Gymnasiearbetet - informationssökning och research

Sökmetod i Svenska som andraspråk - att söka argument

När man ska argumentera för eller emot något är det viktigt att ha belägg för det man säger, dvs. har information som stödjer det man argumenterar för. För den här uppgiften ska ni hitta så bra källor som möjligt som stödjer er tes och ger er trovärdighet. 

Dokumentation

Det är väldigt bra att börja med sina förkunskaper och tankar om ämnet. För detta använder ni mindmaps. Vi gjorde en gemensam mindmap om ämnet ordningsbetyg. 

Den här mindmapen fortsätter man sedan att fylla på när man läser in sig på ämnet. Jag hittade t.ex. en text som pratade om att ordningsbetyg leder till exkludering, och en källa som sa att det leder till mer administration för lärarna - då la jag till det i mindmapen.


Sök smart  - med olika ord och på olika ställen
När du googlar är det viktigt att du gör flera googlingar och använder olika sökord. Jag fick flera användbara träffar när jag sökte på "ordningsbetyg" men flera av dem var väldigt korta/ytliga och gav inte så mycket info om varför ordningsbetyg är bra eller dåligt. Då kan man lägga till sökord såsom "fördelar" eller "nackdelar".

Jag la också till sökordet "forskning" - om man tänker på vilken sorts information jag behöver för att bli trovärdig så är studier och undersökningar (forskning) bra. Ett annat bra perspektiv som föreslogs var elevernas perspektiv eller lärarnas perspektiv - det kan ge tyngd till mina argument. Det kan också finnas flera ord för samma sak - t.ex. ordningsomdömen - som jag kan söka på.

Tänk på att inte fastna på Google - använd de databaser m.m. som finns på bibliotekets webbplats, t.ex. Artikelsök eller DiVA (för att söka på uppsatser etc).

När man söker i databaser kan man ibland behöva trunkera - det betyder att man sätter en * (stjärna) på den plats i ordet där det kan komma en påbyggnad. T.ex. efter hund*, ordningsbetyg*, invandr*. Då får man fler träffar. Man kan kombinera trunkerade ord också: vapen* sverige*, miljö* skatt*,


Läs det du hittar
Du kommer att hitta och läsa mer än du i slutänden använder - du ska ju välja ut det bästa av allt du hittat. Detta kräver att du läser. Om texten är lång (t.ex. en uppsats) - titta på innehållsförteckning eller rubriker för att se vilka delar du ska titta närmare på.

När du läser - tänk på vem som har skrivit, om de är kunniga och om de anger bra källor/grund för sina påståenden (källkritik). Fyll på din mindmap med nya perspektiv och argument.


Här ser du en sammanfattning av de sökteknikstips som vi tog upp på lektionen:

Kom till biblioteket om du behöver hjälp!

Fake news

Till den här uppgiften ska ni välja en falsk nyhet och arbeta med den utifrån ett antal olika perspektiv.  Ni ska bland annat resonera kring syftet med den falska nyheten, och konsekvenser den kan få. För detta kan det ju vara relevant att ha lite koll på vad som kännetecknar en falsk nyhet, och varför de sprids på det vis de gör.

En falsk nyhet är ju precis som det låter - en nyhet som innehåller falsk eller felaktig information. Men andelen felaktigheter kan variera; ibland är hela nyheten påhittad, ibland är bara en liten del felaktig. Ibland kan även nyheten vara medvetet påhittade/falsk - men inte med syfte att lura, utan att på ett humoristiskt sätt lyfta en fråga (kallas för satir).

En viktig del av både syftet och konsekvenserna av fake news hänger på att de sprids. På lektionen gick vi igenom varför vi går på falska nyheter och sprider dem:

• Bekräftelse - budskap som stämmer med våra åsikter är lättare att tro på
• Närhet - vi tror i högre grad på sådant som är delat av vänner, bekanta, eller människor vi tycker om och ser upp till (t.ex. kändisar)
• Titlar - vi har lättare för att lita på en person med en titel, t.ex. experter och forskare. Det är en legitim tillit om tituleringen är sann och relevant för sammanhanget, och om det inte råder väldig oenighet mellan olika forskare/experter. 
• Socialt - ju fler som gillar något desto större är risken att vi dras med

De här punkterna kan fungera som varningsfaktorer för oss, för de gör oss mindre källkritiska!

