Upphovsrätt och Creative commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.

Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.

Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.


Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

Det är helt ok att använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan.

För skolarbeten, marknadsföring etc. är det oftast inga problem att få tag på upphovspersoner och få tillåtelse att använda deras material. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och det är bra att ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.


Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.

Den här filmen går igenom alla licenserna. Du kan även läsa om licenserna på creativecommons.se.

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger mig (Hanna) som upphovsperson. 

Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.


Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är en källa?

Källor är något som ger oss information om något, och de kan ha olika format.
Exempel på olika sorters källor:

• Skriftliga källor - dvs. text. Kan vara böcker, webbsidor, artiklar. Det vi oftast tänker på när vi tänker på information. 
• Muntliga - människor som vi t.ex. intervjuar, någon som har sett/upplevt/vet något. 
• Materiella - saker från olika tidsepoker, t.ex. en lerkruka från antiken eller ett skelett. 
• Visuella - bilder/fotografier. 
• Audiokällor - ljudupptagningar. 
• Audio-visuella - filmer och filmklipp, t.ex. dokumentärer eller en inspelning av en händelse. 

Det finns fyra kriterier för källkritik som man behöver känna till: 

• Äkthet
• Närhet/Samtidighet
• Beroende 
• Tendens

Äkthet - handlar om huruvida källan är det den utger sig för att vara. Om det är en webbsida kanske det handlar om att de som står bakom faktiskt existerar och inte är påhittade, eller att informationen faktiskt stämmer. Om det är en bild kan det handla om att den inte ska vara manipulerad, eller att den ska föreställa det som sammanhanget påstår att den föreställer. 

Närhet/Samtidighet - här handlar det om tid, dvs. hur gammal källan är i relation till ämnet. Ibland är gamla källor bra - om man söker info om en händelse från t.ex. 1980-talet så kan det vara bra med information som är från den tiden. Då är källan samtidig. I andra fall, t.ex. med statistik, kan gamla källor vara väldigt felaktiga. 

Beroende - det förekommer ofta att olika källor använder samma information. Två dagstidningar kan t.ex. rapportera om samma nyhet, men använder samma källa till nyheten. Då är de två dagstidningarna inte oberoende av varandra. Det är viktigt att hitta oberoende källor om man ska vara källkritisk. 

Tendens - här handlar det om vinkling. Att vinkla information innebär att man t.ex. inte tar med vissa delar av ämnet, eller får det att låta på ett visst sätt. Det kan finnas olika anledningar att vinkla information - t.ex. politiska, religiösa, ekonomiska. Om källans avsändare har ett intresse av att framställa ämnet på ett visst sätt - då är källan tendetiös, den har hög tendens och blir därmed mindre pålitlig. 

Baserat på de här kriterierna behöver man granska information. Man bör granska varje källa för sig, men även tänka på helheten. Det kan vara ok om en källa är lite gammal, om man ser till att andra källor är mer uppdaterade. Om en tendentiös källa säger samma sak som en oberoende icke-tendentiös källa så är kanske det också ok. Alla källor bör såklart vara äkta, och man bör alltid ha flera oberoende källor. 

Ett sätt att få med alla dessa kriterier i sin granskning är att ställa frågan: Vem säger vad för vem i vilket syfte och när?

Primärkällor och sekundärkällor

En sista sak som man behöver tänka på är om källan är en primärkälla, en sekundärkälla eller en tertiärkälla. (Detta kallas även för förstahandskälla, andrahandskälla och tredjehandskälla). 

Primärkälla = en källa från själv händelsen, t.ex. ett skelett från medeltiden eller ett ögonvittne till en händelse. 

Sekundärkälla = återberättar det en primärkälla säger, t.ex. en nyhetsartikel om en händelse där primärkällan är intervjuad. 

Tertiärkälla = en källa som återberättar/sammanfattar sekundärkällan. 

Detta fungerar ungefär som viskningsleken - desto längre från primärkällan man kommer, desto större är risken att informationen har blivit fel på vägen. Kolla därför alltid vilka källor som man hänvisar till och se om du kan hitta och använda dem, istället för en källa som sammanfattar dem. 

Källans format påverkar källkritiken 

Vi behöver vara källkritiska på olika sätt beroende på om källan är en text, en bild, en sak, en person etc. Hur gör man t.ex. för att ta reda på om en bild är äkta, eller när den kommer ifrån? För att granska bilder kan man behöva göra en omvänd bildsökning (dvs man laddar upp en bild och söker på var den har publicerats, om den har photoshoppats etc). Detta kan du göra på lite olika sätt. 

