Svenska språkförhållanden: Sökmetod och källkritik

Kurskriterier för Svenska 2: "eleven kan samla, sovra och sammanställa information från olika källor."

Alla vet nog vad söka innebär, men sovra är ett ovanligare ord. Det betyder att sålla, välja ut enstaka saker ur mängden. Man kan likna det vid en sil, som på bilden - fast man ska ha den i huvudet. Du tar del av stora mängder information, men du ska kunna sovra bland informationen och välja ut den information som dels passar till sammanhanget och som är relevant och pålitlig.

Detta innebär också att du måste leta fram betydligt mer information än du i slutänden kommer använda - eftersom du ska göra ett urval och använda det bästa av det du hittar.

Att sammanställa information innebär inte bara att du ska samla ihop namnet på källorna du har hittat, utan du ska också samla all den information som källorna innehåller. Du behöver en struktur för att hantera innehållet från flera olika källor.

Och slutligen står det att du ska använda flera OLIKA källor. Det betyder att du inte bara kan använda uppslagsverk, eller uppsatser - du måste medvetet använda olika sorters källor. Och här gäller det ju då att tänka ut vilka sorters källor som är mest lämpliga. Det innebär oftast att du måste söka via olika sök-kanaler.


Börja med att sammanställa
Du kanske tänker att man ska börja med att söka, men faktum är att grunden till en bra sökning är dina förkunskaper. Genom att tänka igenom vad du kan och vet, och skriva ner det, så lägger du grunden till en bra sammanställning av informationen. När du sedan söker så bygger du på den här dokumentationen - som kan ske i form av en mindmap, eller ett google-dokument.

En god idé kan vara att jobba tillsammans här, brainstorma kring ämnet och samla förkunskaper. Det ger dig också massa sökord att använda.


Sök många gånger, med olika ord
Börja gärna med breda sökningar, dvs. där du använder få sökord, i t.ex. Google eller uppslagsverk. När du hittar ny information/nya idéer - skriv in dem i din förkunskaps-dokumentation. Sen gäller det att testa flera olika sökningar, kombinera olika ord OCH att söka på flera olika ställen.

Om mitt ämne är "modersmål och andraspråksinlärning" så kanske jag börjar med att söka på modersmål för att få lite definitioner och förklaringar. Sen kan jag kombinera massa olika ord baserat på min mindmap: andraspråksinlärning, undervisning, arabiska (eller annat språk), Sverige, skola, utmaningar, svårigheter osv. Jag får upp olika saker varje gång jag söker.

Du måste röra dig utanför Google - det hör till att kunna det när man pluggar på gymnasiet och uppåt. Använd t.ex.

• Artikelsök
• NE
• Landguiden
• Uppsatser via t.ex. DiVA
• Filmer från AV-Media

Du hittar alla dessa på bibliotekets webbsida.


Var källkritisk medan du söker, inte efteråt
Poängen med källkritik är att man är det under tiden man söker - att man läser det man hittar och granskar det INNAN man väljer ut vilka källor man ska använda. Om man väntar med källkritiken till efteråt, när man redan har valt ut vilka källor man ska använda sig av, då förlorar källkritiken sin poäng. Den är ju till för att du ska avgöra om en källa är relevant, pålitlig etc. Det är metoden du använder för att sovra (som det står i kursplanen att du ska kunna när kursen är slut).

Slutligen - tänk på att man alltid kan utvecklas och förbättras. Se till att träna på att söka och granska, och bli bättre och bättre på det. Ju mer du tränar, desto lättare kommer det att bli för dig att tänka kritiskt.

Samhällsproblem och källkritik

I samhällsproblemsfrågor finns många olika åsikter och perspektiv. Det kan t.ex. råda stor oenighet om varför problemet uppstår, hur det ska lösas och även huruvida det är ett samhällsproblem över huvudtaget. I sådana frågor är det extra viktigt att skilja på åsikter och fakta, på ogrundade och välgrundade resonemang.

Ett exempel som jag visade på lektionen var en radiosändning i P1 om vaccinering av barn, med anledning av det utbrott av mässling som skett i Stockholm. Man pratade i inslaget dels med en smittskyddsläkare och dels med en bloggande förälder som valt att inte vaccinera sitt barn. Läs mer om problematiken med att likställa två så olika källor med varandra i den här artikeln.

Det exemplet visar även på vikten av att identifiera den faktiska källan när man granskar information. I inslaget är det inte Sveriges radio som är ursprungskällan till informationen, utan snarare de personer som intervjuas. Det är därför deras kunnighet och perspektiv i frågan som man bör granska.

