Argumentation och informationssökning

Från kursplanerna:

I kursmålen för Samhällskunskap 1b står det att du som elev ska öva upp en "metod för att söka, kritiska granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form".

I betygskriterierna för Svenska 2 står det att eleven ska kunna "samla, svora och sammanställa information från olika källor", och i Samhällskunskap 1b står det att eleven ska kunna "söka, granska och tolka information från olika källor".

Varför olika källor?
Det här med olika källor är viktigt just för att vi behöver olika källor för att få en helhetsbild av en fråga. När det gäller argumentation så är ju tanken att man ska argumentera för sin sak - dvs. man ska övertyga. Då gäller det att ha bra källor till grund för sina påståenden, och visa att man är inläst och kan ämnet. Då blir det extra relevant att välja sina källor med omsorg och se till att källorna inte bara stämmer utan att de visar på kompetens och kvalitet.

Var ni ska söka
För att hitta källor av olika slag så behöver ni söka varierat. Google räcker inte, och som vi har gått igenom tidigare så kan man bara hitta vissa slags källor genom Google. Till den här och liknande uppgifter måste ni visa att ni kan söka utöver det. För det använder ni till exempel:

Artikelsök
DiVA
Bibliotekskatalogen

I samtliga dessa tre kan det vara bra att söka med trunkering, dvs. stjärnan (*) som öppnar upp för ändelser på ett ord. I artikelsök kan jag t.ex. söka på betyg* lära* för att hitta något som handlar om betygsättning och läranderesultat. Samma sak i DiVA för att hitta uppsatser och andra vetenskapliga publikationer som behandlar betyg och lärande. Det gäller att testa olika sökord och olika kombinationer av sökord för att hitta de bra källorna.

DiVA är jättebra, för om ni hittar en uppsats som behandlar ert ämne så finns det ofta många referenser i den uppsatsen som man kan söka upp och använda, och det finns bakgrundsavsnitt och diskussionsavsnitt som blir bra källor för er argumentation. Man läser inte hela uppsatsen, utan utgår ifrån innehållsförteckningen och läser vissa avsnitt.

Källkritik
Ta inte bara första bästa källan du hittar - fortsätt söka och välj ut de källorna där författaren är mest kunnig, som är mest uppdaterade osv. Fräscha upp din källkritik om du har glömt (klicka på din klass i den här bloggen och se vad vi har gått igenom innan). Tänk även på att vara självkritisk om du jobbar med ett ämne där du själv har starka åsikter!

Bra och dålig sökning och källkritik - Ekonomi (samhällskunskap + svenska)

Uppgiften går ut på att skriva en utredande text inom ekonomi-området. Till detta repeterade vi det vi gick igenom inom informationssökning och källkritik i höstas, när klassen skrev argumenterande texter.

Vi fördjupade informationssökningen och källkritiken genom att titta på den här listan över bra och dålig informationssökning och källkritik - listan har skapats med utgångspunkt i  forskning inom informationsvetenskap och pedagogik, där man har sett att olika sökstrategier har olika inverkan på läranderesultat.

Vi gick igenom listan och pratade om hur den kan vara ett stöd för att bli medveten om det egna sökbeteendet och utveckla/förbättra det genom att sträva mot att vara i den vänstra kolumnen.

Vi repeterade även databaserna Artikelsök och DiVA.