Andra saker som kan vara viktiga att tänka på vad gäller de bakomliggande syftena med falska nyheter: 

• ekonomiska vinningar (sk clickbaits). Det här exemplet kanske ni känner igen - tjejen som blir trakasserad av en lastbilschafför och hämnas. 
• så kallade troll och fenomenet "trollfabriker" - dvs. organiserade försök att från flera håll sprida felaktig information för att påverka människors åsikter. 

Exempel på fake news: 

Julgransbelysning förbjuds pga muslimer

Sverige exporterar vapen till Ukraina

Kvinna i hijab bryr sig inte om terrordådets offer

Så hur ska du göra för att granska en nyhet? Börja såhär: 

1. Gå till källan! Kolla efter länkar till sådant (kan vara andra nyheter, artiklar etc) som nyheten hänvisar till. 

2. Ta reda på mer om händelsen - sök i en söktjänst. Tips är att gå igenom texten efter nyckelord, t.ex. plats, tid, namn, citat. 

3. Vem har delat/spridit? Kolla upp personen/organisationen - verka de trovärdiga? Vad har de delat tidigare? Vad är deras syfte?

4. Försök hitta andra källor - gärna oberoende av varandra och av olika slag. Det är t.ex. inte så relevant om både Nya tider och Fria tider säger samma sak, då de är väldigt lika och sprider ofta samma nyheter. 

5. Sök på bilderna i nyheten - kommer bilden från den händelsen? Är den beskuren eller redigerad?

3 sätt att söka på bilder: 

• använd en tjänst som tineye.com - du laddar upp din bild från datorn (spara ner den från nyheten först), och så kan du rangordna resultatet efter datum osv. Jämför olika versioner. 
• använd googles bildsök - ladda upp en bild från datorn. 
• om du använde Chrome så kan du högerklicka på en bild och klicka på "Sök på google efter bild". 

Och slutligen - tips för hur du granskar en webbsida (vilket du mycket väl kan komma att behöva göra för uppgiften): 

• Finns det ett "Om"-avsnitt på hemsidan? Vad står det om de som har gjort sidan?
• Vad säger webbadressen? Vilket land? Är det en .nu-sida eller en .org-sida? Kan du kolla upp domänen och se vem som skapade sidan? 
• använd en allwhois-tjänst, t.ex. http://allwhois.org/ eller www.whois.com
• för svenska adresser och .nu-adresser, används iis.se
• Googla webbsidans namn eller namnet på de som ligger bakom webbsidan. I vilka sammanhang dyker de upp? Se till att kolla flera olika sorters källor. 

Vi frågor, funderingar m.m. kom gärna förbi biblioteket!

Här ser ni en film om konsekvenser av falska nyheter och bristande källkritik:

Gör rätt med Upphovsrätt

Om jag ska göra ett bildspel om en konstnärs liv och verk - kan jag bara googla fram bilder på hens tavlor på nätet och använda dem? Hur vet jag egentligen vad som är lagligt, när det kommer till att använda olika slags material, oavsett om det handlar om bild, film, musik, youtube-klipp eller information?
Allt material som har framställts av någon ägs också av denna personen. Detta regleras i en lag som heter Upphovsrätt. Men vad innebär den egentligen?

Upphovsrätten kan sammanfattas i dessa punkter:

• är den lag som anger vilka rättigheter upphovspersonen har.
• gäller i 70 år efter att upphovspersonen har avlidit.
• innebär att man inte får använda materialet utan upphovspersonens tillstånd.
• är till för att skydda den som skapar något så att andra inte kan stjäla det, reproducera det eller göra något annat med det som upphovspersonen inte godkänner.
• gäller alltid! Även om man inte ser någon copyright-symbol gäller alltid upphovsrättslagen.

Innebär det verkligen att man alltid måste fråga upphovspersonen om lov för att t ex använda en bild? Ja, nästan. Om inte ägaren redan från början har angett att/hur materialet får användas, t ex genom Creative Commons. Dessutom kan du, så länge du håller på med ett skolarbete, få göra vissa saker utan att fråga om lov. Här kan du läsa mer om vad du får göra i ditt skolarbete. Kolla källan/Skolverket har också mer information kring vad som gäller.

