Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik?
Källkritik är att ställa frågor till information och ställa sig själv frågor om den information man hittar. Detta för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.

Olika typer av källor är:

• Skriftliga
• Muntliga
• Materiella
• Visuella
• Audiovisuella

Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier:

• Äkthet
• Beroende
• Närhet
• Tendens

De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man även om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Digital källkritik
Källkritik kan se olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen. I vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet medan det i andra ämnen är det tvärtom, osv.

När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker är det viktigt att tänka på:

• målgruppen - vem är källan tänkt för?
• avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har den/de som framställt webbsidan?

Andra saker att titta på: 

• när uppdaterades sidan?
• framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
• kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?

Knep för att granska hemsidor

• Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
• Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor. Var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
• Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan
• Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex. 
• http://www.whois.net
• http://www.iis.se

Wikipedia

Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på Wikipedia. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte. 

När du använder WP bör du alltid titta på följande: 

• Källorna
• Vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet. Det är bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv. 
• Diskussionen
• Varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå m.m. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika perspektiv, teorier och åsikter?
• Historiken
• Har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig? 

Omvänd bildsökning

Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer. 

Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök. 

Om du hittar en bild du vill granska:

1. Ladda ner bilden på datorn
2. Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
3. Ladda upp bilden.

Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade. 

Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.fl.).

Söklogg
Här är sökloggen jag visade er under lektionen. Jobba gärna med den när ni söker information.

Grundläggande informationssökning för åk 1

Google
Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Till skillnad mot vad många tror hamnar inte de bästa sidorna högst upp, eftersom Google inte granskar en webbsida. Likaså kan man inte betala för att hamna högt upp i träfflistan. Detta gör endast annonser som då också är märkta med ordet annonser.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är än mer viktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben vilket inkluderar webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar med mera. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer med mera., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben vilket till exempel är. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod
Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om det specifika ämnet.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på ämnet i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad ämnet innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar. 

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. För den här uppgiften är det bra om du söker källor via biblioteks katalog, eller via AV-Media. Artikelsök är en utmärkt källa att nyttja till många uppgifter.

Vad är Artikelsök?
x

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

I denna film får du en repetition kring trunkering:

Upphovsrätt och Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.

Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta du ska tränar på - att använda materialet som om det var utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.

Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se. 

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Vill du fördjupa dig än mer finns det mer information att tillgå via bibliotekets hemsida.

Inför gymnasiearbetet

Tänk på att läsa in er inom ert område och det material ni tänker använda i arbetet INNAN ni skriver ihop ert arbete. Detta för att ni annars konstruerar källkritiken i efterhand och det blir ett merjobb för er baserat på att ni kommer inse att det material ni har eller den uppgift ni har utfört inte kan användas ihop med ert insamlade materialet.

Ni kommer med största sannolikhet behöva läsa in er på mer material än vad ni slutligen använder vilket tillhör att göra när man skriver arbeten.

Hur skrivs referenser?

När man skriver en text och använder sig av material som är skrivet av någon annan måste man alltid att ange en referens. Om man utelämnar referensen har är det ett plagiat vilket inte är tillåtet. För att underlätta för er själva är det bästa att ange vilken referens man använt både i löpande text och i källförteckningen direkt. Då behövs det inte läggas ned arbete i efterhand på att söka fram verken som det refereras till igen för att hitta alla uppgifter till referenserna

• En referens skrivs i löpande text
• Använder ni samma referens i ett helt stycke ska referensen återfinnas i slutet av stycket.
• Gör ni en radbrytning och påbörjar ett nytt stycke och fortsätter med samma referens ska den anges i slutet av det nya stycket också.

Här visar jag först ett exempel på där jag använt ett verk med två författare.

• (Lundahl & Sjöstedt, 2006, s. 25-26)

Sedan kommer ett verk med tre eller fler författare, då skiljer sig referensen något åt.

• (Säljö, Jakobsson, Lilja, Mäkitalo och Åberg, 2011, s. 106).

Samt ett exempel där jag använt en uppsats

• (Aringskog och Hultgren, 2009, s. 2).

Hur söker man fram en referens från KB/Libris

Gå in på http://libris.kb.se/

Skriv i bokens titel och klicka på länken. Klicka på Skapa referens och sedan kopierar ni APA-raderna och klistrar in i er källförteckning.

I källförteckningen som ni har i slutet av ert arbete kommer det se ut på följande sätt:

Lundahl, B. & Sjöstedt, B. (2006). Nya Svenska språket. (3., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2011). Att förädla information till kunskap: lärande och klassrumsarbete i mediesamhället. Stockholm: Norstedts.

Aringskog, K. & Hultgren, R. (2009). ”Man kan aldrig visualisera för mycket” En studie om visualisering i skolan. (C-uppsats. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:282430/FULLTEXT01.pdf

Hur man söker info

Att söka på nätet är inte synonymt med att söka på Google, eftersom Google inte söker av hela nätet utan bara den ytliga och synliga delen. Vart ska man söka om man inte använder Google? Då behöver man förflytta sig till den djupa webben, som finns bakom inloggningar, det vill säga databaser med mera.

