Grundläggande informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord. Mindmapen kan du göra för hand eller via någon digital källa. För er del är bra om ni fortsätter jobba med er Sites och samlar allt där.

Steg 2 - sökord

Till den här uppgiften är det bra om ni utgår från uppgiften och samlar ihop olika sökord att jobba med. Tänk på att samma ord kan uttryckas på olika sätt, så ni inte kör fast och inte hittar rätt direkt. På lektionen skrevs dessa sökord upp på tavlan:

• Flyktingar
• Emigration
• Sveriges befolkning
• Statistik Sveriges befolkning
• Invandring
• Utvandring
• Ohälsa
• Asyl
• Uppehållstillstånd

Steg 3 - breda sökningar

Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 4 - smala sökningar, olika källor

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

Kom ihåg att jobba med *=trunkeringen och längden på orden, och att bygga ihop flera olika ord när ni söker.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.

Myndigheter

Till er uppgift om migration hittar ni lättare rätt typ av information via olika myndigheter och organisationer. De som nämndes vid lektionstillfället var:

• SCB (Statistiska centralbyrån)
• Migrationsverket
• Arbetsförmedlingen
• Försäkringskassan
• Socialstyrelsen
• Röda Korset
• Universitets- och högskolerådet

Om ni har frågor kring någon av sidorna eller kör fast med uppgiften kommer ni förbi oss på biblioteket så hjälper vi er!

Upphovsrätt och Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen. Detta så att andra inte kan använda det eller tjäna pengar på verket utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs att man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller per automatik om man skapar något som uppnår s.k. verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.

Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern o.s.v. Det är detta du ska träna på - att använda materialet som om det vore utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.

Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se. 

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk igenom innan hur du vill att andra ska kunna använda ditt material. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Vill du fördjupa dig än mer finns det mer information att tillgå via bibliotekets hemsida.

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är en källa?

Källor är något som ger oss information om något, och de kan ha olika format.
Exempel på olika sorters källor:

• Skriftliga källor - dvs. text. Kan vara böcker, webbsidor, artiklar. Det vi oftast tänker på när vi tänker på information. 
• Muntliga - människor som vi t.ex. intervjuar, någon som har sett/upplevt/vet något. 
• Materiella - saker från olika tidsepoker, t.ex. en lerkruka från antiken eller ett skelett. 
• Visuella - bilder/fotografier. 
• Audiokällor - ljudupptagningar. 
• Audio-visuella - filmer och filmklipp, t.ex. dokumentärer eller en inspelning av en händelse. 

Det finns fyra kriterier för källkritik som man behöver känna till: 

• Äkthet
• Närhet/Samtidighet
• Beroende 
• Tendens

Äkthet - handlar om huruvida källan är det den utger sig för att vara. Om det är en webbsida kanske det handlar om att de som står bakom faktiskt existerar och inte är påhittade, eller att informationen faktiskt stämmer. Om det är en bild kan det handla om att den inte ska vara manipulerad, eller att den ska föreställa det som sammanhanget påstår att den föreställer. 

Närhet/Samtidighet - här handlar det om tid, dvs. hur gammal källan är i relation till ämnet. Ibland är gamla källor bra - om man söker info om en händelse från t.ex. 1980-talet så kan det vara bra med information som är från den tiden. Då är källan samtidig. I andra fall, t.ex. med statistik, kan gamla källor vara väldigt felaktiga. 

Beroende - det förekommer ofta att olika källor använder samma information. Två dagstidningar kan t.ex. rapportera om samma nyhet, men använder samma källa till nyheten. Då är de två dagstidningarna inte oberoende av varandra. Det är viktigt att hitta oberoende källor om man ska vara källkritisk. 

Tendens - här handlar det om vinkling. Att vinkla information innebär att man t.ex. inte tar med vissa delar av ämnet, eller får det att låta på ett visst sätt. Det kan finnas olika anledningar att vinkla information - t.ex. politiska, religiösa, ekonomiska. Om källans avsändare har ett intresse av att framställa ämnet på ett visst sätt - då är källan tendetiös, den har hög tendens och blir därmed mindre pålitlig. 

Baserat på de här kriterierna behöver man granska information. Man bör granska varje källa för sig, men även tänka på helheten. Det kan vara ok om en källa är lite gammal, om man ser till att andra källor är mer uppdaterade. Om en tendentiös källa säger samma sak som en oberoende icke-tendentiös källa så är kanske det också ok. Alla källor bör såklart vara äkta, och man bör alltid ha flera oberoende källor. 

