Informationssökning SVA

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor. Det står ofta även att du ska kunna diskutera med andra elever och dina åsikter ska vara understödda med fakta. 

Steg 1 - dina förkunskaper En bra sökmetod börjar med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord.

Steg 2 - breda sökningar Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar! 

Trunkering

När ni gör era sökningar kom ihåg att jobba med trunkering * och våga korta av orden så ni ökar på chansen att hitta fler källor med material som kan hjälpa er inom ert arbete.  

Google

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.   Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

Wikipedia

Wikipedia är ett uppslagsverk som är digitalt, som drivs av Wikimedia och föreningens medlemmar. Det är dessa som skriver ihop de olika artiklarna som går att hitta, samt även redigerar dessa. Ni kommer stöta på artiklar som har många och bra referenser, men även artiklar som saknar referenser och som behöver stärkas upp med mer information.
Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex.

Artikelsök

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.
I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.

Andra informationsresurser hittar ni via bibliotekets sida.

Debattartiklar i Svenska 2

I kursplanen för Svenska 2, betygskriterier för betyg E:
"Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor."

Debatter och debattartiklar är ofta en djungel av olika åsikter och perspektiv, där källor används för att stödja den egna tesen. Debatter spelar en stor roll för vad du och jag tycker i en fråga, och därmed också hur vi väljer att leva, rösta m.m. Därför är det viktigt att kunna skärskåda olika källor och även själv kunna föra en välgrundad debatt.

Vi ska här titta på:

- hur man söker efter olika källor på ett bra sätt
- hur man bedömer en källas trovärdighet
- olika databaser och sök-kanaler som ni behöver söka i


Kör inte på autopilot - tänk när du söker
Som exempel kommer jag titta på frågan kring mässlingsvaccinering.

Börja alltid med dina förkunskaper, och se till att skriva ner/dokumentera det du hittar när du söker. T.ex. när jag hittar info om vad mässlingsvaccinet kallas - något som jag kanske inte visste innan. Det är en typisk sak att skriva ner, likaså när jag hittar nya argument osv. Detta hjälper dig också nå betygskriteriet för E vad gäller att söka och samla information.

Om du börjar med Google:

• testa olika sökord, nöj dig inte med det första du kommer på! 
• Använd gärna de förslag som Google ger dig - men tänk på att de förslagen INTE är neutrala. De styrs av dina åsikter, dina tidigare sökningar, andras sökningar osv. Du måste medvetet använda andra sökord för att få fram andra perspektiv. Och det är viktigt att läsa in sig på båda sidorna i debatten. 
• Du måste använda mer än Google, annars möter du inte kriterierna för att använda olika källor. Google, som sökmotor, får bara fram vissa sorters källor, t.ex. webbsidor, diskussionsforum och encyklopedier. Vad för andra källor missar du? (artiklar, böcker, forskning m.m)

Var hittar du andra källor?
Artikelsök
Uppslagsverk såsom NE och Wikipedia (tänk på att granska källorna i Wikipedia-artiklar!)
Andra sajter och databaser via bibliotekets hemsida (t.ex. uppsatser, myndigheters sidor osv).

Tänk ut - vilka sorters källor kan vara relevanta för mitt ämne? Finns det myndigheter, organisationer etc. som jobbar med det? Var hittar jag dem?

Bedöm källornas trovärdighet MEDAN du söker, inte efteråt
Om du bedömer trovärdigheten i källorna efter att du redan har valt ut dem - då är den granskningen rätt meningslös. Du behöver granska medan du söker - dels för att det är den granskningen som ska avgöra om du använder källan eller inte, och dessutom så lär du dig en hel del om ämnet genom att granska källorna.

Vad är en bra källa? Vi kan titta på det här exemplet från Sveriges Radio. Två personer intervjuas - en smittskyddsläkare och en bloggande förälder som "läst på mycket om vaccin". Många har förtroende för Sveriges radio och skulle säga att det är en trovärdig källa. Men här är det inte SR som är källan, utan dessa två som intervjuas. I intervjun behandlas de i stort sett som likvärdiga källor - men är de det? Ställs det kritiska frågor? Framgår det vad de grundar sina uttalanden på? Anges källor?