Musik
För ES-programmet på Jenny är ju en viktig del att se till att den musik som används och framförs används på ett lagligt sätt. Även här finns vissa undantagsregler för just skolor och klassrumssituationer, t.ex. att man får spela upp upphovsrättsskyddad musik på en lektion. Däremot att spela i korridorer, på avslutningar och konserter - det kräver särskilda avtal som skolan ingår med organisationer som företräder musikers/kompositörers rättigheter. Läs mer på Skolverkets upphovsrättsguide om musik.

Creative commons
De senaste 10-12 åren har det blivit vanligare att man använder sig av Creative commons (CC), åtminstone när det gäller publicering av material på nätet. CC innebär att upphovspersonen redan från början anger hur andra får använda hens material. På så vis slipper man kontakta upphovspersonen varje gång man hittar något man vill använda - det syns direkt vad som får och inte får göras med bilden, låten eller filmen.
För att detta ska fungera består CC av olika licenser som anger vad användaren får och inte få göra. Det finns 6 olika licenser; här ser du hur de ser ut och vad de står för:

	Erkännande (på engelska By): man får göra vad man vill med materialet så länge man hänvisar till upphovsmannen. Detta är grunden för alla de andra licenserna.
	Erkännande, Dela lika (eng: Share Alike): man får göra vad man vill men om man ändrar på materialet så måste man publicera det med samma cc-licens som originalet.
	Erkännande, Inga bearbetningar (eng: No derivative): Man får inte ändra på något i materialet utan får endast använda det så som det ser ut i original.
	Erkännande, Icke kommersiell (eng: Non Commercial): Man får inte använda materialet i vinstdrivande syfte, alltså så att man tjänar pengar på det. Annars får man göra vad man vill.
	Erkännande, Icke kommersiell, Dela lika: Man får inte tjäna pengar på materialet, och man måste publicera det med samma cc-licens som originalet.
	Erkännande, Icke kommersiell, Inga bearbetningar: Man får inte tjäna pengar på materialet, och man får inte ändra på originalet.

För alla licenser gäller att man måste ange upphovsmannen! För mer detaljerade beskrivningar av licenserna, gå till www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/


Du kan också titta på den här filmen, som förklarar vad licenserna står för och hur CC fungerar.

"Vad är Creative commons" av Iis. CC BY.

Här kan du söka på CC-material:

• Google bildsök: klicka på Sökverktyg - Användningsrättigheter
• CC Search (här hittar du flera olika söktjänster på olika slags medier)
• Jamendo - sök CC-licensierad musik

Creative Commons

Upphovsrättslagen innebär att ägaren till en bild eller text äger sitt verk och därmed också bestämmer på vilket sätt det får användas av andra. Upphovsrätten gäller alltid - även om det inte står någonting - vilket innebär att man faktiskt måste fråga om lov innan man använder den där fina bilden på sin blogg.
De senaste 10-12 åren har det blivit vanligare att man använder sig av Creative commons (CC), åtminstone när det gäller publicering av material på nätet. CC innebär att upphovsmannen redan från början anger hur använda hens material. På så vis slipper man kontakta upphovsmannen varje gång man hittar något man vill använda - man ser direkt vad man får och inte får göra med bilden, låten eller filmen.
För att detta ska fungera består CC av olika licenser som anger vad användaren får och inte få göra. Det finns 6 olika licenser; här ser du hur de ser ut och vad de står för:

	Erkännande (på engelska By): man får göra vad man vill med materialet så länge man hänvisar till upphovsmannen. Detta är grunden för alla de andra licenserna.
	Erkännande, Dela lika (eng: Share Alike): man får göra vad man vill men om man ändrar på materialet så måste man publicera det med samma cc-licens som originalet.
	Erkännande, Inga bearbetningar (eng: No derivative): Man får inte ändra på något i materialet utan får endast använda det så som det ser ut i original.
	Erkännande, Icke kommersiell (eng: Non Commercial): Man får inte använda materialet i vinstdrivande syfte, alltså så att man tjänar pengar på det. Annars får man göra vad man vill.
	Erkännande, Icke kommersiell, Dela lika: Man får inte tjäna pengar på materialet, och man måste publicera det med samma cc-licens som originalet.
	Erkännande, Icke kommersiell, Inga bearbetningar: Man får inte tjäna pengar på materialet, och man får inte ändra på originalet.

För alla licenser gäller att man måste ange upphovsmannen! För mer detaljerade beskrivningar av licenserna, gå till www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/


Du kan också titta på den här filmen, som förklarar vad licenserna står för och hur CC fungerar.

