Välja och granska källor för debattartikel

Er uppgift är att skriva en debattartikel, och då är det extra viktigt att basera sina argument på bra källor - för att visa att man är insatt och den egna artikeln är trovärdig.

Vi har därför repeterat olika slags källor och vad man bör tänka på

Olika slags källor
Vad för slags källa det är hör ofta ihop med vem som har skrivit och vilken kompetens den personen har i frågan. Här är några exempel:

• Insändare - publiceras i tidningar och tidskrifter - skrivs av vem som helst, utan särskild kompetens. 
• Nyhetsartiklar - publiceras i dagstidningar - skrivs av allmänna journalister
• Populärvetenskapliga artiklar /fack-artiklar - publiceras i populärvetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter - skrivs av lite mer ämnesspecialiserade journalister/författare. 
• Vetenskapliga artiklar - publiceras i vetenskapliga tidskrifter - skrivs av forskare
• Böcker - publiceras genom förlag - skrivs av vem som helst som får sin bok accepterad av ett förlag

Det är stor skillnad på att använda t.ex. en insändare jämfört med en vetenskaplig artikel, eftersom det är så stor skillnad i kompetens hos skribenterna. 

Det finns såklart andra källor också, och samma princip appliceras på dem - vem står bakom, och hurdan är deras kompetens i frågan? Det är också viktigt att tänka på om källan är tendentiös, dvs om det finns ett intresse eller en vinkling från avsändaren. Detta gäller även källor som dokumentärer och böcker. 

Publiceringsprocessen

Ytterligare en sak att tänka på är HUR en källa blivit publicerad, vilken granskningsprocess har den gått igenom? En privat webbsida går ju t.ex. inte igenom någon granskning alls, medan en myndighets webbsida troligen går igenom mer granskning. 

En boks publiceringsprocess är ofta lång, medan artiklar går snabbare. Det innebär att böcker kan bli gamla rätt snabbt, om det är ny information man behöver. Man kan också fråga sig VEM som granskar - en vetenskaplig artikel granskas t.ex. av andra forskare, medan en dagstidningsredaktion kanske inte har samma ämneskompetens hos de som granskar. 

När du söker

Eftersom du ska försöka övertyga så måste du såklart hitta källor som stödjer din tes - MEN du måste veta minst lika mycket om de argument som talar emot din tes. Du behöver därför vara så opartisk som möjligt när du söker. Annars påverkar det din trovärdighet negativt, och du kan då inte påstå att du är insatt i ämnet. 

Diskussion utifrån gruppövning

Ni fick tre artiklar att titta på och jämföra med varandra. Ni tittade på och fick diskutera vem/vilka som hade skrivit, deras kompetens, vilken slags tidning eller tidskrift artikeln var publicerad i och hur det påverkar er bedömning av källan. Den här typen av diskussion bör ni föra, antingen med andra eller med er själva, varje gång ni tittar på och ska ta ställning till en källa. 

Debattartiklar i Svenska 2

I kursplanen för Svenska 2, betygskriterier för betyg E:
"Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor."

Debatter och debattartiklar är ofta en djungel av olika åsikter och perspektiv, där källor används för att stödja den egna tesen. Debatter spelar en stor roll för vad du och jag tycker i en fråga, och därmed också hur vi väljer att leva, rösta m.m. Därför är det viktigt att kunna skärskåda olika källor och även själv kunna föra en välgrundad debatt.

Vi ska här titta på:

- hur man söker efter olika källor på ett bra sätt
- hur man bedömer en källas trovärdighet
- olika databaser och sök-kanaler som ni behöver söka i


Kör inte på autopilot - tänk när du söker
Som exempel kommer jag titta på frågan kring mässlingsvaccinering.

Börja alltid med dina förkunskaper, och se till att skriva ner/dokumentera det du hittar när du söker. T.ex. när jag hittar info om vad mässlingsvaccinet kallas - något som jag kanske inte visste innan. Det är en typisk sak att skriva ner, likaså när jag hittar nya argument osv. Detta hjälper dig också nå betygskriteriet för E vad gäller att söka och samla information.

