Välja och granska källor för debattartikel

Er uppgift är att skriva en debattartikel, och då är det extra viktigt att basera sina argument på bra källor - för att visa att man är insatt och den egna artikeln är trovärdig.

Vi har därför repeterat olika slags källor och vad man bör tänka på

Olika slags källor
Vad för slags källa det är hör ofta ihop med vem som har skrivit och vilken kompetens den personen har i frågan. Här är några exempel:

• Insändare - publiceras i tidningar och tidskrifter - skrivs av vem som helst, utan särskild kompetens. 
• Nyhetsartiklar - publiceras i dagstidningar - skrivs av allmänna journalister
• Populärvetenskapliga artiklar /fack-artiklar - publiceras i populärvetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter - skrivs av lite mer ämnesspecialiserade journalister/författare. 
• Vetenskapliga artiklar - publiceras i vetenskapliga tidskrifter - skrivs av forskare
• Böcker - publiceras genom förlag - skrivs av vem som helst som får sin bok accepterad av ett förlag

Det är stor skillnad på att använda t.ex. en insändare jämfört med en vetenskaplig artikel, eftersom det är så stor skillnad i kompetens hos skribenterna. 

Det finns såklart andra källor också, och samma princip appliceras på dem - vem står bakom, och hurdan är deras kompetens i frågan? Det är också viktigt att tänka på om källan är tendentiös, dvs om det finns ett intresse eller en vinkling från avsändaren. Detta gäller även källor som dokumentärer och böcker. 

Publiceringsprocessen

Ytterligare en sak att tänka på är HUR en källa blivit publicerad, vilken granskningsprocess har den gått igenom? En privat webbsida går ju t.ex. inte igenom någon granskning alls, medan en myndighets webbsida troligen går igenom mer granskning. 

En boks publiceringsprocess är ofta lång, medan artiklar går snabbare. Det innebär att böcker kan bli gamla rätt snabbt, om det är ny information man behöver. Man kan också fråga sig VEM som granskar - en vetenskaplig artikel granskas t.ex. av andra forskare, medan en dagstidningsredaktion kanske inte har samma ämneskompetens hos de som granskar. 

När du söker

Eftersom du ska försöka övertyga så måste du såklart hitta källor som stödjer din tes - MEN du måste veta minst lika mycket om de argument som talar emot din tes. Du behöver därför vara så opartisk som möjligt när du söker. Annars påverkar det din trovärdighet negativt, och du kan då inte påstå att du är insatt i ämnet. 

Diskussion utifrån gruppövning

Ni fick tre artiklar att titta på och jämföra med varandra. Ni tittade på och fick diskutera vem/vilka som hade skrivit, deras kompetens, vilken slags tidning eller tidskrift artikeln var publicerad i och hur det påverkar er bedömning av källan. Den här typen av diskussion bör ni föra, antingen med andra eller med er själva, varje gång ni tittar på och ska ta ställning till en källa. 

Söka sig fram till en frågeställning

Att formulera sin egen frågeställning, på en nivå som ska närma sig den för universitet och vidare studier, är något som kräver lite övning. I den här uppgiften inom språkhistoria är den egna frågeställningen i fokus, och ni ska använda en söklogg för att dokumentera er egen sökprocess.

Varför dokumentera?
Det handlar delvis om att läraren ska kunna följa er tankeutveckling, men även om att träna sig på att söka strukturerat och genomtänkt - något som kommer väl till pass vid högre studier. Det kan kännas tidsödande för den här relativt lilla uppgiften, men när ni söker mer omfattande blir det i slutänden en tidsbesparing.

Sökloggen ni ska använda ser ut såhär (du behöver vara inloggad med din ksgyf-adress för att se filen):



För varje sökning ni gör så kopierar ni de 6 frågorna i rutan, rubricerar dem med "Sökning 1, Sökning 2" osv. Loggen kommer innehålla fler sökningar än källor ni kommer använda, eftersom en del sökningar enbart kommer fungera som trampoliner som leder till något bättre. En del sökningar kan även bli misslyckade eller inte leda någonstans, men även de ska med i loggen - dels för att visa er process (missarna är en del av inlärningen!) och dels för att det kan finnas anledningar till att återkomma till de källorna ändå.

