Your assignment is to analyze a piece of fake news, using the source criticism criteria that we have gone through before.
Different kinds of fake news
Remember that the purpose of the fake news affects both the consequences of it and possibly they way it is being spread.
Some fake news are more like jokes or satirical texts, that some people take literally. This can have negative effects and cause a lot of misunderstanding.
Some fake news are stories made up to make money, like click baits where websites will get money for all the web traffic they can achieve to their site. But how do these news affect us?
Also, some fake news are published with the intention of affecting us and our opinions. These fake news can definitely have severe consequences, and can often reach a very large number of people. Even after they have been debunked as fake news they still do their evil work.
Images
Pictures are incredibly powerful when conveying a message. Studies show that a staggering part of the things we share online we never actually read - we only pay attention to the headlines and the pictures. So being critical towards images is absolutely necessary. For this you may need a reverse image search tool (there are several to choose from, Tineye.com is one and Google image search has a function for it as well).
Source criticism criteria
Tid/närhet (Time)
Tendens (Bias)
Beroende (Dependency)
Äkthet (Authority)
For explanations about the criteria, look in the presentation.
Here is the presentation from todays class:
Visar inlägg med etikett Malin Marcusson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Malin Marcusson. Visa alla inlägg
onsdag, september 05, 2018
måndag, mars 19, 2018
Developing searching and source criticism - using correct terminology
Since previous sessions about searching and source ciritcism have been in Swedish, this time we will go through the correct terminology in English and also practice using that terminology when talking about sources and searching.
Source criticism criteria:
Time (närhet) = how old ord new a source is. Remember that sometimes old is good - it depends on your subject and what you need the information for.
Dependency (beroende) = two sources can be dependent on each other if they base their information on the same source. It is preferable to find sources not dependent on each other.
Authenticity (äkthet) = Is the source genuine? Is the information correct?
Bias (tendens) = potential interests may make a source biased, for instance financial, political, religious and ideological interests. Remember that just because a source is biased doesn't mean that it's useless.
Different kinds of sources:
Primary sources = was there when something happened. Could be a witness, an object, or the original study of a reasearch team.
Secondary sources = retells the story/information of the primary source. For instance an interview in an article, or a shortened version of a research study.
Tertiary sources = retells the information of a secondary source.
Relevant terms in searching for information:
Search engine = a search tool made only out of programming. It has no content of it's own but searches only for material available through the surface web. There are different algorithms to make the search result as relevant to you as possible, but there are no people behind the search result.
Database = a search tool made out of programming AND content. It searches only whatever content has been put into it by people. The content is put into the database under specific subject terms, based on what the material is about, to make them easier to find. Databases are usually specialized in certain kinds of information, like articles, books, research etc.
Search words = the terms and combination of terms we use when searching.
Search results = the list of matches we get from the search words we have used. Search results differ depending on search words, search tool, and possibly (when using search engines) our previous searching etc.
Why is it important to use the correct terminology?
To know something is closely related to having a language for it. Most fields of knowledge have specific terms and a language tradition. Outside of school/work/education it may be enough to describe things using an everyday language, but the higher you get in education the more you will be expected to use the language and terminology of that field. In doing so you will also understand the texts of that field. By knowing these terms in source criticism and searching you are expected to be able to understand when these words are used, and to develop your own way of thinking.
Source criticism criteria:
Time (närhet) = how old ord new a source is. Remember that sometimes old is good - it depends on your subject and what you need the information for.
Dependency (beroende) = two sources can be dependent on each other if they base their information on the same source. It is preferable to find sources not dependent on each other.
Authenticity (äkthet) = Is the source genuine? Is the information correct?
Bias (tendens) = potential interests may make a source biased, for instance financial, political, religious and ideological interests. Remember that just because a source is biased doesn't mean that it's useless.
Different kinds of sources:
Primary sources = was there when something happened. Could be a witness, an object, or the original study of a reasearch team.
Secondary sources = retells the story/information of the primary source. For instance an interview in an article, or a shortened version of a research study.
Tertiary sources = retells the information of a secondary source.
Relevant terms in searching for information:
Search engine = a search tool made only out of programming. It has no content of it's own but searches only for material available through the surface web. There are different algorithms to make the search result as relevant to you as possible, but there are no people behind the search result.
Database = a search tool made out of programming AND content. It searches only whatever content has been put into it by people. The content is put into the database under specific subject terms, based on what the material is about, to make them easier to find. Databases are usually specialized in certain kinds of information, like articles, books, research etc.
Search words = the terms and combination of terms we use when searching.
Search results = the list of matches we get from the search words we have used. Search results differ depending on search words, search tool, and possibly (when using search engines) our previous searching etc.
Why is it important to use the correct terminology?