• Du kan ladda upp en bild i Google bildsök och se var bilden har förekommit. 
• Du kan använda tjänsten Tineye.com för att söka på bilden. Tineye är bra för det är lätt att se var och när bilden först publicerades och om den har redigerats/beskurits någon gång.

Detta är viktigt eftersom bilder ofta används för att lura/påverka oss, och vi reagerar väldigt snabbt på bilder. 

Exempel Wikipedia

På första lektionen pratade vi lite om Wikipedia. Det finns tre saker man behöver kolla om man ska använda en Wikipedia-artikel: 

• Kolla alltid källorna! WP är ofta en tertiärkälla, och det är då bättre om du kan hitta de sekundärkällor som har använts. Du bör även granska källorna som en del i att avgöra om wikipedia-artikeln är trovärdig eller inte, eftersom det är väldigt svårt att ta reda på något om de som har skrivit artikeln i Wikipedia. 
• Kolla diskussionen - här kan man se om de som har skrivit artikeln är överens om innehållet, eller om det finns olika åsikter. Man kan även hitta ytterligare infallsvinklar och information via diskussionen. 
• Kolla historiken - har artikeln ändrats på sistone? Vad är det som har ändrats? Eller har den inte uppdaterats på länge?

Grundläggande informationssökning för åk 1

Er uppgift är att hitta research inför att ni ska hålla en guidning i London, och för att guida i en så historisk, kulturell och stor stad som London krävs det att man är inläst. Det gäller också att ha rätt info - det finns alltid någon i sällskapet som är en besserwisser och påpekar om du har fel, eller ställer kluriga frågor. Detta kräver alltså ordentligt sökande, så du hittar all relevant info, samt kritiskt förhållningssätt så du inte använder felaktig info.

Google

Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?

Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av: 

• din sökhistorik - vad du sökt på, klickat på och hur länge du var på en sida
• andras sökhistorik
• antal klick - populär sajter (t.ex. Wikipedia) kommer högt upp
• antal länkar till och från en sida
• geografisk placering - svenskar får upp andra saker än ryssar
• sökordets placering på sajterna

Faktorer som INTE påverkar i den grad många tror:

• "bäst sidor hamnar högst upp" - Google gör ingen granskning
• "man betalar för att hamna höst upp" - gäller endast annonser, och då står det "annons" under

Att vi styrs så mycket av tidigare sökningar m.m. innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör det jätteviktigt att inte bara använda Google när man söker på komplicerade ämnen. 

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben - t.ex. databaser och kataloger. 

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med staden London och du ska läsa in dig på det du ska guida om. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om London och vilka frågor/infallsvinklar du kommer på.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på London eller London turism i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad det finns att veta om ämnet. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Det kan t.ex. handla om "London trädgårdar" eller "London punk historia". Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Exempel på andra sök-ställen är Landguiden, Artikelsök och bibliotekskatalogen.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

  

Andra exempel på databaser och sök-resurser från Biblioteket:

• Nationalencyklopedin (NE) - du är automatiskt inloggad på skolan, för att jobba hemifrån skapar du personligt inlog
• Landguiden - information om olika länder, konflikter m.m.
• AV-Medias katalog (du skapar eget inlog)
• Bibliotekets länklista inom olika ämnen

Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!

Jenny-bibliotekets undervisningsblogg

Det här är Jenny-bibliotekets undervisningsblogg - välkommen hit!

Vi som jobbar på biblioteket använder den här bloggen för att publicera sådant som vi har gått igenom på en lektion i din klass. Det kan handla om hjälp med informationssökning, hur man är källkritisk, hur man bearbetar information så att man lär sig, upphovsrätt m.m.

Såhär fungerar det:

För att hitta de saker vi har gått igenom med just din klass - klicka på den klassens namn bland etiketterna till höger på bloggen. Varje gång vi går igenom något med din klass så skriver vi ett blogginlägg om vad vi tar upp - där förklarar vi olika saker ni behöver känna till för att kunna göra ert skolarbete, vi länkar till resurser som kan vara användbara, osv.

Detta för att ni ska ha möjlighet att gå tillbaka och repetera vad vi har gått igenom och hitta resurser vi tipsat om. Du kommer troligen att ha användning för de sakerna senare under gymnasietiden också!

Du som är lärare kan använda bloggen för att se vad för slags genomgångar din klass har fått - på så vis vet du vad eleverna kan förväntas ha lite koll på, och hur du kan bygga vidare på det. Du kan också hänvisa dem hit om de inte minns eller var frånvarande vid en lektion.

Hör gärna av dig till oss på biblioteket om du har frågor!

Hälsningar
Hanna och Malin