Argumentation och informationssökning

Från kursplanerna:

I kursmålen för Samhällskunskap 1b står det att du som elev ska öva upp en "metod för att söka, kritiska granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form".

I betygskriterierna för Svenska 2 står det att eleven ska kunna "samla, svora och sammanställa information från olika källor", och i Samhällskunskap 1b står det att eleven ska kunna "söka, granska och tolka information från olika källor".

Varför olika källor?
Det här med olika källor är viktigt just för att vi behöver olika källor för att få en helhetsbild av en fråga. När det gäller argumentation så är ju tanken att man ska argumentera för sin sak - dvs. man ska övertyga. Då gäller det att ha bra källor till grund för sina påståenden, och visa att man är inläst och kan ämnet. Då blir det extra relevant att välja sina källor med omsorg och se till att källorna inte bara stämmer utan att de visar på kompetens och kvalitet.

Var ni ska söka
För att hitta källor av olika slag så behöver ni söka varierat. Google räcker inte, och som vi har gått igenom tidigare så kan man bara hitta vissa slags källor genom Google. Till den här och liknande uppgifter måste ni visa att ni kan söka utöver det. För det använder ni till exempel:

Artikelsök
DiVA
Bibliotekskatalogen

I samtliga dessa tre kan det vara bra att söka med trunkering, dvs. stjärnan (*) som öppnar upp för ändelser på ett ord. I artikelsök kan jag t.ex. söka på betyg* lära* för att hitta något som handlar om betygsättning och läranderesultat. Samma sak i DiVA för att hitta uppsatser och andra vetenskapliga publikationer som behandlar betyg och lärande. Det gäller att testa olika sökord och olika kombinationer av sökord för att hitta de bra källorna.

DiVA är jättebra, för om ni hittar en uppsats som behandlar ert ämne så finns det ofta många referenser i den uppsatsen som man kan söka upp och använda, och det finns bakgrundsavsnitt och diskussionsavsnitt som blir bra källor för er argumentation. Man läser inte hela uppsatsen, utan utgår ifrån innehållsförteckningen och läser vissa avsnitt.

Källkritik
Ta inte bara första bästa källan du hittar - fortsätt söka och välj ut de källorna där författaren är mest kunnig, som är mest uppdaterade osv. Fräscha upp din källkritik om du har glömt (klicka på din klass i den här bloggen och se vad vi har gått igenom innan). Tänk även på att vara självkritisk om du jobbar med ett ämne där du själv har starka åsikter!

Upphovsrätt och Creative commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.

Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.

Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.


Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska lägga det på t.ex. en blogg eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan. Det är inte alltid så lätt, men det blir lite lättare med Creative commons-material.


Vad är Creative commons?

Creative commons är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.

Den här filmen går igenom alla licenserna. Du kan även läsa om licenserna på creativecommons.se.

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger mig (Hanna) som upphovsperson. 

Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.


Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Mycket att hålla reda på - men det finns hjälp

Det här är organisationer som jobbar med att se efter sina medlemmars rättigheter. Det är även till dessa man kan betala avgifter för att få tillåtelse att använda musik, pjäser etc. 

STIM - för musikskapare och de som vill spela musik i sin verksamhet, ser bl.a. till att musikskapare får ersättning för spelade låtar. 

SAMI - för musiker som spelar andras musik

ATR - Amatörteaterns riksförbund, ser bl.a. till att dramaförfattare får ersättning för uppsatta pjäser

BUS - Bildupphovsrätt, organisation för bildskapare och för de som vill få tillstånd att använda skyddade bilder.

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är källkritik?
Källkritik är att ställa frågor till information, och ställa sig själv frågor om den information man hittar, för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.

Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier (som Jesper har gått igenom med er tidigare):

Äkthet
Beroende
Närhet
Tendens

De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Digital källkritik
Källkritik kan se rätt olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen - i vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet, i andra ämnen är det tvärtom, osv.

När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker på Egyptens pyramider. Vi får fram en sida som är gjord av ett muséum - hur skulle ni gå tillväga för att granska den?

För den här källan är det viktigt att tänka på:

• målgruppen - vem är källan tänkt för?
• avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har ett museum?

