Repetition av informationssökning och källkritik

Inom ramen för Svenska som andraspråk 2 ska ni skriva ett tal till nationen. Detta bland annat för att

• träna på er förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.
• träna på er förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i bland annat skriftligt språk.
• träna på er förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till bland annat ämnet

Det första man börjar med är att fundera kring hur man jobbar i dagsläget.

• Hur söker du information?
• Vilken sökmetod använder du?
• Är din metod medveten eller omedveten?
• Vart söker du din information?

Förslag på olika sidor man kan nyttja för att söka fram sin information finns via bibliotekets sida, Biblioteket Jenny Nyströmsskolan.

Vid lektionstillfället gjordes en repetition av Artikelsök och hur den sidan fungerar, samt en kort presentation av bibliotekets katalog gjordes. Vill ni ha en mer grundlig genomgång av Artikelsök finns det här på bloggen i vänstermenyn.

Vidare pratade vi om sökord och ämnesord och vilka ni har jobbat med. Att det är bra att testa olika sökord, samt olika kombinationer av sökord/ämnesord. Ibland är * efter ett ord det som bidrar till att sökningen ger fler träffar, ibland tvärtom. Testa er fram!

Hösten 2017 fick ni fylligare genomgångar av informationssökning och källkritik, och dessa hittar ni via bibliotekets undervisningsblogg, här. Till höger väljer du din klass för läsa de mer utförliga inläggen kring detta.

Har du frågor eller funderingar är du alltid välkommen förbi biblioteket!

Upphovsrätt och Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen. Detta så att andra inte kan använda det eller tjäna pengar på verket utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs att man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller per automatik om man skapar något som uppnår s.k. verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.

Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern o.s.v. Det är detta du ska träna på - att använda materialet som om det vore utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.

Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se. 

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk igenom innan hur du vill att andra ska kunna använda ditt material. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Vill du fördjupa dig än mer finns det mer information att tillgå via bibliotekets hemsida.

Välja och granska källor för debattartikel

Er uppgift är att skriva en debattartikel, och då är det extra viktigt att basera sina argument på bra källor - för att visa att man är insatt och den egna artikeln är trovärdig.

Vi har därför repeterat olika slags källor och vad man bör tänka på

Olika slags källor
Vad för slags källa det är hör ofta ihop med vem som har skrivit och vilken kompetens den personen har i frågan. Här är några exempel:

• Insändare - publiceras i tidningar och tidskrifter - skrivs av vem som helst, utan särskild kompetens. 
• Nyhetsartiklar - publiceras i dagstidningar - skrivs av allmänna journalister
• Populärvetenskapliga artiklar /fack-artiklar - publiceras i populärvetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter - skrivs av lite mer ämnesspecialiserade journalister/författare. 
• Vetenskapliga artiklar - publiceras i vetenskapliga tidskrifter - skrivs av forskare
• Böcker - publiceras genom förlag - skrivs av vem som helst som får sin bok accepterad av ett förlag

Det är stor skillnad på att använda t.ex. en insändare jämfört med en vetenskaplig artikel, eftersom det är så stor skillnad i kompetens hos skribenterna. 

Det finns såklart andra källor också, och samma princip appliceras på dem - vem står bakom, och hurdan är deras kompetens i frågan? Det är också viktigt att tänka på om källan är tendentiös, dvs om det finns ett intresse eller en vinkling från avsändaren. Detta gäller även källor som dokumentärer och böcker. 

Publiceringsprocessen

Ytterligare en sak att tänka på är HUR en källa blivit publicerad, vilken granskningsprocess har den gått igenom? En privat webbsida går ju t.ex. inte igenom någon granskning alls, medan en myndighets webbsida troligen går igenom mer granskning. 

En boks publiceringsprocess är ofta lång, medan artiklar går snabbare. Det innebär att böcker kan bli gamla rätt snabbt, om det är ny information man behöver. Man kan också fråga sig VEM som granskar - en vetenskaplig artikel granskas t.ex. av andra forskare, medan en dagstidningsredaktion kanske inte har samma ämneskompetens hos de som granskar. 

