Fake news

Your assignment is to analyze a piece of fake news, using the source criticism criteria that we have gone through before.

Different kinds of fake news
Remember that the purpose of the fake news affects both the consequences of it and possibly they way it is being spread.

Some fake news are more like jokes or satirical texts, that some people take literally. This can have negative effects and cause a lot of misunderstanding.

Some fake news are stories made up to make money, like click baits where websites will get money for all the web traffic they can achieve to their site. But how do these news affect us?

Also, some fake news are published with the intention of affecting us and our opinions. These fake news can definitely have severe consequences, and can often reach a very large number of people. Even after they have been debunked as fake news they still do their evil work.

Images
Pictures are incredibly powerful when conveying a message. Studies show that a staggering part of the things we share online we never actually read - we only pay attention to the headlines and the pictures. So being critical towards images is absolutely necessary. For this you may need a reverse image search tool (there are several to choose from, Tineye.com is one and Google image search has a function for it as well).

Source criticism criteria

Tid/närhet (Time)
Tendens (Bias)
Beroende (Dependency)
Äkthet (Authority)

For explanations about the criteria, look in the presentation.

Here is the presentation from todays class:

Fake news

Your assignment is to analyze a piece of fake news, using the source criticism criteria that we have gone through before.

Different kinds of fake news
Remember that the purpose of the fake news affects both the consequences of it and possibly they way it is being spread.

Some fake news are more like jokes or satirical texts, that some people take literally. This can have negative effects and cause a lot of misunderstanding.

Some fake news are stories made up to make money, like click baits where websites will get money for all the web traffic they can achieve to their site. But how do these news affect us?

Also, some fake news are published with the intention of affecting us and our opinions. These fake news can definitely have severe consequences, and can often reach a very large number of people. Even after they have been debunked as fake news they still do their evil work.

Images
Pictures are incredibly powerful when conveying a message. Studies show that a staggering part of the things we share online we never actually read - we only pay attention to the headlines and the pictures. So being critical towards images is absolutely necessary. For this you may need a reverse image search tool (there are several to choose from, Tineye.com is one and Google image search has a function for it as well).

Source criticism criteria

Tid/närhet (Time)
Tendens (Bias)
Beroende (Dependency)
Äkthet (Authority)

For explanations about the criteria, look in the presentation.

Here is the presentation from todays class:

Repetition av källkritik i Engelska 5

I samband med er gruppuppgift att hitta bästa möjliga info om ett land och hålla ett anförande om landet på The Comonwealth and Friends Ctizenship conference, så repeterade vi de källkritiska begreppen som vi gick igenom på samhällskunskapen i höstas.

Source criticism (Källkritik)
Den engelska terminologin för de källkritiska kriterierna (source criticism criteria) är:

• Bias (= Tendens, när information är vinklad av politiska, ekonomiska, religiösa skäl etc). 
• Authenticity (= Äkthet, att informationen stämmer, är korrekt, kan bekräftas från andra källor osv).
• Time (=Tid/närhet, att informationen antingen är uppdaterad och färsk eller att den ligger nära händelsen, dvs är från samma tid som det informationen handlar om). 
• Dependency (=Beroende, när man använder flera källor för att bekräfta något är det viktigt att de inte är kopplade till varandra, t.ex. att de inte är skrivna av samma person, har samma ägare eller använt samma referenser). 

Primary and secondary sources

Vi pratade även om primärkällor/förstahandskällor, sekondärkällor/andrahandskällor och tertiärkällor/tredjehandskällor. På engelska kallas dessa primary source, secondary source, tertiary source. En primärkälla ligger nära händelsen, t.ex. ett ögonvittne eller ett objekt från stenåldern. Desto längre bort från händelsen man kommer, desto större är risken att informationen är förvanskad, feltolkad, ändrad osv. Därför är det bra att till största del använda primär- och sekundärkällor, om möjligt. 

