Söka sig fram till en avgränsning och problemformulering

Ni ska jobba med efterkrigstiden, kalla kriget och nationalistisk frigörelse. Uppgiften består i att avgränsa er och formulera en problemformulering på en nivå som passar för en populärvetenskaplig artikel, och skriva en källkritisk analys av 3-5 av de källor ni har använt.

Vad är en avgränsning?
En avgränsning betyder att jag inte kan välja att skriva om Berlinmuren - det är alldeles för stort. Jag behöver hitta EN aspekt av Berlinmuren att skriva om, t.ex. uppbyggandet av muren - men även det är för ospecifikt. Jag måste gå djupare, kanske avgränsa till ett visst perspektiv på mur-byggandet. Men det kan jag inte tänka ut om jag inte är inläst och införstådd i ämnet. En avgränsning är inte något man bara drar fram ur fickan eller hittar på. Om jag väljer ett ämne som Berlinmuren så måste jag veta lite mer än när den föll och var den låg för att kunna formulera en problemformulering.

Steg 1
är alltså att börja läsa in dig. Det är en fördel om du dokumenterar dina kunskaper under tiden, och skriver ner sådant du läser som du tycker är intressant. Kanske har du en del frågor om ämnet (när byggdes Berlinmuren? Varför? Varför flydde folk från öst till väst? osv) som kan styra inläsningen. För att hitta information i det här stadiet så gör du breda sökningar - dvs. sök på "berlinmuren" i uppslagsverk och kanske Artikelsök. Då läser du brett om ämnet.

De källor du hittar och läser i det här stadiet är inte de källor du ska granska i den källkritiska analysen. Detta är bara förberedelsen - du läser in grunderna. Desto mer du lär dig desto bättre kan du se avgränsade områden i ämnet. De källorna du ska göra en källkritisk analys av hittar du troligen i steg 2.

Steg 2
När du har läst in grunderna om ämnet så borde du kunna hitta ett område att fokusera på. Du gör då lite smalare sökningar på det området, t.ex. genom att kombinera olika sökord och söka på andra ställen (databaser, bibliotekskatalog m.m). Dina källor och dina sökningar bör bli mer och mer avancerade desto mer inläst du blir - det är en del av avgränsandet.

Här ser du ett exempel på hur en dokumentation kan se ut - man ser att det börjar brett med ämnet demokrati, sedan kommer mer och mer specifika områden i ytterkanterna.

En avgränsning inom området Demokrati kan alltså se ut såhär:

Källkritik hela vägen

Det källkritiska tänkandet ska finnas med redan från första sökningen. Det är inte något som man ska göra i efterhand efter att man har hittat och använt sina källor - det är tvärtom den metod man ska använda för att välja ut vilka källor man ska använda.

Man kan vara källkritisk från början genom att tänka:

• Vilket slags material behöver jag hitta för det här ämnet? 
• Vilken nivå ska källorna vara på?
• Var hittar jag den sortens material?

Inom ämnet historia kan det handla om att hitta material från den tidsepoken du jobbar med, t.ex. slutet av 1989 om ämnet är Berlinmurens fall. Det kan även handla om att du behöver forskningsmaterial, material från statliga/internationella myndigheter etc. Istället för att googla och ta det du hittar kan du fundera på vilket slags material du behöver och var du hittar det. 

Viktigt är såklart att använda flera olika sorters källor, så att ditt perspektiv inte blir snedvridet. De källor du hittar får du sedan granska utifrån källans styrkor och brister. Tänk på helheten - dvs titta inte på äkthet, beroende och tendens separat utan koppla ihop dem med källans innehåll, hur källan påverkas av det och om du ser någon problematik inom ämnet utifrån det du har läst. Låt källkritiken bli en del av din inläsning och lärprocess!

Ställen att söka på:

Artikelsök - här hittar du artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Det är en databas så här kan du med fördel använda sök-knepet trunkering. Det innebär att du sätter en * efter ordstammen, och då söker du på alla ord som börjar med det ordet. T.ex. berlinmur* kommunis* - söker på artiklar där ord som berlinmurens etc och kommunism, kommunistiska etc finns med. 

DiVA - Digitalt vetenskaplig arkiv, Här hittar du vetenskapliga artiklar, uppsatser, avhandlingar, forskningsrapporter m.m.

Bibliotekets katalog - sök bland bibliotekets böcker. 

Du hittar fler ställen att söka på via bibliotekets webbplats. 