När du söker

Eftersom du ska försöka övertyga så måste du såklart hitta källor som stödjer din tes - MEN du måste veta minst lika mycket om de argument som talar emot din tes. Du behöver därför vara så opartisk som möjligt när du söker. Annars påverkar det din trovärdighet negativt, och du kan då inte påstå att du är insatt i ämnet. 

Diskussion utifrån gruppövning

Ni fick tre artiklar att titta på och jämföra med varandra. Ni tittade på och fick diskutera vem/vilka som hade skrivit, deras kompetens, vilken slags tidning eller tidskrift artikeln var publicerad i och hur det påverkar er bedömning av källan. Den här typen av diskussion bör ni föra, antingen med andra eller med er själva, varje gång ni tittar på och ska ta ställning till en källa. 

Fake news, English 5

"Fake news" has become an expression with wings - it has flown over the world this past year, not only when news have indeed been fake but also when they have not been fake.


Different kinds of fake news

Fake news can be very different depending on the purpose and context of the news. For instance, there are news that aren't intended to be taken seriously. They are jokes, parodies or satires that mean to criticise or make fun of something. But if, or when, these "news" are taken seriously they could cause damage.

Another kind of fake news are so called click baits. The purpose of these are to make money from people clicking a link, and thereby creating a lot of internet traffic to a certain site. In order to get people to click, the headline must be interesting, maybe even provocative - they are often sensational but rarely true.

A third kind of fake news is the kind where the people behind the news want to affect you and your opinion about something. There is often a political or ideological purpose, and the content is often a complex or sensitive subject (like imigration, the environment, and so on). In some recent  political elections, so called troll factories seem to have been used to spread fake news to affect peoples opinions.

Fake news affect us

All of these fake news affect us, but in different ways. You may think that a fake video of a girl who got revenge on some guys who harassed her doesn't do any harm because it doesn't spread a fake message, but it may still affect you and your view of women, men, the world etc.

Also, if we get used to things around us being fake - how does that affect us? A Swedish politician said that even though he knew that a piece of news was fake, he was still upset and angry about what the news said. Will our world view be based on things that aren't real? What consequences will that lead to?

Images

Both fake and non-fake news use images. We are used to images, and they make us react stronger to the news. Fake news will of course use this by using images that are manipulated or fake, or by cropping the images so that they show only a part of the reality. Sometimes the image has nothing to do with the news at all, it is from a completely different situation. How can we find out these things?

The answer is "reverse image search". This means that you upload an image and search the web for wherever that image has occurred before. You can see wehere and when it was published first, if it has been edited or cropped, and so on. Remember that for most reverse image searches you have to upload the image from your computer - so if you find fake news that use an image, save that image to your computer and then upload it in a reverse image search tool.

There are many different reverse image search tools:

• tineye.com - is good because you can arrange the search results based on time, so that you get the oldest published image first. 
• google image search  - can be used for revser image search, simply click the camera icon and upload your image. 
• google chrome - when using this browser you can right click any image and do a reverse google image search. 

There are many others as well. By searching for "reverse image search" you can find other websites and also apps for your smartphone. 

Source criticism criteria

For all news, it is important to practice using source criticism. We discussed these criteria last semester, here is a repetition in English: 

• Bias (tendens) - are there interests in the matter (economical, political, ideological, religious?)
• Authenticity (äkthet) - getting the information confirmed from several different sources, looking up facts, places, people, timelines, dates etc. 
• Dependency (beroende) - when using different sources, make sure they are independent from one another (for instance not the same author, owner or references)
• Time (tid/närhet) - when was it published? How close to the event?

Also, don't forget to think about competence/expertise. It's important to question if the source is knowledegable in the field, if they have expertise or if there are others with more expertise. 

If you need help with your assignment, or if you want to discuss fake news or source critcism, you are welcome to ask us at the library!

Here is the presentation from the lesson. 

Good luck!

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är en källa?

