Uppgiften går ut på att fördjupa sig i en historisk person från 1800-talet, och redogöra för hur den personen har bidragit till historien.
För detta kommer ni behöva använda er av de kunskaper och sökmetoder som vi har gått igenom tidigare.
Ni ska kunna förhålla er källkritiskt till källorna ni använder, så ett oslagbart tips är att använda sig av källor som man vet från början är granskade och mer trovärdiga. Ett sådant exempel är NE. Börja där! (Tänk på att du måste gå till NE via bibliotekets webbsida för att bli inloggad).
Artikelsök
Man hittar även mycket bra information i olika tidskriftsartiklar, och de hittar man i Artikelsök. I Artikelsök kan det vara så att ni behöver trunkera för att få fram bra träffar.
Trunkering innebär att man sätter en * efter ordstammen/ordet - då söker man inte bara på ordet utan även på olika påbyggnader. Det kan även vara bra om man är osäker på hur något stavas.
När det gäller Artikelsök så finns många artiklar att läsa direkt där, men inte alla. Det beror lite på ämnet. De som inte finns att läsa kan man beställa via biblioteket - se därför till att börja tidigt med Artikelsök, så att du hinner få hem relevanta artiklar i tid.
Läsa och söka
Till en sådan här uppgift måste man läsa en del. Det är ofta lockande att söka på sin person och så fort man hittar något börja skriva på uppgiften, men det är inte någon särskilt bra metod för lärande. Gör istället så att du:
1. Söker (på väl valda ställen, där du kommer hitta info som du har stor användning av)
2. Läser det du hittat, anteckna gärna medan du läser så har du lättare att komma ihåg och få överblick över vad olika källor innehåller.
3. Söker vidare för fler källor.
4. Läser dessa.
5. Nu kan du börja skriva på din text.
Uppgiften kräver att du kan visa för Jesper hur du har sökt och tänkt kring dina källor. Visa att du inte bara har valt första bästa källa, utan att du har tänkt till utifrån de källkritiska kriterierna.
Visar inlägg med etikett Jesper Holmsten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jesper Holmsten. Visa alla inlägg
fredag, november 23, 2018
fredag, september 07, 2018
Grundläggande informationssökning: Flodkulturer
I Historia 1b står det att du som elev ska lära dig söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden. Det står också i läroplanens grundläggande uppdrag att du ska utveckla ditt sätt att söka och förhålla dig till information.
Därför jobbar vi med sökning på ett mer medvetet sätt i den här uppgiften. Tanken är att ni ska utveckla och förbättra era sökstrategier. En bra sökstrategi hjälper dessutom dig att lära dig ämnet du söker på, och ger bättre förutsättningar att göra en bra uppgift.
En bra sökmetod
börjar med dina förkunskaper. Ibland har man mycket förkunskaper, ibland lite - men det är alltid de förkunskaperna man måste utgå ifrån när man börjar söka. Det är därför en bra vana att ha en dokumentation med sig - det kan vara ett dokument eller en mindmap.
Om du har rätt lite förkunskaper så måste du göra breda sökningar för att bygga ut dina förkunskaper. En bred sökning är en sökning i en sökmotor eller i ett uppslagsverk, där man söker på rätt stort ämne, t.ex. Mesopotamien. Breda sökningar kan också handla om att läsa den information som finns i läroboken. För jag måste ha en del grundläggande kunskaper om det större ämnet innan jag kan välja en avgränsning att fokusera på.
Oavsett hur eller var jag söker så kan jag använda min dokumentation till att fylla på med nya kunskaper och infallsvinklar. Detta hjälper mig få en översikt över ämnet, och också att välja en avgränsning.
Andra sökställen än Google
Google är det vanligaste söksättet, men det räcker inte som enda kanal för att inhämta information. Detta beror på att Google inte söker av all slags information. Man skulle missa mycket om man endast använde Google, och då kan man knappast påstå sig ha lärt sig ett ämne ordentligt - om det kanske finns massa information som man aldrig ens har sett, som säger helt andra saker än det man har hittat.
Vanliga sökställen inom skolan är Artikelsök, Landguiden, NE, DiVA och bibliotekskatalogen. Allt detta hittar du på bibliotekets webbplats!