To know something is closely related to having a language for it. Most fields of knowledge have specific terms and a language tradition. Outside of school/work/education it may be enough to describe things using an everyday language, but the higher you get in education the more you will be expected to use the language and terminology of that field. In doing so you will also understand the texts of that field. By knowing these terms in source criticism and searching you are expected to be able to understand when these words are used, and to develop your own way of thinking.
fredag, mars 09, 2018
Search log for conspiracy theory assignment (English 7)
In English 7 the grading criteria says that students should be able to choose and use strategies to search for relevant information, structure it and assess the reliability of different sources.
In order to practice doing this, and enable the teacher to see your search strategy, you will be using search logs when searching for information about a chosen conspiracy theory.
In this film I explain to you how to use the search log, and also why it is important to learn and improve strategies for searching. Many times our strategies are old habits that we don't think about or think through. This is an opportunity to become aware of your search strategies and improve them.
I you prefer to read instructions about how to use the search log, here is a short summary of the film:
The search log consists of 6 questions that you are supposed to answer for each search that you do. You copy the questions and paste them further down in your document, under headlines like "Search 1", "Search 2", etc.
The questions are found at the top of the search log that is available to you through google drive or google classroom. There you also find a search log example that I used while showing you the search log - use that example as a template of how you should use the search log.
It's important to use other search channels than just Google - on the school library website you find resources such as Britannica (an encyclopedia) and Ebsco (a database for articles from news papers, magazines and scientific journals). Learn more about these in the end of the film.
3 important things to remember:
The search log is also about improving your searches, for instance by using trampolines (= new search words that you find in the texts you find and read). By documenting and using trampolines, each search you make will be better than the one before - giving you more relevant and useful information, and also making you more knowledgable in your topic.
You will (or should) do more searches than you have use for. Since you should be critical towards your sources you should choose the best, most relevant and most reliable sources.
And finally - documenting your searching through this search log is going to take more time than what you may be used to. This is natural, since you are learning something new and are developing your search strategies. After a while of practice, searching with this kind of documentation will get easier and quicker - that is partly why we do this now, so that you will have practiced this kind of structured searching before going to university.
In order to practice doing this, and enable the teacher to see your search strategy, you will be using search logs when searching for information about a chosen conspiracy theory.
In this film I explain to you how to use the search log, and also why it is important to learn and improve strategies for searching. Many times our strategies are old habits that we don't think about or think through. This is an opportunity to become aware of your search strategies and improve them.
I you prefer to read instructions about how to use the search log, here is a short summary of the film:
The search log consists of 6 questions that you are supposed to answer for each search that you do. You copy the questions and paste them further down in your document, under headlines like "Search 1", "Search 2", etc.
The questions are found at the top of the search log that is available to you through google drive or google classroom. There you also find a search log example that I used while showing you the search log - use that example as a template of how you should use the search log.
It's important to use other search channels than just Google - on the school library website you find resources such as Britannica (an encyclopedia) and Ebsco (a database for articles from news papers, magazines and scientific journals). Learn more about these in the end of the film.
3 important things to remember:
The search log is also about improving your searches, for instance by using trampolines (= new search words that you find in the texts you find and read). By documenting and using trampolines, each search you make will be better than the one before - giving you more relevant and useful information, and also making you more knowledgable in your topic.
You will (or should) do more searches than you have use for. Since you should be critical towards your sources you should choose the best, most relevant and most reliable sources.
And finally - documenting your searching through this search log is going to take more time than what you may be used to. This is natural, since you are learning something new and are developing your search strategies. After a while of practice, searching with this kind of documentation will get easier and quicker - that is partly why we do this now, so that you will have practiced this kind of structured searching before going to university.
måndag, februari 05, 2018
Upphovsrätt och Creative commons
Vad är upphovsrätt?
Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.
Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.
Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
Det är helt ok att använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan.
För skolarbeten, marknadsföring etc. är det oftast inga problem att få tag på upphovspersoner och få tillåtelse att använda deras material. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och det är bra att ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.
Den här filmen går igenom alla licenserna. Du kan även läsa om licenserna på creativecommons.se.
Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.
Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.
Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
Det är helt ok att använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan.
För skolarbeten, marknadsföring etc. är det oftast inga problem att få tag på upphovspersoner och få tillåtelse att använda deras material. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och det är bra att ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.
Den här filmen går igenom alla licenserna. Du kan även läsa om licenserna på creativecommons.se.
"Äpple"
Hanna Carlsson
Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger mig (Hanna) som upphovsperson.
Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
- Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
- CC Search
fredag, maj 19, 2017
Upphovsrätt och Creative commons
Vad är upphovsrätt?
Upphovsrätten är en lag som skyddar rättigheterna för den som skapar något (upphovspersonen). Internationellt kallas lagen för Copyright och det symboliseras av en cirkel med ett C i. Lagen gäller under personens livstid + 70 år efter personens död. Det innebär att upphovsrätten för DaVincis verk har gått ut, men inte för Picassos.