Om du börjar med Google:

• testa olika sökord, nöj dig inte med det första du kommer på! 
• Använd gärna de förslag som Google ger dig - men tänk på att de förslagen INTE är neutrala. De styrs av dina åsikter, dina tidigare sökningar, andras sökningar osv. Du måste medvetet använda andra sökord för att få fram andra perspektiv. Och det är viktigt att läsa in sig på båda sidorna i debatten. 
• Du måste använda mer än Google, annars möter du inte kriterierna för att använda olika källor. Google, som sökmotor, får bara fram vissa sorters källor, t.ex. webbsidor, diskussionsforum och encyklopedier. Vad för andra källor missar du? (artiklar, böcker, forskning m.m)

Var hittar du andra källor?
Artikelsök
Uppslagsverk såsom NE och Wikipedia (tänk på att granska källorna i Wikipedia-artiklar!)
Andra sajter och databaser via bibliotekets hemsida (t.ex. uppsatser, myndigheters sidor osv).

Tänk ut - vilka sorters källor kan vara relevanta för mitt ämne? Finns det myndigheter, organisationer etc. som jobbar med det? Var hittar jag dem?

Bedöm källornas trovärdighet MEDAN du söker, inte efteråt
Om du bedömer trovärdigheten i källorna efter att du redan har valt ut dem - då är den granskningen rätt meningslös. Du behöver granska medan du söker - dels för att det är den granskningen som ska avgöra om du använder källan eller inte, och dessutom så lär du dig en hel del om ämnet genom att granska källorna.

Vad är en bra källa? Vi kan titta på det här exemplet från Sveriges Radio. Två personer intervjuas - en smittskyddsläkare och en bloggande förälder som "läst på mycket om vaccin". Många har förtroende för Sveriges radio och skulle säga att det är en trovärdig källa. Men här är det inte SR som är källan, utan dessa två som intervjuas. I intervjun behandlas de i stort sett som likvärdiga källor - men är de det? Ställs det kritiska frågor? Framgår det vad de grundar sina uttalanden på? Anges källor?

I den här texten beskrivs problemet med att man inte skiljer på åsikter och sådant som kan klassas som fakta eller tungt vägande vetenskap.

Några grundläggande principer:

• en bra källa ska vara insatt i ämnet och ge en nyanserad bild av ämnet (dvs inte bara visa en sida av frågan)
• en bra källa ska alltid ange sina källor - och de källorna ska i sin tur vara relevanta och trovärdiga
• en bra källa ska vara tydlig i vem som talar
• en bra källa ska hålla en seriös nivå vad gäller t.ex. språk och respekt för andra perspektiv

Att granska trovärdighet:

• Vem står bakom information? Hur kunnig är personen/verksamheten etc i fråga? 
• Kan informationen styrkas av andra källor? Finns det andra källor som säger något helt annat?
• Vad är syftet med källan - vad är det för slags källa? Är det ett blogginlägg, en tidningsartikel, en dokumentär, reklam? Försöker avsändaren sälja, påverka, informera, underhålla? 
• När är källan publicerad? Om den är gammal - har det hänt saker sen dess som gör källan inaktuell? 

Tänk mångfald och helhet! Använd flera olika källor, som inte är kopplade till varandra. Om en källa är lite svag på ett område, se till att stärka upp med andra källor som är starka på det området.

Barn av sin tid: Sökning med mindmap

I den här svenskauppgiften ska ni läsa en bok ur litteraturhistorien och ta reda på hur boken är "ett barn av sin tid" - alltså, på vilka sätt är den formad av tiden då den skrevs?

För att göra detta kan ni behöva söka information både om författaren, boken och tiden. Ni ska börja med att göra en mindmap över det ni kan om boken, författaren och tidsperioden. Här använder ni er av er egen läsning av boken, det ni har gått igenom på tidigare svensklektioner om olika litterära epoker, och andra historia-förkunskaper.

För att visa hur ni ska göra så använde jag exemplet Pippi Långstrump av Astrid Lindgren. Hur är den ett barn av sin tid? Vi brainstormade i helklass om vad vi redan kan och vet om Pippi Långstrump - t.ex. vad som är den centrala handlingen i boken, vem författaren är, när boken är skriven och vad som hände under den tidsperioden.

Utifrån de olika sakerna som står på mindmapen kunde vi sen söka på olika ord i t.ex. Artikelsök. Där hittade vi t.ex. epoken "modernism" förknippad med boken. Det la vi då till i mindmapen och sökte vidare på.

Mindmapen fortsätter ni att arbeta med under hela arbetsgången. Den växer då och så småningom kommer ni att se de olika beståndsdelarna i er skrivuppgift.

Ställen att söka på:
Artikelsök
Alex författarlexikon
Studentuppsatser i DiVA