Artikelsök är en databas för just artiklar. Databaser fungerar lite annorlunda än sökmotorer - det man hittar i en databas är endast det som människor har lagt in i den databasen. Sökmotorer har inget eget innehåll utan söker endast av material från andra ställen. Det som ligger i en databas är ofta lagt bakom lösenord eller i kataloger som gör att det innehållet inte ofta kommer fram i en google-sökning.
Den här filmen ger en introduktion till Artikelsök:
När man söker i databaser finns det en viktigt sökteknik att känna till - trunkering. Det innebär att man med hjälp av en * söker på olika påbyggnader av ett ord.
T.ex. sökordet kvinna söker på just det ordet, medan kvinn* söker på kvinnligt, kvinnor, kvinnors osv. Detta kan man använda även när man kombinerar sökord: egypt* kvinn*.
I den här filmen förklara vi hur trunkering fungerar:
Vad alla borde veta om Google
Men man kan såklart använda Google tillsammans med Artikelsök och andra sökvägar. Då kan det vara bra att veta lite om hur Google fungerar.
Googles sökresultat anpassas för dig utifrån:
Därför jobbar vi med sökning på ett mer medvetet sätt i den här uppgiften. Tanken är att ni ska utveckla och förbättra era sökstrategier. En bra sökstrategi hjälper dessutom dig att lära dig ämnet du söker på, och ger bättre förutsättningar att göra en bra uppgift.
En bra sökmetod
börjar med dina förkunskaper. Ibland har man mycket förkunskaper, ibland lite - men det är alltid de förkunskaperna man måste utgå ifrån när man börjar söka. Det är därför en bra vana att ha en dokumentation med sig - det kan vara ett dokument eller en mindmap.
Om du har rätt lite förkunskaper så måste du göra breda sökningar för att bygga ut dina förkunskaper. En bred sökning är en sökning i en sökmotor eller i ett uppslagsverk, där man söker på rätt stort ämne, t.ex. Mesopotamien. Breda sökningar kan också handla om att läsa den information som finns i läroboken. För jag måste ha en del grundläggande kunskaper om det större ämnet innan jag kan välja en avgränsning att fokusera på.
Oavsett hur eller var jag söker så kan jag använda min dokumentation till att fylla på med nya kunskaper och infallsvinklar. Detta hjälper mig få en översikt över ämnet, och också att välja en avgränsning.
Andra sökställen än Google
Google är det vanligaste söksättet, men det räcker inte som enda kanal för att inhämta information. Detta beror på att Google inte söker av all slags information. Man skulle missa mycket om man endast använde Google, och då kan man knappast påstå sig ha lärt sig ett ämne ordentligt - om det kanske finns massa information som man aldrig ens har sett, som säger helt andra saker än det man har hittat.
Vanliga sökställen inom skolan är Artikelsök, Landguiden, NE, DiVA och bibliotekskatalogen. Allt detta hittar du på bibliotekets webbplats!
Artikelsök är en databas för just artiklar. Databaser fungerar lite annorlunda än sökmotorer - det man hittar i en databas är endast det som människor har lagt in i den databasen. Sökmotorer har inget eget innehåll utan söker endast av material från andra ställen. Det som ligger i en databas är ofta lagt bakom lösenord eller i kataloger som gör att det innehållet inte ofta kommer fram i en google-sökning.
Den här filmen ger en introduktion till Artikelsök:
När man söker i databaser finns det en viktigt sökteknik att känna till - trunkering. Det innebär att man med hjälp av en * söker på olika påbyggnader av ett ord.
T.ex. sökordet kvinna söker på just det ordet, medan kvinn* söker på kvinnligt, kvinnor, kvinnors osv. Detta kan man använda även när man kombinerar sökord: egypt* kvinn*.
I den här filmen förklara vi hur trunkering fungerar:
Vad alla borde veta om Google
Men man kan såklart använda Google tillsammans med Artikelsök och andra sökvägar. Då kan det vara bra att veta lite om hur Google fungerar.
Googles sökresultat anpassas för dig utifrån:
- din geografiska plats (folk i Ryssland, USA eller Polen får andra resultat)
- din sökhistorik, dvs vad du har sökt på innan
- din besökshistorik, dvs vilka sidor du har klickat på, hur länge du har varit på de sidorna osv.
- ditt sökord - var på sidorna det sökordet finns
- andras sökhistorik och besökshistorik - det mest populära hamnar högt upp
- antal länkar till och från sidor
Detta innebär att din google-sökning inte är neutral, och ibland måste man därför anstränga sig för att få tillräckligt bra variation på det man söker på.
onsdag, september 20, 2017
Grundläggande källkritik för åk 1
Vad är källkritik?