Search engines and databases

Slutligen pratade vi även om skillnaden mellan sökmotorer och databaser. 

Sökmotor = Search engine = en sökfunktion som är programmerad att söka bland andras innehåll. Det jobbar inga människor med att skapa innehållet, utan man jobbar endast med maskinen och dess programmering. 

Databas = database = en sökfunktion som söker i sitt eget innehåll. Här jobbar människor med att lägga in innehållet, och det är oftast en viss slags information, t.ex. böcker, artiklar, forskning etc. 

Eftersom sökmotorn söker av mer information som inte är ordnad på något särskilt sätt så kan det vara svårt att få fram relevant och bra material. Då kan det vara bättre att söka upp en databas, som innehåller den slags information man är ute efter. Men en databas kan också ge för smalt resultat, så man kan behöva kombinera olika databaser. Oftast är det så att det innehåll som finns i en databas kan man inte söka fram med en sökmotor. 

Vi avslutade med en gruppövning, där ni i grupp fick välja 2 källor och diskutera dem utifrån de källkritiska kriterierna. Frågor som ni diskuterade: 

• How would you evaluate the sources based on the criteria? For instance, how do you evaluate Athenticity (äkthet) in Britannica? Do you do it the same way with Wikipedia?
• Why is the source biased or not biased or slightly biased? Why are/aren't the sources dependent on each other?
• Is the source a database or a search engine? Why?
• Is it a primary, secondary or tertiary source? Why? Can you find a closer source (for instance secondary instead of tertiary)?

Att diskutera källor och valet av källor med andra är en bra metod för att få igång tankarna om källkritik. 

Fake news, English 5

"Fake news" has become an expression with wings - it has flown over the world this past year, not only when news have indeed been fake but also when they have not been fake.


Different kinds of fake news

Fake news can be very different depending on the purpose and context of the news. For instance, there are news that aren't intended to be taken seriously. They are jokes, parodies or satires that mean to criticise or make fun of something. But if, or when, these "news" are taken seriously they could cause damage.

Another kind of fake news are so called click baits. The purpose of these are to make money from people clicking a link, and thereby creating a lot of internet traffic to a certain site. In order to get people to click, the headline must be interesting, maybe even provocative - they are often sensational but rarely true.

A third kind of fake news is the kind where the people behind the news want to affect you and your opinion about something. There is often a political or ideological purpose, and the content is often a complex or sensitive subject (like imigration, the environment, and so on). In some recent  political elections, so called troll factories seem to have been used to spread fake news to affect peoples opinions.

Fake news affect us

All of these fake news affect us, but in different ways. You may think that a fake video of a girl who got revenge on some guys who harassed her doesn't do any harm because it doesn't spread a fake message, but it may still affect you and your view of women, men, the world etc.

Also, if we get used to things around us being fake - how does that affect us? A Swedish politician said that even though he knew that a piece of news was fake, he was still upset and angry about what the news said. Will our world view be based on things that aren't real? What consequences will that lead to?

Images

Both fake and non-fake news use images. We are used to images, and they make us react stronger to the news. Fake news will of course use this by using images that are manipulated or fake, or by cropping the images so that they show only a part of the reality. Sometimes the image has nothing to do with the news at all, it is from a completely different situation. How can we find out these things?

The answer is "reverse image search". This means that you upload an image and search the web for wherever that image has occurred before. You can see wehere and when it was published first, if it has been edited or cropped, and so on. Remember that for most reverse image searches you have to upload the image from your computer - so if you find fake news that use an image, save that image to your computer and then upload it in a reverse image search tool.

There are many different reverse image search tools:

• tineye.com - is good because you can arrange the search results based on time, so that you get the oldest published image first. 
• google image search  - can be used for revser image search, simply click the camera icon and upload your image. 
• google chrome - when using this browser you can right click any image and do a reverse google image search. 

There are many others as well. By searching for "reverse image search" you can find other websites and also apps for your smartphone. 

