Söka sig fram till en frågeställning

Att formulera sin egen frågeställning, på en nivå som ska närma sig den för universitet och vidare studier, är något som kräver lite övning. I den här uppgiften inom språkhistoria är den egna frågeställningen i fokus, och ni ska använda en söklogg för att dokumentera er egen sökprocess.

Varför dokumentera?
Det handlar delvis om att läraren ska kunna följa er tankeutveckling, men även om att träna sig på att söka strukturerat och genomtänkt - något som kommer väl till pass vid högre studier. Det kan kännas tidsödande för den här relativt lilla uppgiften, men när ni söker mer omfattande blir det i slutänden en tidsbesparing.

Sökloggen ni ska använda ser ut såhär (du behöver vara inloggad med din ksgyf-adress för att se filen):



För varje sökning ni gör så kopierar ni de 6 frågorna i rutan, rubricerar dem med "Sökning 1, Sökning 2" osv. Loggen kommer innehålla fler sökningar än källor ni kommer använda, eftersom en del sökningar enbart kommer fungera som trampoliner som leder till något bättre. En del sökningar kan även bli misslyckade eller inte leda någonstans, men även de ska med i loggen - dels för att visa er process (missarna är en del av inlärningen!) och dels för att det kan finnas anledningar till att återkomma till de källorna ändå.

De första tre frågorna är rätt basic och säger sig själva, medan de tre sista är mer innehållskopplade och kräver att man läser eller åtminstone skummar igenom texten man har hittat. Om ni skrollar ner i dokumentet ser ni hur jag har fyllt i loggen.

Trampoliner
Med "nya sökord/trampoliner" menas nya ord, begrepp och infallsvinklar som potentiellt kan leda er vidare på vägen mot en frågeställning. Här skriver du fler saker än du kommer följa upp - dels för att det är en del av din sökprocess att välja bort delar av ämnet, och dels för att du kan få anledning att återkomma till källan, och då är detta en hjälp för att komma ihåg innehållet.

Använd trampolinerna i ditt fortsatta sökande, se exemplet.

Referenser
Att använda sig av de referenser man hittar i en källa är en oslagbar sökteknik. Det kan handla om faktiska referenslistor, länkar i texten eller något som texten beskriver (ett namn eller en studie som omnämns, t.ex.). Om man inte har användning för det direkt kanske man kan återkomma till det senare i processen.

Källkritisk analys
En koncis och sammanfattande analys ska göras för varje källa. I sökloggen finns ett antal frågor som kan hjälpa dig på vägen, men du behöver inte checka av alla - olika källor kan kräva olika slags granskning. Sväva inte ut i snygga formuleringar, utan ta upp det du bygger din bedömning på. Försök dock utmana dig själv - ställ kritiska frågor.


Eftersom uppgiften handlar om att formulera en egen frågeställning - se till att söka efter och använda material där ni kan se och ta inspiration av liknande frågeställningar. Även om materialet ni hittar inte är av hög vetenskaplig sort så kan ni även då leta efter syfte och frågeställning, som ett sätt att träna på att formulera sådana.

Om en historisk person

Ni har fått en uppgift  - att redogöra för hur en särskild person har påverkat och haft betydelse för historien. Detta ska ni göra inom Svenska 3 och Historia 2B, och i betygskriterierna för betyg E i de kurserna står det bl.a.:

"Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor".
"Eleven kan värdera och granska källor kritiskt". 

Dagens lektion ägnas därför åt att jag visar hur man samlar, sovrar och sammanställer information samtidigt som man värderar och granskar kritiskt. Jag försöker visa hur jag går till väga när jag gör en grundlig sökning.

 1) Det första jag gör är att notera mina förkunskaper. Jag brukar göra mindmaps, men listor går lika bra - huvudsaken är att man dokumenterar på ett sätt så att det går att fylla på med ny information. 

Här är mindmapen - det svarta är det jag började med, det röda är det jag byggde på med allteftersom jag sökte och läste information. 

2) Den första sökningen gör jag i ett digitalt uppslagsverk av något slag, i det här fallet wikipedia - i uppslagsverk hittar man grundläggande information, vilket är det jag behöver för att bygga på mina baskunskaper om Olof Palme. Medan jag läser wikipediaartikeln fyller jag på mindmapen med relevant info. Jag tittar även på Diskussionssidan av Wikipedia-artikeln - dels som en del av att förhålla mig kritisk till artikeln som källa, men även för att diskussionstrådarna kan ge mig fler infallsvinklar till Olof Palme. 

3) Nästa steg är att hitta mer djupgående information om utvalda delar av det jag hittat hittills, t.ex. Palmes roll inom svensk utrikespolitik. Jag tänker då t.ex. på hans uttalanden om Vietnamkriget,  men jag är även nyfiken på den här bordellhärvan som jag läste om i diskussionstråden på Wikipedia. Jag går till Artikelsök för att hitta artiklar om Olof Palme. 

När man söker är det viktigt att tänka på vilken slags information man behöver, och var man hittar den. Det gäller ofta att kombinera olika slags källor för att få ett bra informationsunderlag. Artiklar är ofta mer djupgående i en enda fråga, till skillnad från uppslagsverk, och artiklar kan även innehålla mer tolkning, resonemang och analys.  

I den här filmen får du en introduktion till Artikelsök: 

4) Ytterligare en slags information som jag letar efter är böcker. För att hitta böcker söker man smidigast i bibliotekskatalogen. 

Både i kataloger och databaser, såsom Artikelsök, kan man använda sig av något som kallas trunkering. Det innebär att man sätter en * efter ordstammen, och då söker på alla påbyggnader på det ordet. Lär dig mer via den här filmen. 

Här ser ni repetition från tidigare lektioner då en bibliotekarie har gått igenom något i er klass.

Lycka till med uppgiften!