Om vi t.ex. kommer fram till att ett museum är en kompetent avsändare med mycket ämneskännedom, men att målgruppen är barn och därmed är information för enkel - då vet vi att vi nog kan lita på att det som står stämmer, men informationen är förenklad för att passa barn. Vi bör hitta andra källor som ger oss den informationen riktat till en mer vuxen målgrupp. 

Andra saker att titta på: 

• när uppdaterades sidan?
• framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
• kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?

Ett annat exempel vi tittade på på lektionen var film-formatet och hur vi påverkas via film. Vi tittade t.ex. på Sverigedemokraternas kyrkovalskampanj - hur används svensk historia för att föra fram ett budskap i filmen? Vilka metoder används för att påverka vår åsikt? Här är tendens-kriteriet viktigt. 

Knep och trix för att granska hemsidor: 

• Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
• Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor - var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
• Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan 
• Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex. 
• http://www.whois.net
• http://www.iis.se

Wikipedia

Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på wp. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte. 

När du använder WP bör du alltid titta på följande: 

• Källorna - vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet - bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv. 
• Diskussionen - varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå osv. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika teorier, åsikter eller perspektiv?
• Historiken - har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig? 

Omvänd bildsökning

Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer. 

Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök. 

Om du hittar en bild du vill granska:

1. Ladda ner bilden på datorn
2. Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
3. Ladda upp bilden.

Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade. 

Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.m.). 

Grundläggande informationssökning för åk 1

Google

Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?

Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av: 

• din sökhistorik - vad du sökt på, klickat på och hur länge du var på en sida
• andras sökhistorik
• antal klick - populär sajter (t.ex. Wikipedia) kommer högt upp
• antal länkar till och från en sida
• geografisk placering - svenskar får upp andra saker än ryssar
• sökordets placering på sajterna

Faktorer som INTE påverkar i den grad många tror:

• "bäst sidor hamnar högst upp" - Google gör ingen granskning
• "man betalar för att hamna höst upp" - gäller endast annonser, och då står det "annons" under

Att vi styrs så mycket av tidigare sökningar m.m. innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör det jätteviktigt att inte bara använda Google när man söker på komplicerade ämnen. 

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben - t.ex. databaser och kataloger. 

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därfför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med flodkulturer och du ska välja något inom det ämnet att fokusera på. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om flodkulturer - t.ex. det som Jesper har gått igenom och annat du kanske kan om Egypten, Nilen etc.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på flodkulturer i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad flodkulturer innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

  

Andra exempel på databaser och sök-resurser från Biblioteket:

• Nationalencyklopedin (NE) - du är automatiskt inloggad på skolan, för att jobba hemifrån skapar du personligt inlog
• Landguiden
• AV-Medias katalog (du skapar eget inlog)
• Bibliotekets länklista inom olika ämnen

Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!

Jenny-bibliotekets undervisningsblogg

Det här är Jenny-bibliotekets undervisningsblogg - välkommen hit!

Vi som jobbar på biblioteket använder den här bloggen för att publicera sådant som vi har gått igenom på en lektion i din klass. Det kan handla om hjälp med informationssökning, hur man är källkritisk, hur man bearbetar information så att man lär sig, upphovsrätt m.m.

Såhär fungerar det:

För att hitta de saker vi har gått igenom med just din klass - klicka på den klassens namn bland etiketterna till höger på bloggen. Varje gång vi går igenom något med din klass så skriver vi ett blogginlägg om vad vi tar upp - där förklarar vi olika saker ni behöver känna till för att kunna göra ert skolarbete, vi länkar till resurser som kan vara användbara, osv.

Detta för att ni ska ha möjlighet att gå tillbaka och repetera vad vi har gått igenom och hitta resurser vi tipsat om. Du kommer troligen att ha användning för de sakerna senare under gymnasietiden också!

Du som är lärare kan använda bloggen för att se vad för slags genomgångar din klass har fått - på så vis vet du vad eleverna kan förväntas ha lite koll på, och hur du kan bygga vidare på det. Du kan också hänvisa dem hit om de inte minns eller var frånvarande vid en lektion.

Hör gärna av dig till oss på biblioteket om du har frågor!

Hälsningar
Hanna och Malin