Källor är något som ger oss information om något, och de kan ha olika format.
Exempel på olika sorters källor:
- Skriftliga källor - dvs. text. Kan vara böcker, webbsidor, artiklar. Det vi oftast tänker på när vi tänker på information.
- Muntliga - människor som vi t.ex. intervjuar, någon som har sett/upplevt/vet något.
- Materiella - saker från olika tidsepoker, t.ex. en lerkruka från antiken eller ett skelett.
- Visuella - bilder/fotografier.
- Audiokällor - ljudupptagningar.
- Audio-visuella - filmer och filmklipp, t.ex. dokumentärer eller en inspelning av en händelse.
Det finns fyra kriterier för källkritik som man behöver känna till:
- Äkthet
- Närhet/Samtidighet
- Beroende
- Tendens
Äkthet - handlar om huruvida källan är det den utger sig för att vara. Om det är en webbsida kanske det handlar om att de som står bakom faktiskt existerar och inte är påhittade, eller att informationen faktiskt stämmer. Om det är en bild kan det handla om att den inte ska vara manipulerad, eller att den ska föreställa det som sammanhanget påstår att den föreställer.
Närhet/Samtidighet - här handlar det om tid, dvs. hur gammal källan är i relation till ämnet. Ibland är gamla källor bra - om man söker info om en händelse från t.ex. 1980-talet så kan det vara bra med information som är från den tiden. Då är källan samtidig. I andra fall, t.ex. med statistik, kan gamla källor vara väldigt felaktiga.
Beroende - det förekommer ofta att olika källor använder samma information. Två dagstidningar kan t.ex. rapportera om samma nyhet, men använder samma källa till nyheten. Då är de två dagstidningarna inte oberoende av varandra. Det är viktigt att hitta oberoende källor om man ska vara källkritisk.
Tendens - här handlar det om vinkling. Att vinkla information innebär att man t.ex. inte tar med vissa delar av ämnet, eller får det att låta på ett visst sätt. Det kan finnas olika anledningar att vinkla information - t.ex. politiska, religiösa, ekonomiska. Om källans avsändare har ett intresse av att framställa ämnet på ett visst sätt - då är källan tendetiös, den har hög tendens och blir därmed mindre pålitlig.
Baserat på de här kriterierna behöver man granska information. Man bör granska varje källa för sig, men även tänka på helheten. Det kan vara ok om en källa är lite gammal, om man ser till att andra källor är mer uppdaterade. Om en tendentiös källa säger samma sak som en oberoende icke-tendentiös källa så är kanske det också ok. Alla källor bör såklart vara äkta, och man bör alltid ha flera oberoende källor.
Ett sätt att få med alla dessa kriterier i sin granskning är att ställa frågan: Vem säger vad för vem i vilket syfte och när?
Källans format påverkar källkritiken
Vi behöver vara källkritiska på olika sätt beroende på om källan är en text, en bild, en sak, en person etc. För att t.ex. granska bilder kan man behöva göra en omvänd bildsökning (dvs man laddar upp en bild och söker på var den har publicerats, om den har photoshoppats etc). Detta kan du göra på lite olika sätt.
- Du kan ladda upp en bild i Google bildsök och se var bilden har förekommit.
- Du kan använda tjänsten Tineye.com för att söka på bilden. Tineye är bra för det är lätt att se var och när bilden först publicerades och om den har redigerats/beskurits någon gång.
Detta är viktigt eftersom bilder ofta används för att lura/påverka oss.
Primärkällor och sekundärkällor
En sista sak som man behöver tänka på är om källan är en primärkälla, en sekundärkälla eller en tertiärkälla. (Detta kallas även för förstahandskälla, andrahandskälla och tredjehandskälla).
Primärkälla = en källa från själv händelsen, t.ex. ett skelett från medeltiden eller ett ögonvittne till en händelse.
Sekundärkälla = återberättar det en primärkälla säger, t.ex. en nyhetsartikel om en händelse där primärkällan är intervjuad.
Tertiärkälla = en källa som återberättar/sammanfattar sekundärkällan.
Detta fungerar ungefär som viskningsleken - desto längre från primärkällan man kommer, desto större är risken att informationen har blivit fel på vägen. Kolla därför alltid vilka källor som används och se om du kan hitta och använda dem, istället för en källa som sammanfattar dem.
Exempel Wikipedia
På första lektionen pratade vi lite om Wikipedia. Det finns tre saker man behöver kolla om man ska använda en Wikipedia-artikel:
- Kolla alltid källorna! WP är ofta en tertiärkälla, och det är då bättre om du kan hitta de sekundärkällor som har använts. Du bör även granska källorna som en del i att avgöra om wikipedia-artikeln är trovärdig eller inte, eftersom det är väldigt svårt att ta reda på något om de som har skrivit artikeln i Wikipedia.
- Kolla diskussionen - här kan man se om de som har skrivit artikeln är överens om innehållet, eller om det finns olika åsikter. Man kan även hitta ytterligare infallsvinklar och information via diskussionen.
- Kolla historiken - har artikeln ändrats på sistone? Vad är det som har ändrats? Eller har den inte uppdaterats på länge?