De första tre frågorna är rätt basic och säger sig själva, medan de tre sista är mer innehållskopplade och kräver att man läser eller åtminstone skummar igenom texten man har hittat. Om ni skrollar ner i dokumentet ser ni hur jag har fyllt i loggen.

Trampoliner
Med "nya sökord/trampoliner" menas nya ord, begrepp och infallsvinklar som potentiellt kan leda er vidare på vägen mot en frågeställning. Här skriver du fler saker än du kommer följa upp - dels för att det är en del av din sökprocess att välja bort delar av ämnet, och dels för att du kan få anledning att återkomma till källan, och då är detta en hjälp för att komma ihåg innehållet.

Använd trampolinerna i ditt fortsatta sökande, se exemplet.

Referenser
Att använda sig av de referenser man hittar i en källa är en oslagbar sökteknik. Det kan handla om faktiska referenslistor, länkar i texten eller något som texten beskriver (ett namn eller en studie som omnämns, t.ex.). Om man inte har användning för det direkt kanske man kan återkomma till det senare i processen.

Källkritisk analys
En koncis och sammanfattande analys ska göras för varje källa. I sökloggen finns ett antal frågor som kan hjälpa dig på vägen, men du behöver inte checka av alla - olika källor kan kräva olika slags granskning. Sväva inte ut i snygga formuleringar, utan ta upp det du bygger din bedömning på. Försök dock utmana dig själv - ställ kritiska frågor.


Eftersom uppgiften handlar om att formulera en egen frågeställning - se till att söka efter och använda material där ni kan se och ta inspiration av liknande frågeställningar. Även om materialet ni hittar inte är av hög vetenskaplig sort så kan ni även då leta efter syfte och frågeställning, som ett sätt att träna på att formulera sådana.

Bra och dålig sökning och källkritik - Ekonomi (samhällskunskap + svenska)

Uppgiften går ut på att skriva en utredande text inom ekonomi-området. Till detta repeterade vi det vi gick igenom inom informationssökning och källkritik i höstas, när klassen skrev argumenterande texter.

Vi fördjupade informationssökningen och källkritiken genom att titta på den här listan över bra och dålig informationssökning och källkritik - listan har skapats med utgångspunkt i  forskning inom informationsvetenskap och pedagogik, där man har sett att olika sökstrategier har olika inverkan på läranderesultat.

Vi gick igenom listan och pratade om hur den kan vara ett stöd för att bli medveten om det egna sökbeteendet och utveckla/förbättra det genom att sträva mot att vara i den vänstra kolumnen.

Vi repeterade även databaserna Artikelsök och DiVA.

Bra sökning och källkritik	Dålig sökning och källkritik
Börjar med mina förkunskaper	Börjar söka direkt utan att tänka efter
Skriver ner/dokumenterar medan jag söker	Tänker att “jag kommer nog ihåg”
Anpassar mitt sökande efter syftet/uppgiften	Söker på samma sätt oavsett syfte/uppgift
Använder olika sökord (utifrån mina förkunskaper och det jag skrivit ner)	Söker på ett och samma ord/begrepp hela tiden, med få variationer
Läser det jag hittar och fortsätter sen söka utifrån vad jag läst	Söker “färdigt” först, och läser sen
Läser många fler källor än jag kommer använda → väljer ut de bästa	Använder de första jag hittar som känns bra, sen letar jag inte mer
Söker på flera ställen - inte bara Google. Jag förstår att jag annars väljer bort viktigt och relevant info.	Använder bara Google - tror att all relevant info finns där.
Funderar på vilka slags källor som är relevanta för det här ämnet, och söker för att hitta just sådana källor.	Tänker inte på vilka slags källor jag söker efter/hittar, eller att det spelar roll.
Ställer frågor till texten, t.ex. Varför tar de upp det? Vad baserar de det på? m.m.	Läser utan att reflektera, stanna upp eller ställa frågor.
Kollar upp källor i texten	Anger Google eller wikipedia som källa utan att kolla upp
Undersöker vem som står bakom, och funderar på hur det påverkar innehållet	Kollar upp vem som står bakom men tänker inte igenom hur det påverkar innehållet
Funderar på syften med texten och om den är tendentiös/det finns intressen i frågan	Gör en förenklad bedömning av syfte, t.ex. att en youtube-kanal är till för att informera.
Jämför olika slags källor och olika perspektiv i frågan.	Tänker inte på om källorna är av olika slag eller ger olika perspektiv.
Använder mina ämneskunskaper för att bedöma innehållet	Tänker inte på vilka kunskaper jag har som hjälper mig bedöma innehållet

Sökmetod: att söka, samla och sammanställa information

I betygskriterierna för Svenska 2: samla, sovra och sammanställa information från olika källor.