Bra sökning och källkritik	Dålig sökning och källkritik
Börjar med mina förkunskaper	Börjar söka direkt utan att tänka efter
Skriver ner/dokumenterar medan jag söker	Tänker att “jag kommer nog ihåg”
Anpassar mitt sökande efter syftet/uppgiften	Söker på samma sätt oavsett syfte/uppgift
Använder olika sökord (utifrån mina förkunskaper och det jag skrivit ner)	Söker på ett och samma ord/begrepp hela tiden, med få variationer
Läser det jag hittar och fortsätter sen söka utifrån vad jag läst	Söker “färdigt” först, och läser sen
Läser många fler källor än jag kommer använda → väljer ut de bästa	Använder de första jag hittar som känns bra, sen letar jag inte mer
Söker på flera ställen - inte bara Google. Jag förstår att jag annars väljer bort viktigt och relevant info.	Använder bara Google - tror att all relevant info finns där.
Funderar på vilka slags källor som är relevanta för det här ämnet, och söker för att hitta just sådana källor.	Tänker inte på vilka slags källor jag söker efter/hittar, eller att det spelar roll.
Ställer frågor till texten, t.ex. Varför tar de upp det? Vad baserar de det på? m.m.	Läser utan att reflektera, stanna upp eller ställa frågor.
Kollar upp källor i texten	Anger Google eller wikipedia som källa utan att kolla upp
Undersöker vem som står bakom, och funderar på hur det påverkar innehållet	Kollar upp vem som står bakom men tänker inte igenom hur det påverkar innehållet
Funderar på syften med texten och om den är tendentiös/det finns intressen i frågan	Gör en förenklad bedömning av syfte, t.ex. att en youtube-kanal är till för att informera.
Jämför olika slags källor och olika perspektiv i frågan.	Tänker inte på om källorna är av olika slag eller ger olika perspektiv.
Använder mina ämneskunskaper för att bedöma innehållet	Tänker inte på vilka kunskaper jag har som hjälper mig bedöma innehållet

Sökmetod: att söka, samla och sammanställa information

I betygskriterierna för Svenska 2: samla, sovra och sammanställa information från olika källor.

I betygskriterierna för Samhällskunskap 1b: söka, granska och tolka information från olika källor.

I våras gick vi igenom källkritik i er Historia-kurs (gå gärna till det blogg-inlägget för att repetera!). Dem här gången ska vi titta mer på sökmetod - hur gör man för att på ett bra sätt söka, samla och sammanställa information?


Dokumentera ditt sökande och läsande!
En metod som visat sig vara väldigt bra är att, på valfritt sätt, föra anteckningar medan man söker och läser in sig. Det kan vara i form av en mindmap, en lista, en tabell - men tanken är att du skriver ner nya ord och begrepp, nya infallsvinklar och idéer.

Allteftersom din kunskap växer så växer din dokumentation, och till slut får du en bra översikt över det du har hittat och lärt dig. Det gör det lättare att komma ihåg och sätta igång på nästa lektion, och det ger dig också en överblick över ämnet när du ska skriva din text/ditt tal etc.

På så vis jobbar du med att samla och sammanställa information på ett strukturerat sätt. Du kan även skriva ner vilka sökningar du gör på olika ställen, så att du inte gör om samma sökningar.


Att använda olika källor
Många börjar söka på google, och det kan vara ett bra ställe att söka på. Men det räcker inte att bara söka där. För att visa att man kan söka måste man behärska fler sök-kanaler (Google söker ju inte av hela internet, utan endast delar av internet - och hur kan man säga att man har gjort ett bra urval om man väljer bort stora delar av den information som finns?).

Ni kommer långt med en databas som Artikelsök. Tänk på att använda er av trunkeringsmetoden - här ser ni en kort film som förklarar trunkering!

Ni kan även behöva titta på vetenskapligt material - det ger ju en bra tyngd i en argumentation. För det kan ni använda DiVA, som är ett arkiv för publikationer vid svenska lärosäten. Även det är en databas, så trunkering kan användas där också.

Var källkritiska mot er själva!
Redan när ni söker kan ni vara källkritiska, t.ex. genom att tänka på vilken slags tidskrift artikeln kommer ifrån, vem som talar/blir intervjuad och vad den personen kan/har för intressen osv.

Eftersom ni ofta söker på frågor där ni har egna åsikter, så är det även viktigt att vara källkritisk mot sig själv och se till att man tar in åsikter som både bekräftar och säger emot det man själv tycker.

