Språkminoriteter i Norden och i Sverige

Som elev behöver du skaffa dig kunskap om Varför behövs en språklagstiftning som skyddar minoritetsspråken och dess utövare i Sverige? för att ni i era utredande texter ska kunna besvara frågeställningen nedan på ett utförligt och nyanserat sätt:

• vilka de fem nationella minoritetsspråk som finns i Sverige (både i ett nutida och historiskt perspektiv)
• insikt om språket som identitetsmarkör och kulturbärare för dess utövare
• Språklagstiftningen

Förkunskaper - mindmap i någon form

• Minoritetsspråk - vad är det?
• Minoritetsspråk - vad innebär det för de som talar det?
• Vilka folkgrupper talar det? I vilka delar av Sverige?
• Vad betyder det för de som talar ett minoritetsspråk? Identitet.
• Hur ser kulturarvet ut för minoritetsspråk?
• Hur skiljer sig ett minoritetsspråks kulturarv från det traditionella svenska?
• Hur länge har det funnits med i språkbilden?
• Hur går det till när ett språk blir klassat som ett minoritetsspråk?

Minoritetsspråk

• vilka finns?
• Vilka talas?
• Vad säger språklagstiftningen?

Sverige har fem nationella minoritetsspråk:

• finska
• jiddisch
• meänkieli
• romska
• samiska

Breda sökningar

• Google
• Wikipedia - kolla källhänvisningen längst ner i artikeln

Smala sökningar

• Jobba med olika sökord/ämnesord - kom ihåg * och att korta av orden
• Jobba med olika kombinationer av dina sökord/ämnesord

Olika förslag på källor

• NE
• Artikelsök
• Bibliotekets katalog
• Språklagstiftningen
• Institutet för språk och folkminnen
• UR Skola
• Kulturrådet
• Minoritet.se

Källkritik

• Primär - bästa
• Sekundär - baseras på primärkällan. Bearbetad.
• Tredjepartskällan baseras på sekundärkällan. Bra att jobba med för att komma vidare till sekundär- och primärkällor.

Källkritiska kriterier

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara? Äkta eller falsk?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning? När upprättades källan?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.

Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik och varför behövs det?

Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den källkritiken är rätt lätt. Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och  källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Utifrån detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer, där primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa. Detta då den är informationens ursprung. Därefter kommer sekundärkällan (andrahandskällan) som består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan. Tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett, och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Detta är en bra fas att ha i bakhuvudet när man söker efter information, och samtidigt värderar och granskar sina källor.

• Vem
• Vem står bakom en webbsida?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• Vem har skapat sidan? Privatperson? Företag? Organisation? Myndighet?
• Hur ser webbadressen ut? Vad säger den dig?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor och på www.whois.net kandu kolla upp utländska webbsidor.

• Vad
• Vad är det för slags hemsida?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenterads?

• Till vem

• Till vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar innehållet för dina syften?

• Syfte
• Vilket är webbsidans syfte? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

• När
• Är informationen på webbsidan ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.

Grunderna i informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord.

Steg 2 - breda sökningar

Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.

Svenska språkförhållanden: Sökmetod och källkritik

Kurskriterier för Svenska 2: "eleven kan samla, sovra och sammanställa information från olika källor."

Alla vet nog vad söka innebär, men sovra är ett ovanligare ord. Det betyder att sålla, välja ut enstaka saker ur mängden. Man kan likna det vid en sil, som på bilden - fast man ska ha den i huvudet. Du tar del av stora mängder information, men du ska kunna sovra bland informationen och välja ut den information som dels passar till sammanhanget och som är relevant och pålitlig.

Detta innebär också att du måste leta fram betydligt mer information än du i slutänden kommer använda - eftersom du ska göra ett urval och använda det bästa av det du hittar.

Att sammanställa information innebär inte bara att du ska samla ihop namnet på källorna du har hittat, utan du ska också samla all den information som källorna innehåller. Du behöver en struktur för att hantera innehållet från flera olika källor.

Och slutligen står det att du ska använda flera OLIKA källor. Det betyder att du inte bara kan använda uppslagsverk, eller uppsatser - du måste medvetet använda olika sorters källor. Och här gäller det ju då att tänka ut vilka sorters källor som är mest lämpliga. Det innebär oftast att du måste söka via olika sök-kanaler.


Börja med att sammanställa
Du kanske tänker att man ska börja med att söka, men faktum är att grunden till en bra sökning är dina förkunskaper. Genom att tänka igenom vad du kan och vet, och skriva ner det, så lägger du grunden till en bra sammanställning av informationen. När du sedan söker så bygger du på den här dokumentationen - som kan ske i form av en mindmap, eller ett google-dokument.

En god idé kan vara att jobba tillsammans här, brainstorma kring ämnet och samla förkunskaper. Det ger dig också massa sökord att använda.


Sök många gånger, med olika ord
Börja gärna med breda sökningar, dvs. där du använder få sökord, i t.ex. Google eller uppslagsverk. När du hittar ny information/nya idéer - skriv in dem i din förkunskaps-dokumentation. Sen gäller det att testa flera olika sökningar, kombinera olika ord OCH att söka på flera olika ställen.

Om mitt ämne är "modersmål och andraspråksinlärning" så kanske jag börjar med att söka på modersmål för att få lite definitioner och förklaringar. Sen kan jag kombinera massa olika ord baserat på min mindmap: andraspråksinlärning, undervisning, arabiska (eller annat språk), Sverige, skola, utmaningar, svårigheter osv. Jag får upp olika saker varje gång jag söker.

Du måste röra dig utanför Google - det hör till att kunna det när man pluggar på gymnasiet och uppåt. Använd t.ex.

• Artikelsök
• NE
• Landguiden
• Uppsatser via t.ex. DiVA
• Filmer från AV-Media

Du hittar alla dessa på bibliotekets webbsida.


Var källkritisk medan du söker, inte efteråt
Poängen med källkritik är att man är det under tiden man söker - att man läser det man hittar och granskar det INNAN man väljer ut vilka källor man ska använda. Om man väntar med källkritiken till efteråt, när man redan har valt ut vilka källor man ska använda sig av, då förlorar källkritiken sin poäng. Den är ju till för att du ska avgöra om en källa är relevant, pålitlig etc. Det är metoden du använder för att sovra (som det står i kursplanen att du ska kunna när kursen är slut).

Slutligen - tänk på att man alltid kan utvecklas och förbättras. Se till att träna på att söka och granska, och bli bättre och bättre på det. Ju mer du tränar, desto lättare kommer det att bli för dig att tänka kritiskt.