Source criticism criteria

For all news, it is important to practice using source criticism. We discussed these criteria last semester, here is a repetition in English: 

• Bias (tendens) - are there interests in the matter (economical, political, ideological, religious?)
• Authenticity (äkthet) - getting the information confirmed from several different sources, looking up facts, places, people, timelines, dates etc. 
• Dependency (beroende) - when using different sources, make sure they are independent from one another (for instance not the same author, owner or references)
• Time (tid/närhet) - when was it published? How close to the event?

Also, don't forget to think about competence/expertise. It's important to question if the source is knowledegable in the field, if they have expertise or if there are others with more expertise. 

If you need help with your assignment, or if you want to discuss fake news or source critcism, you are welcome to ask us at the library!

Here is the presentation from the lesson. 

Good luck!

Search log for conspiracy theory assignment (English 7)

In English 7 the grading criteria says that students should be able to choose and use strategies to search for relevant information, structure it and assess the reliability of different sources.

In order to practice doing this, and enable the teacher to see your search strategy, you will be using search logs when searching for information about a chosen conspiracy theory.

In this film I explain to you how to use the search log, and also why it is important to learn and improve strategies for searching. Many times our strategies are old habits that we don't think about or think through. This is an opportunity to become aware of your search strategies and improve them.

I you prefer to read instructions about how to use the search log, here is a short summary of the film: 

The search log consists of 6 questions that you are supposed to answer for each search that you do. You copy the questions and paste them further down in your document, under headlines like "Search 1", "Search 2", etc.

The questions are found at the top of the search log that is available to you through google drive or google classroom. There you also find a search log example that I used while showing you the search log - use that example as a template of how you should use the search log.

It's important to use other search channels than just Google - on the school library website you find resources such as Britannica (an encyclopedia) and Ebsco (a database for articles from news papers, magazines and scientific journals). Learn more about these in the end of the film.


3 important things to remember:

The search log is also about improving your searches, for instance by using trampolines (= new search words that you find in the texts you find and read). By documenting and using trampolines, each search you make will be better than the one before - giving you more relevant and useful information, and also making you more knowledgable in your topic.

You will (or should) do more searches than you have use for. Since you should be critical towards your sources you should choose the best, most relevant and most reliable sources.

And finally - documenting your searching through this search log is going to take more time than what you may be used to. This is natural, since you are learning something new and are developing your search strategies. After a while of practice, searching with this kind of documentation will get easier and quicker - that is partly why we do this now, so that you will have practiced this kind of structured searching before going to university.

Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik och varför behövs det?

Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den källkritiken är rätt lätt. Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och  källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Utifrån detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer, där primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa. Detta då den är informationens ursprung. Därefter kommer sekundärkällan (andrahandskällan) som består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan. Tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett, och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Detta är en bra fas att ha i bakhuvudet när man söker efter information, och samtidigt värderar och granskar sina källor.

• Vem
• Vem står bakom en webbsida?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• Vem har skapat sidan? Privatperson? Företag? Organisation? Myndighet?
• Hur ser webbadressen ut? Vad säger den dig?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor och på www.whois.net kandu kolla upp utländska webbsidor.

• Vad
• Vad är det för slags hemsida?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenterads?

• Till vem

• Till vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar innehållet för dina syften?

• Syfte
• Vilket är webbsidans syfte? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

• När
• Är informationen på webbsidan ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.

Grunderna i informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord.

Steg 2 - breda sökningar

Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.

Fake news

Till den här uppgiften ska ni välja en falsk nyhet och arbeta med den utifrån ett antal olika perspektiv.  Ni ska bland annat resonera kring syftet med den falska nyheten, och konsekvenser den kan få. För detta kan det ju vara relevant att ha lite koll på vad som kännetecknar en falsk nyhet, och varför de sprids på det vis de gör.

