Söka sig fram till en frågeställning

Att formulera sin egen frågeställning, på en nivå som ska närma sig den för universitet och vidare studier, är något som kräver lite övning. I den här uppgiften inom språkhistoria är den egna frågeställningen i fokus, och ni ska använda en söklogg för att dokumentera er egen sökprocess.

Varför dokumentera?
Det handlar delvis om att läraren ska kunna följa er tankeutveckling, men även om att träna sig på att söka strukturerat och genomtänkt - något som kommer väl till pass vid högre studier. Det kan kännas tidsödande för den här relativt lilla uppgiften, men när ni söker mer omfattande blir det i slutänden en tidsbesparing.

Sökloggen ni ska använda ser ut såhär (du behöver vara inloggad med din ksgyf-adress för att se filen):



För varje sökning ni gör så kopierar ni de 6 frågorna i rutan, rubricerar dem med "Sökning 1, Sökning 2" osv. Loggen kommer innehålla fler sökningar än källor ni kommer använda, eftersom en del sökningar enbart kommer fungera som trampoliner som leder till något bättre. En del sökningar kan även bli misslyckade eller inte leda någonstans, men även de ska med i loggen - dels för att visa er process (missarna är en del av inlärningen!) och dels för att det kan finnas anledningar till att återkomma till de källorna ändå.

De första tre frågorna är rätt basic och säger sig själva, medan de tre sista är mer innehållskopplade och kräver att man läser eller åtminstone skummar igenom texten man har hittat. Om ni skrollar ner i dokumentet ser ni hur jag har fyllt i loggen.

Trampoliner
Med "nya sökord/trampoliner" menas nya ord, begrepp och infallsvinklar som potentiellt kan leda er vidare på vägen mot en frågeställning. Här skriver du fler saker än du kommer följa upp - dels för att det är en del av din sökprocess att välja bort delar av ämnet, och dels för att du kan få anledning att återkomma till källan, och då är detta en hjälp för att komma ihåg innehållet.

Använd trampolinerna i ditt fortsatta sökande, se exemplet.

Referenser
Att använda sig av de referenser man hittar i en källa är en oslagbar sökteknik. Det kan handla om faktiska referenslistor, länkar i texten eller något som texten beskriver (ett namn eller en studie som omnämns, t.ex.). Om man inte har användning för det direkt kanske man kan återkomma till det senare i processen.

Källkritisk analys
En koncis och sammanfattande analys ska göras för varje källa. I sökloggen finns ett antal frågor som kan hjälpa dig på vägen, men du behöver inte checka av alla - olika källor kan kräva olika slags granskning. Sväva inte ut i snygga formuleringar, utan ta upp det du bygger din bedömning på. Försök dock utmana dig själv - ställ kritiska frågor.


Eftersom uppgiften handlar om att formulera en egen frågeställning - se till att söka efter och använda material där ni kan se och ta inspiration av liknande frågeställningar. Även om materialet ni hittar inte är av hög vetenskaplig sort så kan ni även då leta efter syfte och frågeställning, som ett sätt att träna på att formulera sådana.

Gymnasiearbetet

Alla elever ska göra ett gymnasiearbete under sitt tredje år, men dessa arbeten kan se väldigt olika ut och beror på vilket program man går. Men gemensamt för alla är att de ska spegla det du har lärt dig inom ditt program på gymnasiet. Det innebär att man måste vara strukturerad och ha tänkt igenom sitt arbetsområde, och man måste även visa de kunskaper inom informationssökning och källkritik som man har tränat på under sin gymnasietid. 

Här ger vi dig en handledning kring hur du kan lyckas med ditt gymnasiearbete. 

Innan du börjar söka:

Börja med att rita upp ditt ämne!

• Skriv ner vad du vet inom ämnet i stort och vad du tänker på när du tänker på ämnet - börja brett!

• Bolla idéer med någon annan!

• Skriv ner vilka frågetecken du har, saker du undrar

• Gör en bred sökning - alltså googla eller sök i uppslagsverk på ämnet. Läs!

• Skriv ner vilka begrepp och nya tankar du får fram när du söker

• Gör nya sökningar utifrån vad du får fram. Artikelsök kan vara ett bra ställe att söka på i det här läget. (Se lista på sökställen längre ner).

Att rita upp sitt ämne görs med fördel i en mindmap, antingen på papper eller digitalt. Se nedan!

När du har ritat upp ditt ämne: 

Avgränsa dig!

• Titta på din mindmap:
• Vilka olika infallsvinklar till ämnet har du med? 
• Vad intresserar dig mest inom ämnet?

• Välj en infallsvinkel och formulera syfte och frågeställning - vad vill du undersöka? Sök information inom det området. 

• Tänk över vilken sorts information du behöver och var du hittar den - kanske behöver du forskningsresultat, gamla dokument eller intervjua någon insatt. 

• Fortsätt skriva ner nya begrepp och idéer som du hittar - gärna i en ny mindmap!

• Tänk på att inte bara samla på dig material - du måste läsa också. En bra teknik kan vara att samarbeta med andra som skriver om liknande saker - träffas regelbundet och beskriv för varandra vad ni har lärt er/hittat/kommit fram till! Man lär sig mycket av att uttala sina tankar.

Ställen att söka på: 

Breda sökningar:

• Sökmotorer: Google, Startpage
• Uppslagsverk: NE, Britannica, Wikipedia
• Artiklar: Artikelsök
• Databaser: Landguiden (bra för information om länder och internationella relationer)

När du har avgränsat dig kan du söka på samma ställen som ovan, fast tänk på att vara mer specifik i dina sökord. Kombinera olika ord och begrepp istället för att bara söka på "demokrati". Ta hjälp av din mindmap.  

• Böcker - bibliotekskatalogen
• Uppsatser (kolla källförteckningarna efter tips på källor!)
• Olika webbsidor beroende på ditt ämne

Vetenskapligt material: 

• Swepub - svensk forskning
• Ebsco - vetenskapliga artiklar
• Google scholar
• Fler länkar

Såhär kan en Mindmap se ut:

Här ser man både det som man redan känner till/kommer att tänka på om demokrati när man börjar - och sådant som man hittat vid breda sökningar t.ex. i Wikipedia eller Britannica online. En mindmap blir egentligen aldrig färdig utan kan alltid byggas på, och när man hittar ett område man vill fördjupa sig i kan man gärna göra en ny mindmap för det området. 

När du börjar rita upp ditt ämne är det oftast nyttigast att börja brett, d.v.s. inte avgränsa dig för tidigt - då kan man missa intressanta saker. Börja därför med ett brett ämne såsom Demokrati, Barnomsorg eller Cancer. Om du redan på förhand vet att du vill skriva om en viss typ av cancer eller barnomsorg för en viss ålder så kan du börja där. 

Exempel på avgränsning:

Allteftersom du ritar upp ditt ämne och söker information hittar du infallsvinklar som man kan fördjupa sig i. Genom att fördjupa/avgränsa dig så kan du under gymnasiearbetets tid bli expert på ett litet område. Såhär kan en avgränsning se ut: 

Tänk på: 

Att förarbetet, när du söker och läser om demokrati i stort, är något du har nytta av. Det gör att du blir inläst och har en grund att stå på i din avgränsning. Egentligen skulle man kunna vända på den här "tratten" du ser på bilden, så att det syns vilken plattform du har under dig när du börjar brett och läser in dig innan du väljer fokus.