I betygskriterierna för Samhällskunskap 1b: söka, granska och tolka information från olika källor.

I våras gick vi igenom källkritik i er Historia-kurs (gå gärna till det blogg-inlägget för att repetera!). Dem här gången ska vi titta mer på sökmetod - hur gör man för att på ett bra sätt söka, samla och sammanställa information?


Dokumentera ditt sökande och läsande!
En metod som visat sig vara väldigt bra är att, på valfritt sätt, föra anteckningar medan man söker och läser in sig. Det kan vara i form av en mindmap, en lista, en tabell - men tanken är att du skriver ner nya ord och begrepp, nya infallsvinklar och idéer.

Allteftersom din kunskap växer så växer din dokumentation, och till slut får du en bra översikt över det du har hittat och lärt dig. Det gör det lättare att komma ihåg och sätta igång på nästa lektion, och det ger dig också en överblick över ämnet när du ska skriva din text/ditt tal etc.

På så vis jobbar du med att samla och sammanställa information på ett strukturerat sätt. Du kan även skriva ner vilka sökningar du gör på olika ställen, så att du inte gör om samma sökningar.


Att använda olika källor
Många börjar söka på google, och det kan vara ett bra ställe att söka på. Men det räcker inte att bara söka där. För att visa att man kan söka måste man behärska fler sök-kanaler (Google söker ju inte av hela internet, utan endast delar av internet - och hur kan man säga att man har gjort ett bra urval om man väljer bort stora delar av den information som finns?).

Ni kommer långt med en databas som Artikelsök. Tänk på att använda er av trunkeringsmetoden - här ser ni en kort film som förklarar trunkering!

Ni kan även behöva titta på vetenskapligt material - det ger ju en bra tyngd i en argumentation. För det kan ni använda DiVA, som är ett arkiv för publikationer vid svenska lärosäten. Även det är en databas, så trunkering kan användas där också.

Var källkritiska mot er själva!
Redan när ni söker kan ni vara källkritiska, t.ex. genom att tänka på vilken slags tidskrift artikeln kommer ifrån, vem som talar/blir intervjuad och vad den personen kan/har för intressen osv.

Eftersom ni ofta söker på frågor där ni har egna åsikter, så är det även viktigt att vara källkritisk mot sig själv och se till att man tar in åsikter som både bekräftar och säger emot det man själv tycker.

Grunderna i informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord.

Steg 2 - breda sökningar

Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.

Debattartiklar i Svenska 2

I kursplanen för Svenska 2, betygskriterier för betyg E:
"Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor."

Debatter och debattartiklar är ofta en djungel av olika åsikter och perspektiv, där källor används för att stödja den egna tesen. Debatter spelar en stor roll för vad du och jag tycker i en fråga, och därmed också hur vi väljer att leva, rösta m.m. Därför är det viktigt att kunna skärskåda olika källor och även själv kunna föra en välgrundad debatt.

Vi ska här titta på:

- hur man söker efter olika källor på ett bra sätt
- hur man bedömer en källas trovärdighet
- olika databaser och sök-kanaler som ni behöver söka i


Kör inte på autopilot - tänk när du söker
Som exempel kommer jag titta på frågan kring mässlingsvaccinering.

Börja alltid med dina förkunskaper, och se till att skriva ner/dokumentera det du hittar när du söker. T.ex. när jag hittar info om vad mässlingsvaccinet kallas - något som jag kanske inte visste innan. Det är en typisk sak att skriva ner, likaså när jag hittar nya argument osv. Detta hjälper dig också nå betygskriteriet för E vad gäller att söka och samla information.