Sist men inte minst - när man gräver ner sig i ett ämne för att hitta en avgränsning brukar man alltid stöta på trösklar som är jobbiga att komma över. Det är en naturlig del av processen, alla hamnar i en svacka - Ge då inte upp, utan hitta en väg ur genom att t.ex. fråga din lärare eller bibliotekarie om hjälp. Lycka till!

Upphovsrätt och Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan  använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk, och ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd, dvs ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller under lång tid, 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. ett band eller en orkester, så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det. Likaså är ett recept ofta svårt att upphovsrättsskydda.


Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis. 

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta många lärare vill att du tränar på, att använda material som om det var utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.


Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se. 

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.


Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Tillägg angående upphovsrätt och offentliga konstverk

Att ta ett foto av en staty eller ett konstverk där denna inte är huvudmotiv är ok att göra i privata sammanhang, tex vid en semesterresa. Dock är det inte ok att skapa en databas kring offentliga konstverk då detta strider mot upphovsrättslagen. Detta slogs fast i en dom i Högsta Domstolen 2016.

Alternativa livsåskådningar, etik och människosyn

Uppgiften: att undersöka en alternativ/religiös livsåskådning

Repetition av källkritikskriterierna:

• Beroende - källor som bygger på andra källor (primärkällor, sekundärkällor)
• Tid - nära i förhållande till händelsen, dvs. gammal info kan vara bättre än ny info (t.ex. källmaterial från 1520 om man vill veta vad Gustav Vasa gjorde i Dalarna). 
• Tendens - vinkling, vinner någon på att vinkla informationen?
• Äkthet - är källan det den utger sig för att vara?

Källkritiskfrågorna - ett sätt att komma åt de fyra kriterierna:

• Vem säger?
• Vad sägs?
• Till vem?
• I vilket syfte?
• När? - Handlar om att hitta uppdaterad info, som inte är för gammal

Ni fick under lektionen även diskutera den här listan, där vi har listat bra sökbeteenden och källkritik jämfört med bristande/dåliga sökbeteenden och källkritik.

Bra sökning och källkritik	Dålig sökning och källkritik
Börjar med mina förkunskaper	Börjar söka direkt utan att tänka efter
Skriver ner/dokumenterar medan jag söker	Tänker att “jag kommer nog ihåg”
Anpassar mitt sökande efter syftet/uppgiften	Söker på samma sätt oavsett syfte/uppgift
Använder olika sökord (utifrån mina förkunskaper och det jag skrivit ner)	Söker på ett och samma ord/begrepp hela tiden, med få variationer
Läser det jag hittar och fortsätter sen söka	Söker “färdigt” först, och läser sen
Läser många fler källor än jag kommer använda → väljer ut de bästa	Använder de första jag hittar som känns bra, sen letar jag inte mer
Söker på flera ställen - inte bara Google. Jag förstår att jag annars väljer bort viktigt och relevant info.	Använder bara Google - tror att all relevant info finns där.
Ställer frågor till texten, t.ex. Varför tar de upp det? Vad baserar de det på? m.m.	Läser utan att reflektera, stanna upp eller ställa frågor.
Kollar upp källor i texten	Anger Google eller wikipedia som källa utan att kolla upp
Undersöker vem som står bakom, och funderar på hur det påverkar innehållet	Kollar upp vem som står bakom men tänker inte igenom hur det påverkar innehållet
Funderar på syften med texten och om den är tendentiös/det finns intressen i frågan	Gör en förenklad bedömning av syfte, t.ex. att en youtube-kanal är till för att informera.
Jämför olika slags källor och olika perspektiv i frågan.	Tänker inte på om källorna är av olika slag eller ger olika perspektiv.
Använder mina ämneskunskaper för att bedöma innehållet	Tänker inte på vilka kunskaper jag har som hjälper mig bedöma innehållet

Sökställen: 

Börja gärna med ett uppslagsverk, för att få en mer neutral utgångspunkt än om ni börjar med tendentiösa källor. Exempel på uppslagsverk: NE, Wikipedia

Livsåskådningens/den religiösa riktningens egna material, t.ex. webbsidor. 

Artikelsök - artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Kan vara historiska artiklar eller artiklar om människor som brutit sig ut ur en religiös riktning/livsåskådning. Mindre vanligt med förespråkande artiklar. 

Ni hittar NE, Artikelsök m.m. på bibblans webb. 