Det här är några viktiga frågor att tänka på när man läser om ett ämne med olika åsikter:

• Vem säger detta och vad är deras kompetens? 
• Finns det någon som säger emot? Vem/vilka är de? (Eller - om ingen säger emot, beror det på att alla är eniga eller att det bara inte lyfts i just den här källan?)
• Vad är fakta och vad är åsikt? Finns det källor på det som sägs? Kanske undersökningar, studier, material från myndigheter, statistik, etc. Är källorna trovärdiga? (Här kan man t.ex. tänka på hur Trump hänvisade till Fox news om #lastnightinsweden). 
• Glöm inte tidsaspekten - gamla källor kan vara inaktuella när det gäller samhällsproblem, speciellt statistik och faktauppgifter. 

Det är även viktigt att använda flera olika sorters källor för att få med olika perspektiv på frågan. Information kan se olika ut - det skiljer sig mellan webbsidor, böcker, artiklar. Det finns dessutom många olika sorters artiklar som går olika djupt in på ämnet: artiklar från dagstidningar, tidskrifter, debattartiklar, ledare/opinionsartiklar, forskningsartiklar.

Och för att få en bredd med olika slags källor behöver man söka på olika ställen. För just er uppgift ska ni använda artiklar av olika slag och då kommer Artikelsök väl till pass. Här ser ni en film som beskriver hur ni söker i A-sök.

På lektionen förklarade jag det här med trunkering, dvs den lilla stjärnan som man placerar efter ordstammen för att bredda sökningen. Om ni har glömt hur det fungerar, kolla på den här filmen.

Och som vanligt - om ni fastnar, vill bolla eller behöver hjälp med att hitta material - kom gärna förbi biblioteket så hjälper vi dig!

Jennys ettor läser!

För fjärde året i rad genomför vi nu läsprojektet Jennys ettor läser! Anledningen är att vi, lärare i svenska och bibliotekarier, vill lyfta fram boken som källa till inspiration, igenkänning och intresse.

Vi bibliotekarier presenterar 11 olika titlar för eleverna och årets titlar är:

Hälsningar från havets botten av Christina Lindström
Jellicoe Road av Melina Marchetta
Knockout av Markus Zusak
Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan
Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt
Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren
Kodnamn Verity av Elizabeth Weim
Utrensning av Sofi Oksanen
Matchad av Allie Condie
Ondvinter av Anders Björkelid


Av dessa titlar väljer du som elev en bok, som du allra helst vill läsa. Denna bok köper vi till dig och vi kommer ut i din klass för att dela ut böckerna, någon gång under vecka 43. Under den veckan kommer vi också att starta upp de läsbloggar som hör till varje titel. Där finns möjlighet att få diskutera frågor och funderingar kring boken medan du läser.

Måndagen den 5/12 kommer att ägnas både åt boksamtal kring den bok du har läst samt åt en skrivuppgift. Mer information om vad som händer den dagen kommer längre fram.

/ Inga och Hanna

Jenny-bibliotekets undervisningsblogg

Det här är Jenny-bibliotekets undervisningsblogg - välkommen hit!

Vi som jobbar på biblioteket använder den här bloggen för att publicera sådant som vi har gått igenom på en lektion i din klass. Det kan handla om hjälp med informationssökning, hur man är källkritisk, hur man bearbetar information så att man lär sig, upphovsrätt m.m.

Såhär fungerar det:

För att hitta de saker vi har gått igenom med just din klass - klicka på den klassens namn bland etiketterna till höger på bloggen. Varje gång vi går igenom något med din klass så skriver vi ett blogginlägg om vad vi tar upp - där förklarar vi olika saker ni behöver känna till för att kunna göra ert skolarbete, vi länkar till resurser som kan vara användbara, osv.

Detta för att ni ska ha möjlighet att gå tillbaka och repetera vad vi har gått igenom och hitta resurser vi tipsat om. Du kommer troligen att ha användning för de sakerna senare under gymnasietiden också!

Du som är lärare kan använda bloggen för att se vad för slags genomgångar din klass har fått - på så vis vet du vad eleverna kan förväntas ha lite koll på, och hur du kan bygga vidare på det. Du kan också hänvisa dem hit om de inte minns eller var frånvarande vid en lektion.

Hör gärna av dig till oss på biblioteket om du har frågor!

Hälsningar
Hanna och Malin