Källor är något som ger oss information om något, och de kan ha olika format.
Exempel på olika sorters källor:

• Skriftliga källor - dvs. text. Kan vara böcker, webbsidor, artiklar. Det vi oftast tänker på när vi tänker på information. 
• Muntliga - människor som vi t.ex. intervjuar, någon som har sett/upplevt/vet något. 
• Materiella - saker från olika tidsepoker, t.ex. en lerkruka från antiken eller ett skelett. 
• Visuella - bilder/fotografier. 
• Audiokällor - ljudupptagningar. 
• Audio-visuella - filmer och filmklipp, t.ex. dokumentärer eller en inspelning av en händelse. 

Det finns fyra kriterier för källkritik som man behöver känna till: 

• Äkthet
• Närhet/Samtidighet
• Beroende 
• Tendens

Äkthet - handlar om huruvida källan är det den utger sig för att vara. Om det är en webbsida kanske det handlar om att de som står bakom faktiskt existerar och inte är påhittade, eller att informationen faktiskt stämmer. Om det är en bild kan det handla om att den inte ska vara manipulerad, eller att den ska föreställa det som sammanhanget påstår att den föreställer. 

Närhet/Samtidighet - här handlar det om tid, dvs. hur gammal källan är i relation till ämnet. Ibland är gamla källor bra - om man söker info om en händelse från t.ex. 1980-talet så kan det vara bra med information som är från den tiden. Då är källan samtidig. I andra fall, t.ex. med statistik, kan gamla källor vara väldigt felaktiga. 

Beroende - det förekommer ofta att olika källor använder samma information. Två dagstidningar kan t.ex. rapportera om samma nyhet, men använder samma källa till nyheten. Då är de två dagstidningarna inte oberoende av varandra. Det är viktigt att hitta oberoende källor om man ska vara källkritisk. 

Tendens - här handlar det om vinkling. Att vinkla information innebär att man t.ex. inte tar med vissa delar av ämnet, eller får det att låta på ett visst sätt. Det kan finnas olika anledningar att vinkla information - t.ex. politiska, religiösa, ekonomiska. Om källans avsändare har ett intresse av att framställa ämnet på ett visst sätt - då är källan tendetiös, den har hög tendens och blir därmed mindre pålitlig. 

Baserat på de här kriterierna behöver man granska information. Man bör granska varje källa för sig, men även tänka på helheten. Det kan vara ok om en källa är lite gammal, om man ser till att andra källor är mer uppdaterade. Om en tendentiös källa säger samma sak som en oberoende icke-tendentiös källa så är kanske det också ok. Alla källor bör såklart vara äkta, och man bör alltid ha flera oberoende källor. 

Ett sätt att få med alla dessa kriterier i sin granskning är att ställa frågan: Vem säger vad för vem i vilket syfte och när?

Källans format påverkar källkritiken 

Vi behöver vara källkritiska på olika sätt beroende på om källan är en text, en bild, en sak, en person etc. För att t.ex. granska bilder kan man behöva göra en omvänd bildsökning (dvs man laddar upp en bild och söker på var den har publicerats, om den har photoshoppats etc). Detta kan du göra på lite olika sätt. 

• Du kan ladda upp en bild i Google bildsök och se var bilden har förekommit. 
• Du kan använda tjänsten Tineye.com för att söka på bilden. Tineye är bra för det är lätt att se var och när bilden först publicerades och om den har redigerats/beskurits någon gång.

Detta är viktigt eftersom bilder ofta används för att lura/påverka oss. 

Primärkällor och sekundärkällor

En sista sak som man behöver tänka på är om källan är en primärkälla, en sekundärkälla eller en tertiärkälla. (Detta kallas även för förstahandskälla, andrahandskälla och tredjehandskälla). 

Primärkälla = en källa från själv händelsen, t.ex. ett skelett från medeltiden eller ett ögonvittne till en händelse. 

Sekundärkälla = återberättar det en primärkälla säger, t.ex. en nyhetsartikel om en händelse där primärkällan är intervjuad. 

Tertiärkälla = en källa som återberättar/sammanfattar sekundärkällan. 