En falsk nyhet är ju precis som det låter - en nyhet som innehåller falsk eller felaktig information. Men andelen felaktigheter kan variera; ibland är hela nyheten påhittad, ibland är bara en liten del felaktig. Ibland kan även nyheten vara medvetet påhittade/falsk - men inte med syfte att lura, utan att på ett humoristiskt sätt lyfta en fråga (kallas för satir).

En viktig del av både syftet och konsekvenserna av fake news hänger på att de sprids. På lektionen gick vi igenom varför vi går på falska nyheter och sprider dem:

• Bekräftelse - budskap som stämmer med våra åsikter är lättare att tro på
• Närhet - vi tror i högre grad på sådant som är delat av vänner, bekanta, eller människor vi tycker om och ser upp till (t.ex. kändisar)
• Titlar - vi har lättare för att lita på en person med en titel, t.ex. experter och forskare. Det är en legitim tillit om tituleringen är sann och relevant för sammanhanget, och om det inte råder väldig oenighet mellan olika forskare/experter. 
• Socialt - ju fler som gillar något desto större är risken att vi dras med

De här punkterna kan fungera som varningsfaktorer för oss, för de gör oss mindre källkritiska!

Andra saker som kan vara viktiga att tänka på vad gäller de bakomliggande syftena med falska nyheter: 

• ekonomiska vinningar (sk clickbaits). Det här exemplet kanske ni känner igen - tjejen som blir trakasserad av en lastbilschafför och hämnas. 
• så kallade troll och fenomenet "trollfabriker" - dvs. organiserade försök att från flera håll sprida felaktig information för att påverka människors åsikter. 

Exempel på fake news: 

Julgransbelysning förbjuds pga muslimer

Sverige exporterar vapen till Ukraina

Kvinna i hijab bryr sig inte om terrordådets offer

Så hur ska du göra för att granska en nyhet? Börja såhär: 

1. Gå till källan! Kolla efter länkar till sådant (kan vara andra nyheter, artiklar etc) som nyheten hänvisar till. 

2. Ta reda på mer om händelsen - sök i en söktjänst. Tips är att gå igenom texten efter nyckelord, t.ex. plats, tid, namn, citat. 

3. Vem har delat/spridit? Kolla upp personen/organisationen - verka de trovärdiga? Vad har de delat tidigare? Vad är deras syfte?

4. Försök hitta andra källor - gärna oberoende av varandra och av olika slag. Det är t.ex. inte så relevant om både Nya tider och Fria tider säger samma sak, då de är väldigt lika och sprider ofta samma nyheter. 

5. Sök på bilderna i nyheten - kommer bilden från den händelsen? Är den beskuren eller redigerad?

3 sätt att söka på bilder: 

• använd en tjänst som tineye.com - du laddar upp din bild från datorn (spara ner den från nyheten först), och så kan du rangordna resultatet efter datum osv. Jämför olika versioner. 
• använd googles bildsök - ladda upp en bild från datorn. 
• om du använde Chrome så kan du högerklicka på en bild och klicka på "Sök på google efter bild". 

Och slutligen - tips för hur du granskar en webbsida (vilket du mycket väl kan komma att behöva göra för uppgiften): 

• Finns det ett "Om"-avsnitt på hemsidan? Vad står det om de som har gjort sidan?
• Vad säger webbadressen? Vilket land? Är det en .nu-sida eller en .org-sida? Kan du kolla upp domänen och se vem som skapade sidan? 
• använd en allwhois-tjänst, t.ex. http://allwhois.org/ eller www.whois.com
• för svenska adresser och .nu-adresser, används iis.se
• Googla webbsidans namn eller namnet på de som ligger bakom webbsidan. I vilka sammanhang dyker de upp? Se till att kolla flera olika sorters källor. 

Vi frågor, funderingar m.m. kom gärna förbi biblioteket!

Här ser ni en film om konsekvenser av falska nyheter och bristande källkritik: