Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är en källa?

Källor är något som ger oss information om något, och de kan ha olika format.
Exempel på olika sorters källor:

• Skriftliga källor - dvs. text. Kan vara böcker, webbsidor, artiklar. Det vi oftast tänker på när vi tänker på information. 
• Muntliga - människor som vi t.ex. intervjuar, någon som har sett/upplevt/vet något. 
• Materiella - saker från olika tidsepoker, t.ex. en lerkruka från antiken eller ett skelett. 
• Visuella - bilder/fotografier. 
• Audiokällor - ljudupptagningar. 
• Audio-visuella - filmer och filmklipp, t.ex. dokumentärer eller en inspelning av en händelse. 

Det finns fyra kriterier för källkritik som man behöver känna till: 

• Äkthet
• Närhet/Samtidighet
• Beroende 
• Tendens

Äkthet - handlar om huruvida källan är det den utger sig för att vara. Om det är en webbsida kanske det handlar om att de som står bakom faktiskt existerar och inte är påhittade, eller att informationen faktiskt stämmer. Om det är en bild kan det handla om att den inte ska vara manipulerad, eller att den ska föreställa det som sammanhanget påstår att den föreställer. 

Närhet/Samtidighet - här handlar det om tid, dvs. hur gammal källan är i relation till ämnet. Ibland är gamla källor bra - om man söker info om en händelse från t.ex. 1980-talet så kan det vara bra med information som är från den tiden. Då är källan samtidig. I andra fall, t.ex. med statistik, kan gamla källor vara väldigt felaktiga. 

Beroende - det förekommer ofta att olika källor använder samma information. Två dagstidningar kan t.ex. rapportera om samma nyhet, men använder samma källa till nyheten. Då är de två dagstidningarna inte oberoende av varandra. Det är viktigt att hitta oberoende källor om man ska vara källkritisk. 

Tendens - här handlar det om vinkling. Att vinkla information innebär att man t.ex. inte tar med vissa delar av ämnet, eller får det att låta på ett visst sätt. Det kan finnas olika anledningar att vinkla information - t.ex. politiska, religiösa, ekonomiska. Om källans avsändare har ett intresse av att framställa ämnet på ett visst sätt - då är källan tendetiös, den har hög tendens och blir därmed mindre pålitlig. 

Baserat på de här kriterierna behöver man granska information. Man bör granska varje källa för sig, men även tänka på helheten. Det kan vara ok om en källa är lite gammal, om man ser till att andra källor är mer uppdaterade. Om en tendentiös källa säger samma sak som en oberoende icke-tendentiös källa så är kanske det också ok. Alla källor bör såklart vara äkta, och man bör alltid ha flera oberoende källor. 

Ett sätt att få med alla dessa kriterier i sin granskning är att ställa frågan: Vem säger vad för vem i vilket syfte och när?

Primärkällor och sekundärkällor

En sista sak som man behöver tänka på är om källan är en primärkälla, en sekundärkälla eller en tertiärkälla. (Detta kallas även för förstahandskälla, andrahandskälla och tredjehandskälla). 

Primärkälla = en källa från själv händelsen, t.ex. ett skelett från medeltiden eller ett ögonvittne till en händelse. 

Sekundärkälla = återberättar det en primärkälla säger, t.ex. en nyhetsartikel om en händelse där primärkällan är intervjuad. 

Tertiärkälla = en källa som återberättar/sammanfattar sekundärkällan. 

Detta fungerar ungefär som viskningsleken - desto längre från primärkällan man kommer, desto större är risken att informationen har blivit fel på vägen. Kolla därför alltid vilka källor som man hänvisar till och se om du kan hitta och använda dem, istället för en källa som sammanfattar dem. 

Källans format påverkar källkritiken 

Vi behöver vara källkritiska på olika sätt beroende på om källan är en text, en bild, en sak, en person etc. Hur gör man t.ex. för att ta reda på om en bild är äkta, eller när den kommer ifrån? För att granska bilder kan man behöva göra en omvänd bildsökning (dvs man laddar upp en bild och söker på var den har publicerats, om den har photoshoppats etc). Detta kan du göra på lite olika sätt. 

• Du kan ladda upp en bild i Google bildsök och se var bilden har förekommit. 
• Du kan använda tjänsten Tineye.com för att söka på bilden. Tineye är bra för det är lätt att se var och när bilden först publicerades och om den har redigerats/beskurits någon gång.

Detta är viktigt eftersom bilder ofta används för att lura/påverka oss, och vi reagerar väldigt snabbt på bilder. 

Exempel Wikipedia

På första lektionen pratade vi lite om Wikipedia. Det finns tre saker man behöver kolla om man ska använda en Wikipedia-artikel: 

• Kolla alltid källorna! WP är ofta en tertiärkälla, och det är då bättre om du kan hitta de sekundärkällor som har använts. Du bör även granska källorna som en del i att avgöra om wikipedia-artikeln är trovärdig eller inte, eftersom det är väldigt svårt att ta reda på något om de som har skrivit artikeln i Wikipedia. 
• Kolla diskussionen - här kan man se om de som har skrivit artikeln är överens om innehållet, eller om det finns olika åsikter. Man kan även hitta ytterligare infallsvinklar och information via diskussionen. 
• Kolla historiken - har artikeln ändrats på sistone? Vad är det som har ändrats? Eller har den inte uppdaterats på länge?

Grundläggande informationssökning för åk 1

Er uppgift är att hitta research inför att ni ska hålla en guidning i London, och för att guida i en så historisk, kulturell och stor stad som London krävs det att man är inläst. Det gäller också att ha rätt info - det finns alltid någon i sällskapet som är en besserwisser och påpekar om du har fel, eller ställer kluriga frågor. Detta kräver alltså ordentligt sökande, så du hittar all relevant info, samt kritiskt förhållningssätt så du inte använder felaktig info.

Google

Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?

Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av: 

• din sökhistorik - vad du sökt på, klickat på och hur länge du var på en sida
• andras sökhistorik
• antal klick - populär sajter (t.ex. Wikipedia) kommer högt upp
• antal länkar till och från en sida
• geografisk placering - svenskar får upp andra saker än ryssar
• sökordets placering på sajterna

Faktorer som INTE påverkar i den grad många tror:

• "bäst sidor hamnar högst upp" - Google gör ingen granskning
• "man betalar för att hamna höst upp" - gäller endast annonser, och då står det "annons" under

Att vi styrs så mycket av tidigare sökningar m.m. innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör det jätteviktigt att inte bara använda Google när man söker på komplicerade ämnen. 

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben - t.ex. databaser och kataloger. 

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med staden London och du ska läsa in dig på det du ska guida om. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om London och vilka frågor/infallsvinklar du kommer på.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på London eller London turism i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad det finns att veta om ämnet. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Det kan t.ex. handla om "London trädgårdar" eller "London punk historia". Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Exempel på andra sök-ställen är Landguiden, Artikelsök och bibliotekskatalogen.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

  

Andra exempel på databaser och sök-resurser från Biblioteket:

• Nationalencyklopedin (NE) - du är automatiskt inloggad på skolan, för att jobba hemifrån skapar du personligt inlog
• Landguiden - information om olika länder, konflikter m.m.
• AV-Medias katalog (du skapar eget inlog)
• Bibliotekets länklista inom olika ämnen

Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!

Framtidsspaning genom strategisk sökning

Uppgiften ni fått handlar om hur turismen kommer att se ut i Sverige om 10 år. Vilka faktorer kommer att påverka turismen, och vilka olika teorier finns det om hur turismen kommer att se ut?

För att ta oss an detta behövs en hel del informationssökning - eftersom vi försöker skapa oss en uppfattning om framtiden så finns det inte mycket konkret fakta att ta fasta på, utan man behöver hitta olika perspektiv och teorier. Det kan vara väldigt svagt underbyggda teorier, rena spekulationer, för att inte tala om kommersiella intressen som påverkar informationen - så här är det högst aktuellt med ett källkritiskt öga.

Se till att ha en strategi så går det lättare
Att söka källkritiskt och grundligt kräver mer tid och är svårare än att bara söka, men om man har en strategi går det lättare.

1. Börja med att dokumentera dina förkunskaper - de är krokarna som du ska hänga ny information på. På så vis får du även fram olika sökord att använda. Fortsätt fylla på den här kunskapskartan när du läser ny information - fyll på med nya ord, perspektiv och var nånstans du hittat din information.

2. Gör breda sökningar för att fylla på din baskunskap - alltså, för att hitta de olika delar som ingår i ämnet; vilka olika aspekter av framtidens turism som finns.

Här kan du t.ex. använda Google, uppslagsverk som Wikipeda m.m. När du använder Google - tänk på att pröva olika sökord och kombinationer av sökord. Använd din förkunskapskarta för att komma på ord att söka på.

Tänk även på vilken slags information Google kan ge dig. Google söker ju bara av den synliga webben - inte hela internet. Den synliga webben kan beskrivas som internets yta, här hittar man offentliga sidor, sidor som inte kräver inloggning etc. Och eftersom man som regel bara kollar på de översta träffarna när man googlar så är det rätt viktigt att ha koll på vad som gör att just de webbsidorna hamnar högst upp. Är det för att de är bäst? Mest relevanta?

Detta påverkar hur högt en webbsida hamnar i Google träfflista:

• orden du sökt på och var på webbsidan de orden finns
• antal klick på webbsidan - desto fler som klickat på den desto högre upp kommer den
• antal länkar som går till den webbsidan
• din sökhistorik - Google vet vad du sökt på innan, vilka sidor du klickat på när du sökt och hur länge du var inne på olika sidor. De vet även var i världen du befinner dig osv. 

Detta tillsammans formar din googling och gör att just du får ett särskilt, anpassat sökresultat. Det kallas även Filterbubbla och innebär att dina åsikter och dina intressen kommer tillbaka till dig. Det är viktigt att vi alla kliver utanför vår filterbubbla med jämna mellanrum. 

3. Du behöver se till att hitta olika sorters källor för att ha en så trovärdig grund som möjligt för dina slutsatser. Då behöver du även hitta material från den djupa webben. Det kan t.ex. handla om material från databaser, kataloger etc. Exempel på sådant material är böcker, tidningsartiklar m.m.

Ställen du kan söka på: 

• Bibliotekskatalogen
• Artikelsök
• Länklistor som t.ex. Länkskafferiet eller bibliotekets länksida. 

När du söker i databaser och kataloger, som t.ex. Artikelsök, finns det lite andra sök-knep man kan använda jämfört med i sökmotorer som Google. Ett sådant knep, som kan vara helt avgörande för huruvida man hittar bra träffar eller inte, kallas trunkering. Det innebär att man använder en * för att öppna upp för olika ändelser på ett ord. 

Lär dig mer om Artikelsök och trunkering i den här filmen.