Lagen skyddar alltså upphovspersonens rättigheter, och det innebär att andra inte får kopiera upp, sprida eller tjäna pengar på verk som någon annan har skapat. Det kan handla om foton, målarkonst, filmer, musik, etc.
Hur får man använda upphovsskyddat material?
Man får använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk, dvs hemma eller på sin egen dator/mobil. Men om man vill använda en annans verk så att det blir synligt för andra, t.ex. på en blogg eller en webbplats eller göra broschyrer eller trycka upp T-shirts - då måste man ha upphovspersonens tillstånd. Man får helt enkelt leta upp upphovspersonen eller hens kontaktuppgifter och fråga om lov. Ofta får man då som svar att det är ok (det kan vara bra att få skriftligt på det, t.ex. via e-psot), men ibland får man antingen svaret nej eller inget svar alls. Och då har man inte lagligen rätt att använda materialet. Man kan i värsta fall bli stämd eller få betala för användandet.
Creative commons
Men det finns en väg runt att be om lov hela tiden - nämligen att använda Creative commons-material. Creative commons (CC) är ett licenssystem som upphovspersonen kan välja att använda - det innebär att andra direkt kan se att de får använda materialet, och hur de får använda det.
Det finns 4 beståndsdelar av det här licenssystemet:
De här fyra beståndsdelarna kan kombineras till 6 st olika licenser. I den här filmen förklaras det här med Creative commons och hur de olika licenserna ser ut och fungerar.
Som framgår i filmen så är det finurliga med de här licenserna att de dels är lagligt bindanden, men även att CC-material är sökbart.
Man kan t.ex. söka på CC-material via search.creativecommons.org.
Eller så kan man använda Googles bildsök och gå in på Sökverktyg - Användarrättigheter.
Sen finns det även specifika sajter för t.ex. bilder (Pixabay, Flickr), musik (Jamendo) m.m.
Vill du lära dig mer om Upphovsrätt och creative commons - gå in på biblioteket webbplats!
Upphovsrätten är en lag som skyddar rättigheterna för den som skapar något (upphovspersonen). Internationellt kallas lagen för Copyright och det symboliseras av en cirkel med ett C i. Lagen gäller under personens livstid + 70 år efter personens död. Det innebär att upphovsrätten för DaVincis verk har gått ut, men inte för Picassos.
Lagen skyddar alltså upphovspersonens rättigheter, och det innebär att andra inte får kopiera upp, sprida eller tjäna pengar på verk som någon annan har skapat. Det kan handla om foton, målarkonst, filmer, musik, etc.
Hur får man använda upphovsskyddat material?
Man får använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk, dvs hemma eller på sin egen dator/mobil. Men om man vill använda en annans verk så att det blir synligt för andra, t.ex. på en blogg eller en webbplats eller göra broschyrer eller trycka upp T-shirts - då måste man ha upphovspersonens tillstånd. Man får helt enkelt leta upp upphovspersonen eller hens kontaktuppgifter och fråga om lov. Ofta får man då som svar att det är ok (det kan vara bra att få skriftligt på det, t.ex. via e-psot), men ibland får man antingen svaret nej eller inget svar alls. Och då har man inte lagligen rätt att använda materialet. Man kan i värsta fall bli stämd eller få betala för användandet.
Creative commons
Men det finns en väg runt att be om lov hela tiden - nämligen att använda Creative commons-material. Creative commons (CC) är ett licenssystem som upphovspersonen kan välja att använda - det innebär att andra direkt kan se att de får använda materialet, och hur de får använda det.
Det finns 4 beståndsdelar av det här licenssystemet:
- Erkännande (man måste ange vem upphovspersonen är - detta ingår i alla CC-licenser).
- Dela lika (om man ändrar på verket så måste man publicera det med samma CC-licens som när man hittade det)
- Inga bearbetningar (man får inte ändra på verket)
- Icke-kommersiell (man får inte tjäna pengar på verket)
De här fyra beståndsdelarna kan kombineras till 6 st olika licenser. I den här filmen förklaras det här med Creative commons och hur de olika licenserna ser ut och fungerar.
"Vad är creative commons", CC BY Webbstjärnan.
Som framgår i filmen så är det finurliga med de här licenserna att de dels är lagligt bindanden, men även att CC-material är sökbart.
Man kan t.ex. söka på CC-material via search.creativecommons.org.
Eller så kan man använda Googles bildsök och gå in på Sökverktyg - Användarrättigheter.
Sen finns det även specifika sajter för t.ex. bilder (Pixabay, Flickr), musik (Jamendo) m.m.
Vill du lära dig mer om Upphovsrätt och creative commons - gå in på biblioteket webbplats!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)