Här kan du söka på CC-material:

• Google bildsök: klicka på Sökverktyg - Användningsrättigheter
• CC Search 
• Jamendo - sök CC-licensierad musik

Vad är upphovsrätt? Och vad innebär den för dig?

Om jag ska göra ett bildspel om en konstnärs liv och verk - kan jag bara googla fram bilder på hens tavlor på nätet och använda dem? Hur vet jag egentligen vad som är lagligt, när det kommer till att använda olika slags material, oavsett om det handlar om bild, film, musik, youtube-klipp eller information?
Allt material som har framställts av någon ägs också av denna personen. Detta regleras i en lag som heter Upphovsrätt. Men vad innebär den egentligen?

Upphovsrätten kan sammanfattas i dessa punkter:

• är den lag som anger vilka rättigheter upphovsmannen har.
• gäller i 70 år efter att upphovsmannen har avlidit.
• innebär att man inte får använda materialet utan upphovsmannens tillstånd.
• är till för att skydda den som skapar något så att andra inte kan stjäla det, reproducera det eller göra något annat med det som upphovsmannen inte godkänner.
• gäller alltid! Även om man inte ser någon copyright-symbol gäller alltid upphovsrättslagen.

Innebär det verkligen att man alltid måste fråga upphovsmannen om lov för att t ex använda en bild? Ja, nästan. Om inte ägaren redan från början har angett att/hur materialet får användas, t ex genom Creative Commons (läs mer här). Dessutom kan du, så länge du håller på med ett skolarbete, få göra vissa saker utan att fråga om lov. Här kan du läsa mer om vad du får göra i ditt skolarbete. Kolla källan/Skolverket har också mer information kring vad som gäller. 

Jennys ettor läser!

För fjärde året i rad genomför vi nu läsprojektet Jennys ettor läser! Anledningen är att vi, lärare i svenska och bibliotekarier, vill lyfta fram boken som källa till inspiration, igenkänning och intresse.

Vi bibliotekarier presenterar 11 olika titlar för eleverna och årets titlar är:

Hälsningar från havets botten av Christina Lindström
Jellicoe Road av Melina Marchetta
Knockout av Markus Zusak
Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan
Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt
Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren
Kodnamn Verity av Elizabeth Weim
Utrensning av Sofi Oksanen
Matchad av Allie Condie
Ondvinter av Anders Björkelid


Av dessa titlar väljer du som elev en bok, som du allra helst vill läsa. Denna bok köper vi till dig och vi kommer ut i din klass för att dela ut böckerna, någon gång under vecka 43. Under den veckan kommer vi också att starta upp de läsbloggar som hör till varje titel. Där finns möjlighet att få diskutera frågor och funderingar kring boken medan du läser.

Måndagen den 5/12 kommer att ägnas både åt boksamtal kring den bok du har läst samt åt en skrivuppgift. Mer information om vad som händer den dagen kommer längre fram.

/ Inga och Hanna

Jenny-bibliotekets undervisningsblogg

Det här är Jenny-bibliotekets undervisningsblogg - välkommen hit!

Vi som jobbar på biblioteket använder den här bloggen för att publicera sådant som vi har gått igenom på en lektion i din klass. Det kan handla om hjälp med informationssökning, hur man är källkritisk, hur man bearbetar information så att man lär sig, upphovsrätt m.m.

Såhär fungerar det:

För att hitta de saker vi har gått igenom med just din klass - klicka på den klassens namn bland etiketterna till höger på bloggen. Varje gång vi går igenom något med din klass så skriver vi ett blogginlägg om vad vi tar upp - där förklarar vi olika saker ni behöver känna till för att kunna göra ert skolarbete, vi länkar till resurser som kan vara användbara, osv.

Detta för att ni ska ha möjlighet att gå tillbaka och repetera vad vi har gått igenom och hitta resurser vi tipsat om. Du kommer troligen att ha användning för de sakerna senare under gymnasietiden också!

Du som är lärare kan använda bloggen för att se vad för slags genomgångar din klass har fått - på så vis vet du vad eleverna kan förväntas ha lite koll på, och hur du kan bygga vidare på det. Du kan också hänvisa dem hit om de inte minns eller var frånvarande vid en lektion.

Hör gärna av dig till oss på biblioteket om du har frågor!

Hälsningar
Hanna och Malin