Om du börjar med Google:

• testa olika sökord, nöj dig inte med det första du kommer på! 
• Använd gärna de förslag som Google ger dig - men tänk på att de förslagen INTE är neutrala. De styrs av dina åsikter, dina tidigare sökningar, andras sökningar osv. Du måste medvetet använda andra sökord för att få fram andra perspektiv. Och det är viktigt att läsa in sig på båda sidorna i debatten. 
• Du måste använda mer än Google, annars möter du inte kriterierna för att använda olika källor. Google, som sökmotor, får bara fram vissa sorters källor, t.ex. webbsidor, diskussionsforum och encyklopedier. Vad för andra källor missar du? (artiklar, böcker, forskning m.m)

Var hittar du andra källor?
Artikelsök
Uppslagsverk såsom NE och Wikipedia (tänk på att granska källorna i Wikipedia-artiklar!)
Andra sajter och databaser via bibliotekets hemsida (t.ex. uppsatser, myndigheters sidor osv).

Tänk ut - vilka sorters källor kan vara relevanta för mitt ämne? Finns det myndigheter, organisationer etc. som jobbar med det? Var hittar jag dem?

Bedöm källornas trovärdighet MEDAN du söker, inte efteråt
Om du bedömer trovärdigheten i källorna efter att du redan har valt ut dem - då är den granskningen rätt meningslös. Du behöver granska medan du söker - dels för att det är den granskningen som ska avgöra om du använder källan eller inte, och dessutom så lär du dig en hel del om ämnet genom att granska källorna.

Vad är en bra källa? Vi kan titta på det här exemplet från Sveriges Radio. Två personer intervjuas - en smittskyddsläkare och en bloggande förälder som "läst på mycket om vaccin". Många har förtroende för Sveriges radio och skulle säga att det är en trovärdig källa. Men här är det inte SR som är källan, utan dessa två som intervjuas. I intervjun behandlas de i stort sett som likvärdiga källor - men är de det? Ställs det kritiska frågor? Framgår det vad de grundar sina uttalanden på? Anges källor?

I den här texten beskrivs problemet med att man inte skiljer på åsikter och sådant som kan klassas som fakta eller tungt vägande vetenskap.

Några grundläggande principer:

• en bra källa ska vara insatt i ämnet och ge en nyanserad bild av ämnet (dvs inte bara visa en sida av frågan)
• en bra källa ska alltid ange sina källor - och de källorna ska i sin tur vara relevanta och trovärdiga
• en bra källa ska vara tydlig i vem som talar
• en bra källa ska hålla en seriös nivå vad gäller t.ex. språk och respekt för andra perspektiv

Att granska trovärdighet:

• Vem står bakom information? Hur kunnig är personen/verksamheten etc i fråga? 
• Kan informationen styrkas av andra källor? Finns det andra källor som säger något helt annat?
• Vad är syftet med källan - vad är det för slags källa? Är det ett blogginlägg, en tidningsartikel, en dokumentär, reklam? Försöker avsändaren sälja, påverka, informera, underhålla? 
• När är källan publicerad? Om den är gammal - har det hänt saker sen dess som gör källan inaktuell? 

Tänk mångfald och helhet! Använd flera olika källor, som inte är kopplade till varandra. Om en källa är lite svag på ett område, se till att stärka upp med andra källor som är starka på det området.

Barn av sin tid: Sökning med mindmap

I den här svenskauppgiften ska ni läsa en bok ur litteraturhistorien och ta reda på hur boken är "ett barn av sin tid" - alltså, på vilka sätt är den formad av tiden då den skrevs?

För att göra detta kan ni behöva söka information både om författaren, boken och tiden. Ni ska börja med att göra en mindmap över det ni kan om boken, författaren och tidsperioden. Här använder ni er av er egen läsning av boken, det ni har gått igenom på tidigare svensklektioner om olika litterära epoker, och andra historia-förkunskaper.

För att visa hur ni ska göra så använde jag exemplet Pippi Långstrump av Astrid Lindgren. Hur är den ett barn av sin tid? Vi brainstormade i helklass om vad vi redan kan och vet om Pippi Långstrump - t.ex. vad som är den centrala handlingen i boken, vem författaren är, när boken är skriven och vad som hände under den tidsperioden.

Utifrån de olika sakerna som står på mindmapen kunde vi sen söka på olika ord i t.ex. Artikelsök. Där hittade vi t.ex. epoken "modernism" förknippad med boken. Det la vi då till i mindmapen och sökte vidare på.

Mindmapen fortsätter ni att arbeta med under hela arbetsgången. Den växer då och så småningom kommer ni att se de olika beståndsdelarna i er skrivuppgift.

Ställen att söka på:
Artikelsök
Alex författarlexikon
Studentuppsatser i DiVA