I den här texten beskrivs problemet med att man inte skiljer på åsikter och sådant som kan klassas som fakta eller tungt vägande vetenskap.

Några grundläggande principer:

• en bra källa ska vara insatt i ämnet och ge en nyanserad bild av ämnet (dvs inte bara visa en sida av frågan)
• en bra källa ska alltid ange sina källor - och de källorna ska i sin tur vara relevanta och trovärdiga
• en bra källa ska vara tydlig i vem som talar
• en bra källa ska hålla en seriös nivå vad gäller t.ex. språk och respekt för andra perspektiv

Att granska trovärdighet:

• Vem står bakom information? Hur kunnig är personen/verksamheten etc i fråga? 
• Kan informationen styrkas av andra källor? Finns det andra källor som säger något helt annat?
• Vad är syftet med källan - vad är det för slags källa? Är det ett blogginlägg, en tidningsartikel, en dokumentär, reklam? Försöker avsändaren sälja, påverka, informera, underhålla? 
• När är källan publicerad? Om den är gammal - har det hänt saker sen dess som gör källan inaktuell? 

Tänk mångfald och helhet! Använd flera olika källor, som inte är kopplade till varandra. Om en källa är lite svag på ett område, se till att stärka upp med andra källor som är starka på det området.

Fake news

Till den här uppgiften ska ni välja en falsk nyhet och arbeta med den utifrån ett antal olika perspektiv.  Ni ska bland annat resonera kring syftet med den falska nyheten, och konsekvenser den kan få. För detta kan det ju vara relevant att ha lite koll på vad som kännetecknar en falsk nyhet, och varför de sprids på det vis de gör.

En falsk nyhet är ju precis som det låter - en nyhet som innehåller falsk eller felaktig information. Men andelen felaktigheter kan variera; ibland är hela nyheten påhittad, ibland är bara en liten del felaktig. Ibland kan även nyheten vara medvetet påhittade/falsk - men inte med syfte att lura, utan att på ett humoristiskt sätt lyfta en fråga (kallas för satir).

En viktig del av både syftet och konsekvenserna av fake news hänger på att de sprids. På lektionen gick vi igenom varför vi går på falska nyheter och sprider dem:

• Bekräftelse - budskap som stämmer med våra åsikter är lättare att tro på
• Närhet - vi tror i högre grad på sådant som är delat av vänner, bekanta, eller människor vi tycker om och ser upp till (t.ex. kändisar)
• Titlar - vi har lättare för att lita på en person med en titel, t.ex. experter och forskare. Det är en legitim tillit om tituleringen är sann och relevant för sammanhanget, och om det inte råder väldig oenighet mellan olika forskare/experter. 
• Socialt - ju fler som gillar något desto större är risken att vi dras med

De här punkterna kan fungera som varningsfaktorer för oss, för de gör oss mindre källkritiska!

Andra saker som kan vara viktiga att tänka på vad gäller de bakomliggande syftena med falska nyheter: 

• ekonomiska vinningar (sk clickbaits). Det här exemplet kanske ni känner igen - tjejen som blir trakasserad av en lastbilschafför och hämnas. 
• så kallade troll och fenomenet "trollfabriker" - dvs. organiserade försök att från flera håll sprida felaktig information för att påverka människors åsikter. 

Exempel på fake news: 

Julgransbelysning förbjuds pga muslimer

Sverige exporterar vapen till Ukraina

Kvinna i hijab bryr sig inte om terrordådets offer

Så hur ska du göra för att granska en nyhet? Börja såhär: 

1. Gå till källan! Kolla efter länkar till sådant (kan vara andra nyheter, artiklar etc) som nyheten hänvisar till. 

2. Ta reda på mer om händelsen - sök i en söktjänst. Tips är att gå igenom texten efter nyckelord, t.ex. plats, tid, namn, citat. 

3. Vem har delat/spridit? Kolla upp personen/organisationen - verka de trovärdiga? Vad har de delat tidigare? Vad är deras syfte?