Trunkering - i databaser och kataloger

Ett söktips som funkar i databaser och kataloger är så kallad trunkering. Det innebär att man sätter en * efter ordstammen, och det gör att man söker på alla tänkbara påbyggnader på det ordet. T.ex. Scientolog* söker på scientologer, scientologi, scientologisk osv. Följden blir en bredare sökning.

Detta funkar endast i databaser och kataloger där människor lägger in material. Sökmotorer som Google är enbart en programmerad söktjänst utan inlagt innehåll - tekniken är annorlunda och därmed även söktekniken. 

Källkritik och sökning om efterkrigstiden

Källkritik kan se olika ut. Det kan dels handla om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den källkritiken är rätt lätt.

Sen finns det även den källkritiken som inte handlar om att dela in i pålitligt-inte pålitligt. Utan det handlar då om att se HUR en källa belyser ett ämne. Om det är vinklat på något sätt, om det finns olika perspektiv där inget av dem måste vara fel men de är bara olika. Tex att vi i Sverige kan se på en historisk händelse på ett sätt men man ser den helt annorlunda i ett annat land. Vad är sant då? Vad är en pålitlig källa? Kan två källor som säger helt olika saker vara lika pålitliga, och hur förklarar man det?

Ofta går det till såhär när elever gör källkritiksanalyser:

1. sökning
2. användning av källor
3. källkritik

Den här sortens källkritik blir en efterkonstruktion, dvs. det som egentligen skulle göras inför något görs i stället i efterhand. Syftet med källkritik är ju nämligen att vara den metod som ni använder för att bedöma vilka källor ni ska använda er av och basera era slutsatser på. Om källkritiken görs efteråt - då tappar man syftet med det. Källkritiken är även en metod för att lära sig om ett ämne. När man granskar, vänder och vrider, jämför, undersöker, kollar upp - då lär man sig väldigt mycket. Och resultatet av det kommer ni inte få med i ert arbete om ni gör källkritiken efteråt.

Istället bör källkritiken komma innan och medan du letar och väljer ut den information du ska använda.

1. Sökning + källkritik
2. Läsning
3. Källkritik
4. Användning

Det här innebär fler steg, och tar till en början längre tid. Men det är även det som gör det till en ordentlig källkritiksanalys. 

Det är även så att man inte kan vara på djupet källkritisk om man inte kan en del om ämnet. Det är oerhört svårt att bedöma trovärdighet om man inte har några faktakunskaper eller ännu hellre djup förståelse för ett ämne. Därför är det viktigt att läsa in sig både innan och parallellt med att man granskar sitt material.

Den källkritiska analysen kan se olika ut beroende på vilken källa man analyserar. Om man t.ex. hittar en informativ wikipedia-artikel så är det självklart att man måste undersöka diskussionsavsnittet för att se huruvida det råder oenighet om något i artikeln. Man måste även gå igenom de källor som artikeln hänvisar till och se om de källorna känns lämpliga att basera sina slutsatser på. Om man hittar tvetydiga källor så kan det vara relevant att titta på fotnoten till den källan för att se vad i artikeln som källan används till.

Ett annat uppslagsverk, såsom NE, kräver en annorlunda källkritik. Här handlar det inte lika mycket om att kolla upp källor, då vi i större grad litar på den granskningsprocess som NE-artiklar går igenom och att författarna är historiskt/statsvetenskapligt insatta. Det kan istället handla om att fundera kring  om det finns andra perspektiv på händelsen. Det vi läser i uppslagsverk och läroböcker är oftast sant, men kan även vara endast en del av berättelsen, och inte helt sällan rättas historian till i efterhand när vi med facit vet vad som hände sen.

Sökning  

Viktigt är att använda olika sorters källor för att få en så bra bild av händelsen som möjligt. Uppslagsverk är bra att börja med. Du kan sedan gå vidare med

• Artikelsök (Här hittar du en instruktionsfilm ifall du har glömt hur A-sök fungerar)
• Dokumentära/faktafilmer från AV-Media
• Google
• Uppsatser 
• Historielänkar på bibliotekets webbsida

Medan du söker och läser är det en bra idé att skriva ner nya ord, infallsvinklar och begrepp - sådant du inte visste, sådant du vill söka mer om. Detta är nödvändigt för att du ska hitta en avgränsning som du förstår hur den passar in i ämnet som helhet. Börja gärna redan innan du söker med att skriva ner det du redan vet om ämnet. Sedan fyller du på med nya saker allt eftersom du läser och lär dig. Snart ser du ett mönster på vad som hänger ihop och kan välja att fokusera på en del.