for finding relevant information in a structured way.

Another important aspect of the search log is documenting your critical evaluation of each source. In the far right column you will write about the credibility of each source. Here you should think about things like:

• Who has written the text? Are they experts? Where have they gotten their information from?
• What does the source say? Does it include different perspectives or is it one-sided? Can you confirm the content from other sources?
• Why was this written? Are there financial, political or other interests at stake?
• Sometimes it's relevant to look at a timeline - when was it written? Has something important come to light since the publication of this text? 

How to start

The first step is to choose your topic. In the assignment description you'll find a list of different conspiracy theories to choose from, but you may also have ideas of your own or want to explore other conspiracy theories. A simple google search or browsing through a library book on conspiracy theories in general may help.

1. Once you have your topic - start mapping your knowledge on the subject: Write down everything you can think of about the conspiracy theory in a mindmap or a google document.

Why is this step important? Because the knowledge you already have is like hooks for all the new information you are going to find - you need to hang your new knowledge on your old one. This is also a great way of figuring out what different search words you can use.
2. Fill up your knowledge map by doing basic searches - and reading what you find. A good place for this is encyclopedias of different kinds, for example Britannica online and Wikipedia, or using a search engine like Google. Try finding just basic information for a start.

Remember that googling is not the same as searching the internet, and it's extra important to do many different searches. Make sure to use more than one source and to search in different places - otherwise you will risk using only a certain kind of source (and the criteria for English 7 is using different kinds of sources). 

3. Further searching - when you've done some basic reading about your conspiracy theory you need to go deeper and find sources that analyse and question the topic. You will need both an inside perspective (from those who believe in the conspiracy theory) and an outside perspective (from those who are critical). Again, you need several different sources for each argument or claim.

Places for further searching:

Library catalogue - for finding books.
Artikelsök - for finding articles in newspapers and magazines that are not searchable in Google
AV-Media media catalogue - great for finding documentaries etc.

There might also be student essays or other scientific publications from universities: you can search in for example DiVA, Google Scholar or Ebsco.