4. Försök hitta andra källor - gärna oberoende av varandra och av olika slag. Det är t.ex. inte så relevant om både Nya tider och Fria tider säger samma sak, då de är väldigt lika och sprider ofta samma nyheter. 

5. Sök på bilderna i nyheten - kommer bilden från den händelsen? Är den beskuren eller redigerad?

3 sätt att söka på bilder: 

• använd en tjänst som tineye.com - du laddar upp din bild från datorn (spara ner den från nyheten först), och så kan du rangordna resultatet efter datum osv. Jämför olika versioner. 
• använd googles bildsök - ladda upp en bild från datorn. 
• om du använde Chrome så kan du högerklicka på en bild och klicka på "Sök på google efter bild". 

Och slutligen - tips för hur du granskar en webbsida (vilket du mycket väl kan komma att behöva göra för uppgiften): 

• Finns det ett "Om"-avsnitt på hemsidan? Vad står det om de som har gjort sidan?
• Vad säger webbadressen? Vilket land? Är det en .nu-sida eller en .org-sida? Kan du kolla upp domänen och se vem som skapade sidan? 
• använd en allwhois-tjänst, t.ex. http://allwhois.org/ eller www.whois.com
• för svenska adresser och .nu-adresser, används iis.se
• Googla webbsidans namn eller namnet på de som ligger bakom webbsidan. I vilka sammanhang dyker de upp? Se till att kolla flera olika sorters källor. 

Vi frågor, funderingar m.m. kom gärna förbi biblioteket!

Här ser ni en film om konsekvenser av falska nyheter och bristande källkritik:

Jennys ettor läser!

För fjärde året i rad genomför vi nu läsprojektet Jennys ettor läser! Anledningen är att vi, lärare i svenska och bibliotekarier, vill lyfta fram boken som källa till inspiration, igenkänning och intresse.

Vi bibliotekarier presenterar 11 olika titlar för eleverna och årets titlar är:

Hälsningar från havets botten av Christina Lindström
Jellicoe Road av Melina Marchetta
Knockout av Markus Zusak
Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan
Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt
Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren
Kodnamn Verity av Elizabeth Weim
Utrensning av Sofi Oksanen
Matchad av Allie Condie
Ondvinter av Anders Björkelid


Av dessa titlar väljer du som elev en bok, som du allra helst vill läsa. Denna bok köper vi till dig och vi kommer ut i din klass för att dela ut böckerna, någon gång under vecka 43. Under den veckan kommer vi också att starta upp de läsbloggar som hör till varje titel. Där finns möjlighet att få diskutera frågor och funderingar kring boken medan du läser.

Måndagen den 5/12 kommer att ägnas både åt boksamtal kring den bok du har läst samt åt en skrivuppgift. Mer information om vad som händer den dagen kommer längre fram.

/ Inga och Hanna

Jenny-bibliotekets undervisningsblogg

Det här är Jenny-bibliotekets undervisningsblogg - välkommen hit!

Vi som jobbar på biblioteket använder den här bloggen för att publicera sådant som vi har gått igenom på en lektion i din klass. Det kan handla om hjälp med informationssökning, hur man är källkritisk, hur man bearbetar information så att man lär sig, upphovsrätt m.m.

Såhär fungerar det:

För att hitta de saker vi har gått igenom med just din klass - klicka på den klassens namn bland etiketterna till höger på bloggen. Varje gång vi går igenom något med din klass så skriver vi ett blogginlägg om vad vi tar upp - där förklarar vi olika saker ni behöver känna till för att kunna göra ert skolarbete, vi länkar till resurser som kan vara användbara, osv.

Detta för att ni ska ha möjlighet att gå tillbaka och repetera vad vi har gått igenom och hitta resurser vi tipsat om. Du kommer troligen att ha användning för de sakerna senare under gymnasietiden också!

Du som är lärare kan använda bloggen för att se vad för slags genomgångar din klass har fått - på så vis vet du vad eleverna kan förväntas ha lite koll på, och hur du kan bygga vidare på det. Du kan också hänvisa dem hit om de inte minns eller var frånvarande vid en lektion.

Hör gärna av dig till oss på biblioteket om du har frågor!

Hälsningar
Hanna och Malin