Källkritik är att ställa frågor till information, och ställa sig själv frågor om den information man hittar, för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.
Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier (som Jesper har gått igenom med er tidigare):
Äkthet
Beroende
Närhet
Tendens
De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?
Digital källkritik
Källkritik kan se rätt olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen - i vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet, i andra ämnen är det tvärtom, osv.
När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker på Egyptens pyramider. Vi får fram en sida som är gjord av ett muséum - hur skulle ni gå tillväga för att granska den?
För den här källan är det viktigt att tänka på:
Källkritik är att ställa frågor till information, och ställa sig själv frågor om den information man hittar, för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.
Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier (som Jesper har gått igenom med er tidigare):
Äkthet
Beroende
Närhet
Tendens
De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?
Digital källkritik
Källkritik kan se rätt olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen - i vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet, i andra ämnen är det tvärtom, osv.
När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker på Egyptens pyramider. Vi får fram en sida som är gjord av ett muséum - hur skulle ni gå tillväga för att granska den?
För den här källan är det viktigt att tänka på:
- målgruppen - vem är källan tänkt för?
- avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har ett museum?
Om vi t.ex. kommer fram till att ett museum är en kompetent avsändare med mycket ämneskännedom, men att målgruppen är barn och därmed är information för enkel - då vet vi att vi nog kan lita på att det som står stämmer, men informationen är förenklad för att passa barn. Vi bör hitta andra källor som ger oss den informationen riktat till en mer vuxen målgrupp.
Andra saker att titta på:
- när uppdaterades sidan?
- framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
- kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?
Knep och trix för att granska hemsidor:
- Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
- Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor - var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
- Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan
- Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex.
Wikipedia
Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på wp. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte.
När du använder WP bör du alltid titta på följande:
- Källorna - vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet - bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv.
- Diskussionen - varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå osv. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika teorier, åsikter eller perspektiv?
- Historiken - har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig?
Omvänd bildsökning
Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer.
Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök.
Om du hittar en bild du vill granska:
- Ladda ner bilden på datorn
- Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
- Ladda upp bilden.
Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade.
Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.m.).
tisdag, september 19, 2017
Grundläggande källkritik för åk 1
Vad är källkritik?
Källkritik är att ställa frågor till information, och ställa sig själv frågor om den information man hittar, för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.
Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier (som Jesper har gått igenom med er tidigare):
Äkthet
Beroende
Närhet
Tendens
De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?
Digital källkritik
Källkritik kan se rätt olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen - i vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet, i andra ämnen är det tvärtom, osv.
När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker på Egyptens pyramider. Vi får fram en sida som är gjord av ett muséum - hur skulle ni gå tillväga för att granska den?
För den här källan är det viktigt att tänka på:
Källkritik är att ställa frågor till information, och ställa sig själv frågor om den information man hittar, för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.
Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier (som Jesper har gått igenom med er tidigare):
Äkthet
Beroende
Närhet
Tendens
De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?
Digital källkritik
Källkritik kan se rätt olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen - i vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet, i andra ämnen är det tvärtom, osv.
När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker på Egyptens pyramider. Vi får fram en sida som är gjord av ett muséum - hur skulle ni gå tillväga för att granska den?
För den här källan är det viktigt att tänka på:
- målgruppen - vem är källan tänkt för?
- avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har ett museum?
Om vi t.ex. kommer fram till att ett museum är en kompetent avsändare med mycket ämneskännedom, men att målgruppen är barn och därmed är information för enkel - då vet vi att vi nog kan lita på att det som står stämmer, men informationen är förenklad för att passa barn. Vi bör hitta andra källor som ger oss den informationen riktat till en mer vuxen målgrupp.
Andra saker att titta på:
- när uppdaterades sidan?
- framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
- kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?
Ett annat exempel vi tittade på på lektionen var film-formatet och hur vi påverkas via film. Vi tittade t.ex. på Sverigedemokraternas kyrkovalskampanj - hur används svensk historia för att föra fram ett budskap i filmen? Vilka metoder används för att påverka vår åsikt? Här är tendens-kriteriet viktigt.
Knep och trix för att granska hemsidor:
- Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
- Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor - var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
- Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan
- Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex.