Detta fungerar ungefär som viskningsleken - desto längre från primärkällan man kommer, desto större är risken att informationen har blivit fel på vägen. Kolla därför alltid vilka källor som används och se om du kan hitta och använda dem, istället för en källa som sammanfattar dem. 

Exempel Wikipedia

På första lektionen pratade vi lite om Wikipedia. Det finns tre saker man behöver kolla om man ska använda en Wikipedia-artikel: 

• Kolla alltid källorna! WP är ofta en tertiärkälla, och det är då bättre om du kan hitta de sekundärkällor som har använts. Du bör även granska källorna som en del i att avgöra om wikipedia-artikeln är trovärdig eller inte, eftersom det är väldigt svårt att ta reda på något om de som har skrivit artikeln i Wikipedia. 
• Kolla diskussionen - här kan man se om de som har skrivit artikeln är överens om innehållet, eller om det finns olika åsikter. Man kan även hitta ytterligare infallsvinklar och information via diskussionen. 
• Kolla historiken - har artikeln ändrats på sistone? Vad är det som har ändrats? Eller har den inte uppdaterats på länge?

Grundläggande informationssökning för åk 1

Google

Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?

Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av: 

• din sökhistorik - vad du sökt på, klickat på och hur länge du var på en sida
• andras sökhistorik
• antal klick - populär sajter (t.ex. Wikipedia) kommer högt upp
• antal länkar till och från en sida
• geografisk placering - svenskar får upp andra saker än ryssar
• sökordets placering på sajterna

Faktorer som INTE påverkar i den grad många tror:

• "bäst sidor hamnar högst upp" - Google gör ingen granskning
• "man betalar för att hamna höst upp" - gäller endast annonser, och då står det "annons" under

Att vi styrs så mycket av tidigare sökningar m.m. innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör det jätteviktigt att inte bara använda Google när man söker på komplicerade ämnen. 

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben - t.ex. databaser och kataloger. 

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med migration och du ska leta svar på ett antal frågor inom det ämnet. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om migration och vilka frågor som står i uppgiften.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på migration eller immigration/emigration i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad migration innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Det kan t.ex. handla om "immigration sverige statistik". Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Exempel på andra sök-ställen är Landguiden och Artikelsök. Landguiden kan vara bra för att ta reda på VARFÖR människor emigrerar från t.ex. Polen, Eritrea etc.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

  

Andra exempel på databaser och sök-resurser från Biblioteket:

• Nationalencyklopedin (NE) - du är automatiskt inloggad på skolan, för att jobba hemifrån skapar du personligt inlog
• Landguiden - information om olika länder, konflikter m.m.
• AV-Medias katalog (du skapar eget inlog)
• Bibliotekets länklista inom olika ämnen

Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!

Jenny-bibliotekets undervisningsblogg

Det här är Jenny-bibliotekets undervisningsblogg - välkommen hit!

Vi som jobbar på biblioteket använder den här bloggen för att publicera sådant som vi har gått igenom på en lektion i din klass. Det kan handla om hjälp med informationssökning, hur man är källkritisk, hur man bearbetar information så att man lär sig, upphovsrätt m.m.

Såhär fungerar det:

För att hitta de saker vi har gått igenom med just din klass - klicka på den klassens namn bland etiketterna till höger på bloggen. Varje gång vi går igenom något med din klass så skriver vi ett blogginlägg om vad vi tar upp - där förklarar vi olika saker ni behöver känna till för att kunna göra ert skolarbete, vi länkar till resurser som kan vara användbara, osv.

Detta för att ni ska ha möjlighet att gå tillbaka och repetera vad vi har gått igenom och hitta resurser vi tipsat om. Du kommer troligen att ha användning för de sakerna senare under gymnasietiden också!

Du som är lärare kan använda bloggen för att se vad för slags genomgångar din klass har fått - på så vis vet du vad eleverna kan förväntas ha lite koll på, och hur du kan bygga vidare på det. Du kan också hänvisa dem hit om de inte minns eller var frånvarande vid en lektion.

Hör gärna av dig till oss på biblioteket om du har frågor!

Hälsningar
Hanna och Malin