Gör rätt med Upphovsrätt

Om jag ska göra ett bildspel om en konstnärs liv och verk - kan jag bara googla fram bilder på hens tavlor på nätet och använda dem? Hur vet jag egentligen vad som är lagligt, när det kommer till att använda olika slags material, oavsett om det handlar om bild, film, musik, youtube-klipp eller information?
Allt material som har framställts av någon ägs också av denna personen. Detta regleras i en lag som heter Upphovsrätt. Men vad innebär den egentligen?

Upphovsrätten kan sammanfattas i dessa punkter:

• är den lag som anger vilka rättigheter upphovspersonen har.
• gäller i 70 år efter att upphovspersonen har avlidit.
• innebär att man inte får använda materialet utan upphovspersonens tillstånd.
• är till för att skydda den som skapar något så att andra inte kan stjäla det, reproducera det eller göra något annat med det som upphovspersonen inte godkänner.
• gäller alltid! Även om man inte ser någon copyright-symbol gäller alltid upphovsrättslagen.

Innebär det verkligen att man alltid måste fråga upphovspersonen om lov för att t ex använda en bild? Ja, nästan. Om inte ägaren redan från början har angett att/hur materialet får användas, t ex genom Creative Commons. Dessutom kan du, så länge du håller på med ett skolarbete, få göra vissa saker utan att fråga om lov. Här kan du läsa mer om vad du får göra i ditt skolarbete. Kolla källan/Skolverket har också mer information kring vad som gäller.

Musik
För ES-programmet på Jenny är ju en viktig del att se till att den musik som används och framförs används på ett lagligt sätt. Även här finns vissa undantagsregler för just skolor och klassrumssituationer, t.ex. att man får spela upp upphovsrättsskyddad musik på en lektion. Däremot att spela i korridorer, på avslutningar och konserter - det kräver särskilda avtal som skolan ingår med organisationer som företräder musikers/kompositörers rättigheter. Läs mer på Skolverkets upphovsrättsguide om musik.

Creative commons
De senaste 10-12 åren har det blivit vanligare att man använder sig av Creative commons (CC), åtminstone när det gäller publicering av material på nätet. CC innebär att upphovspersonen redan från början anger hur andra får använda hens material. På så vis slipper man kontakta upphovspersonen varje gång man hittar något man vill använda - det syns direkt vad som får och inte får göras med bilden, låten eller filmen.
För att detta ska fungera består CC av olika licenser som anger vad användaren får och inte få göra. Det finns 6 olika licenser; här ser du hur de ser ut och vad de står för:

	Erkännande (på engelska By): man får göra vad man vill med materialet så länge man hänvisar till upphovsmannen. Detta är grunden för alla de andra licenserna.
	Erkännande, Dela lika (eng: Share Alike): man får göra vad man vill men om man ändrar på materialet så måste man publicera det med samma cc-licens som originalet.
	Erkännande, Inga bearbetningar (eng: No derivative): Man får inte ändra på något i materialet utan får endast använda det så som det ser ut i original.
	Erkännande, Icke kommersiell (eng: Non Commercial): Man får inte använda materialet i vinstdrivande syfte, alltså så att man tjänar pengar på det. Annars får man göra vad man vill.
	Erkännande, Icke kommersiell, Dela lika: Man får inte tjäna pengar på materialet, och man måste publicera det med samma cc-licens som originalet.
	Erkännande, Icke kommersiell, Inga bearbetningar: Man får inte tjäna pengar på materialet, och man får inte ändra på originalet.

För alla licenser gäller att man måste ange upphovsmannen! För mer detaljerade beskrivningar av licenserna, gå till www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/


Du kan också titta på den här filmen, som förklarar vad licenserna står för och hur CC fungerar.

"Vad är Creative commons" av Iis. CC BY.

Här kan du söka på CC-material:

• Google bildsök: klicka på Sökverktyg - Användningsrättigheter
• CC Search (här hittar du flera olika söktjänster på olika slags medier)
• Jamendo - sök CC-licensierad musik