Wikipedia
Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på wp. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte.
När du använder WP bör du alltid titta på följande:
- Källorna - vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet - bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv.
- Diskussionen - varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå osv. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika teorier, åsikter eller perspektiv?
- Historiken - har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig?
Omvänd bildsökning
Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer.
Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök.
Om du hittar en bild du vill granska:
- Ladda ner bilden på datorn
- Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
- Ladda upp bilden.
Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade.
Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.m.).
tisdag, september 12, 2017
Grundläggande informationssökning för åk 1
Google
Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?
Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av:
En bra sökmetod
Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.
Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därfför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med flodkulturer och du ska välja något inom det ämnet att fokusera på. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om flodkulturer - t.ex. det som Jesper har gått igenom och annat du kanske kan om Egypten, Nilen etc.
Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på flodkulturer i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad flodkulturer innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.
Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!
Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.
Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.
I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:
Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!
Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?
Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av:
- din sökhistorik - vad du sökt på, klickat på och hur länge du var på en sida
- andras sökhistorik
- antal klick - populär sajter (t.ex. Wikipedia) kommer högt upp
- antal länkar till och från en sida
- geografisk placering - svenskar får upp andra saker än ryssar
- sökordets placering på sajterna
Faktorer som INTE påverkar i den grad många tror:
- "bäst sidor hamnar högst upp" - Google gör ingen granskning
- "man betalar för att hamna höst upp" - gäller endast annonser, och då står det "annons" under
Att vi styrs så mycket av tidigare sökningar m.m. innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör det jätteviktigt att inte bara använda Google när man söker på komplicerade ämnen.
Google är inte en källa - och söker inte av hela internet
Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben - t.ex. databaser och kataloger.
En bra sökmetod
Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.
Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därfför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med flodkulturer och du ska välja något inom det ämnet att fokusera på. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om flodkulturer - t.ex. det som Jesper har gått igenom och annat du kanske kan om Egypten, Nilen etc.
Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på flodkulturer i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad flodkulturer innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.
Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!
Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.
Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.
I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:
Andra exempel på databaser och sök-resurser från Biblioteket:
- Nationalencyklopedin (NE) - du är automatiskt inloggad på skolan, för att jobba hemifrån skapar du personligt inlog
- Landguiden
- AV-Medias katalog (du skapar eget inlog)
- Bibliotekets länklista inom olika ämnen
Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!
fredag, januari 27, 2017
Olika sorters källor
Som en del av er uppgift att skriva om olika historiska personer så ska ni söka information. På en av era lektioner gick vi därför igenom olika sorters källor och vilka källor som kan vara relevanta för just den här uppgiften.
Det kommer nog i första hand att handla om skriftliga källor, och vi tittade på vilka olika ställen man kan söka på för att hitta olika slags information som tillsammans ger en bra grundkunskap.
Lycka till med uppgiften!
Det kommer nog i första hand att handla om skriftliga källor, och vi tittade på vilka olika ställen man kan söka på för att hitta olika slags information som tillsammans ger en bra grundkunskap.
- Uppslagsverk såsom Wikipedia eller NE
- Böcker - som ni kan söka upp i bibliotekskatalogen
- Artiklar från tidningar och tidskrifter - Artikelsök är en bra databas för detta
- Uppsatser från olika universitet - sök i DiVA för att hitta sådana
- AV-Media har mängder av dokumentärer om olika personer
- Historiepodden kan säkerligen ha behandlat flera av de historiska personer som ni skriver om
Lycka till med uppgiften!
onsdag, januari 25, 2017
Om en historisk person
Ni har fått en uppgift - att redogöra för hur en särskild person har påverkat och haft betydelse för historien. Detta ska ni göra inom Svenska 3 och Historia 2B, och i betygskriterierna för betyg E i de kurserna står det bl.a.:
"Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor".
"Eleven kan värdera och granska källor kritiskt".
Dagens lektion ägnas därför åt att jag visar hur man samlar, sovrar och sammanställer information samtidigt som man värderar och granskar kritiskt. Jag försöker visa hur jag går till väga när jag gör en grundlig sökning.
1) Det första jag gör är att notera mina förkunskaper. Jag brukar göra mindmaps, men listor går lika bra - huvudsaken är att man dokumenterar på ett sätt så att det går att fylla på med ny information.
Här är mindmapen - det svarta är det jag började med, det röda är det jag byggde på med allteftersom jag sökte och läste information.