Ett sätt att få med alla dessa kriterier i sin granskning är att ställa frågan: Vem säger vad för vem i vilket syfte och när?

Källans format påverkar källkritiken 

Vi behöver vara källkritiska på olika sätt beroende på om källan är en text, en bild, en sak, en person etc. För att t.ex. granska bilder kan man behöva göra en omvänd bildsökning (dvs man laddar upp en bild och söker på var den har publicerats, om den har photoshoppats etc). Detta kan du göra på lite olika sätt. 

• Du kan ladda upp en bild i Google bildsök och se var bilden har förekommit. 
• Du kan använda tjänsten Tineye.com för att söka på bilden. Tineye är bra för det är lätt att se var och när bilden först publicerades och om den har redigerats/beskurits någon gång.

Detta är viktigt eftersom bilder ofta används för att lura/påverka oss. 

Primärkällor och sekundärkällor

En sista sak som man behöver tänka på är om källan är en primärkälla, en sekundärkälla eller en tertiärkälla. (Detta kallas även för förstahandskälla, andrahandskälla och tredjehandskälla). 

Primärkälla = en källa från själv händelsen, t.ex. ett skelett från medeltiden eller ett ögonvittne till en händelse. 

Sekundärkälla = återberättar det en primärkälla säger, t.ex. en nyhetsartikel om en händelse där primärkällan är intervjuad. 

Tertiärkälla = en källa som återberättar/sammanfattar sekundärkällan. 

Detta fungerar ungefär som viskningsleken - desto längre från primärkällan man kommer, desto större är risken att informationen har blivit fel på vägen. Kolla därför alltid vilka källor som används och se om du kan hitta och använda dem, istället för en källa som sammanfattar dem. 

Exempel Wikipedia

På första lektionen pratade vi lite om Wikipedia. Det finns tre saker man behöver kolla om man ska använda en Wikipedia-artikel: 

• Kolla alltid källorna! WP är ofta en tertiärkälla, och det är då bättre om du kan hitta de sekundärkällor som har använts. Du bör även granska källorna som en del i att avgöra om wikipedia-artikeln är trovärdig eller inte, eftersom det är väldigt svårt att ta reda på något om de som har skrivit artikeln i Wikipedia. 
• Kolla diskussionen - här kan man se om de som har skrivit artikeln är överens om innehållet, eller om det finns olika åsikter. Man kan även hitta ytterligare infallsvinklar och information via diskussionen. 
• Kolla historiken - har artikeln ändrats på sistone? Vad är det som har ändrats? Eller har den inte uppdaterats på länge?

Grundläggande informationssökning för åk 1

Google

Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?

Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av: 

• din sökhistorik - vad du sökt på, klickat på och hur länge du var på en sida
• andras sökhistorik
• antal klick - populär sajter (t.ex. Wikipedia) kommer högt upp
• antal länkar till och från en sida
• geografisk placering - svenskar får upp andra saker än ryssar
• sökordets placering på sajterna

Faktorer som INTE påverkar i den grad många tror:

• "bäst sidor hamnar högst upp" - Google gör ingen granskning
• "man betalar för att hamna höst upp" - gäller endast annonser, och då står det "annons" under

Att vi styrs så mycket av tidigare sökningar m.m. innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör det jätteviktigt att inte bara använda Google när man söker på komplicerade ämnen. 

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben - t.ex. databaser och kataloger. 

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med migration och du ska leta svar på ett antal frågor inom det ämnet. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om migration och vilka frågor som står i uppgiften.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på migration eller immigration/emigration i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad migration innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Det kan t.ex. handla om "immigration sverige statistik". Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Exempel på andra sök-ställen är Landguiden och Artikelsök. Landguiden kan vara bra för att ta reda på VARFÖR människor emigrerar från t.ex. Polen, Eritrea etc.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

  

Andra exempel på databaser och sök-resurser från Biblioteket:

• Nationalencyklopedin (NE) - du är automatiskt inloggad på skolan, för att jobba hemifrån skapar du personligt inlog
• Landguiden - information om olika länder, konflikter m.m.
• AV-Medias katalog (du skapar eget inlog)
• Bibliotekets länklista inom olika ämnen

Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!