2) Den första sökningen gör jag i ett digitalt uppslagsverk av något slag, i det här fallet wikipedia - i uppslagsverk hittar man grundläggande information, vilket är det jag behöver för att bygga på mina baskunskaper om Olof Palme. Medan jag läser wikipediaartikeln fyller jag på mindmapen med relevant info. Jag tittar även på Diskussionssidan av Wikipedia-artikeln - dels som en del av att förhålla mig kritisk till artikeln som källa, men även för att diskussionstrådarna kan ge mig fler infallsvinklar till Olof Palme.
3) Nästa steg är att hitta mer djupgående information om utvalda delar av det jag hittat hittills, t.ex. Palmes roll inom svensk utrikespolitik. Jag tänker då t.ex. på hans uttalanden om Vietnamkriget, men jag är även nyfiken på den här bordellhärvan som jag läste om i diskussionstråden på Wikipedia. Jag går till Artikelsök för att hitta artiklar om Olof Palme.
När man söker är det viktigt att tänka på vilken slags information man behöver, och var man hittar den. Det gäller ofta att kombinera olika slags källor för att få ett bra informationsunderlag. Artiklar är ofta mer djupgående i en enda fråga, till skillnad från uppslagsverk, och artiklar kan även innehålla mer tolkning, resonemang och analys.
I den här filmen får du en introduktion till Artikelsök:
4) Ytterligare en slags information som jag letar efter är böcker. För att hitta böcker söker man smidigast i bibliotekskatalogen.
Både i kataloger och databaser, såsom Artikelsök, kan man använda sig av något som kallas trunkering. Det innebär att man sätter en * efter ordstammen, och då söker på alla påbyggnader på det ordet. Lär dig mer via den här filmen.
Här ser ni repetition från tidigare lektioner då en bibliotekarie har gått igenom något i er klass.
Lycka till med uppgiften!
"Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor".
"Eleven kan värdera och granska källor kritiskt".
Dagens lektion ägnas därför åt att jag visar hur man samlar, sovrar och sammanställer information samtidigt som man värderar och granskar kritiskt. Jag försöker visa hur jag går till väga när jag gör en grundlig sökning.
1) Det första jag gör är att notera mina förkunskaper. Jag brukar göra mindmaps, men listor går lika bra - huvudsaken är att man dokumenterar på ett sätt så att det går att fylla på med ny information.
Här är mindmapen - det svarta är det jag började med, det röda är det jag byggde på med allteftersom jag sökte och läste information.
2) Den första sökningen gör jag i ett digitalt uppslagsverk av något slag, i det här fallet wikipedia - i uppslagsverk hittar man grundläggande information, vilket är det jag behöver för att bygga på mina baskunskaper om Olof Palme. Medan jag läser wikipediaartikeln fyller jag på mindmapen med relevant info. Jag tittar även på Diskussionssidan av Wikipedia-artikeln - dels som en del av att förhålla mig kritisk till artikeln som källa, men även för att diskussionstrådarna kan ge mig fler infallsvinklar till Olof Palme.
3) Nästa steg är att hitta mer djupgående information om utvalda delar av det jag hittat hittills, t.ex. Palmes roll inom svensk utrikespolitik. Jag tänker då t.ex. på hans uttalanden om Vietnamkriget, men jag är även nyfiken på den här bordellhärvan som jag läste om i diskussionstråden på Wikipedia. Jag går till Artikelsök för att hitta artiklar om Olof Palme.
När man söker är det viktigt att tänka på vilken slags information man behöver, och var man hittar den. Det gäller ofta att kombinera olika slags källor för att få ett bra informationsunderlag. Artiklar är ofta mer djupgående i en enda fråga, till skillnad från uppslagsverk, och artiklar kan även innehålla mer tolkning, resonemang och analys.
I den här filmen får du en introduktion till Artikelsök:
4) Ytterligare en slags information som jag letar efter är böcker. För att hitta böcker söker man smidigast i bibliotekskatalogen.
Både i kataloger och databaser, såsom Artikelsök, kan man använda sig av något som kallas trunkering. Det innebär att man sätter en * efter ordstammen, och då söker på alla påbyggnader på det ordet. Lär dig mer via den här filmen.
Här ser ni repetition från tidigare lektioner då en bibliotekarie har gått igenom något i er klass.
Lycka till med uppgiften!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)