När börjar söka är det bra att ni testar olika sökord och kombinationer. Kom ihåg att anteckna vad ni använt för sökord, behöver ni jobba vidare längre fram med detta har ni en bra grund att stå på.

När ni börjar söka inom ett ord/område kommer ni halka in på andra. Anteckna dessa nya ord så ni kan söka vidare på dem längre fram. Det är kanske i någon av dessa trådar ni hittar det ämne ni väljer till slutligen.

Man söker av olika slags information. Ni kommer behöva kolla i olika böcker men även läsa artiklar. Hittar ni en artikel - läs och anteckna från från. Kom även ihåg att notera vilken artikel det gäller. Ytterligare ett steg i er källkritik är att kolla upp vilken typ av sida det är, gör det genom att kolla "Läs om-sidan".

Andra bra länkar ni har nytta av är:

Artikelsök

Bibliotekets databas
DiVA
SwePub

Socialstyrelsen

Skolverket

Mindmap/tankekarta

För att göra sina anteckningar mer effektiva kan man använda sig av något som kallas för tankekarta, vilket härstammar från engelskans mindmap. Detta är ett redskap som går att använda vid många olika tillfällen utöver när du skriver uppsatser, till exempel när du förbereder en redovisning, lyssnar på en lektion eller skriver grupparbete.

Fördelarna med tankekartor är många, bland annat liknar detta sättet hur hjärnan arbetar med associationer, du får en överblick över viktiga begrepp, samt att du lättare får fram vad som är viktigt kontra oviktigt. En annan fördel är att du kopplar på och använder både höger och vänster hjärnhalva med även att du tydliggör dina sökord och termer.

Gör en logg över vad du har sökt på, eftersom risken är stor att du glömmer bort det annars.

Källkritik under arbetets gång och varför det behövs

• Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad.
• Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, om den är sann eller falsk. Detta är oftast inte så svårt att ta reda på, utan den delen av källkritiken är det som är lättare.
• Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig.
• Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara? Äkta eller falsk?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning? När upprättades källan?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Baserat på detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer:

• primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa, beroende av att detta är informationens ursprung.
• sekundärkällan (andrahandskällan) består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan.
• tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Vem

• Vem står bakom webbsidan?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor
• På www.whois.net kan du kolla upp utländska webbsidor.
• Vad är det för slags hemsida? Hur fullständig är informationen som tas upp?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenteras? Är texterna välskrivna?
• Till vem vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar sidans innehåll med dina syften?

Syfte

• Vilket syfte har webbsidan? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

När

• När är informationen på webbsidan publicerad? Är den ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik och varför behövs det?

Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den delen av källkritiken är det som är lättare. Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och  källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Utifrån detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer, där primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa, beroende av att detta är informationens ursprung. Nästa nivå  är sekundärkällan (andrahandskällan) som består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan. Tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Detta är en bra fas att ha i bakhuvudet när man söker efter information, och samtidigt värderar och granskar sina källor.

• Vem
• Vem står bakom en webbsida?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• Vem har skapat sidan? Privatperson? Företag? Organisation? Myndighet?
• Hur ser webbadressen ut? Vad säger den dig?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor och på www.whois.net kan du kolla upp utländska webbsidor.

• Vad
• Vad är det för slags hemsida?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenteras?

• Till vem

• Till vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar sidans innehåll med dina syften?

• Syfte
• Vilket syfte har webbsidan? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

• När
• Är informationen på webbsidan ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.

Grundläggande informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Till skillnad mot vad många tror hamnar inte de bästa sidorna högst upp, eftersom Google inte granskar en webbsida. Likaså kan man inte betala för att hamna högt upp i träfflistan. Detta gör endast annonser som då också är märkta med ordet annonser.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben vilket inkluderar webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar med mera. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer med mera., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben vilket till exempel är. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. I mitt exempel under lektionen fokuserades det på Karl Marx. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om Karl Marx, i ert fall byter ni ju detta mot den person ni väljer att fokusera på utifrån uppgiften.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på Karl Marx i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad Karl Marx representerar. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar. Ni fick också se att alla artiklar på Wikipedia inte alltid är fullständiga, t.ex. behöver den svenska sidan på Wikipedia om Karl Marx mer källhänvisningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. För den här uppgiften är det bra om du söker källor via biblioteks katalog, eller via AV-Media. Artikelsök är en utmärkt källa att nyttja till många andra uppgifter, dock inte denna om de olika teoretikerna.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.


I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

I denna film får du en repetition kring trunkering:

Söka info om sjukdomsbehandling

Ni har fått i uppgift att sätta er in i en sjukdom och skriva om den sjukdomen, med fokus på hur behandlingen går till och att sätta sig in i känslan av hur det kan vara att kämpa mot en sjukdom. Det kan handla om vilka mediciner och behandlingar som finns, men även om det finns något som man kan göra utöver att vänta på operation och medicinering. Kan t.ex. fysisk motion, matvanor m.m. påverka sjukdomen?

På dagens lektion går vi igenom vilka olika ställen man kan söka på för att hitta bra information om detta. Om man inte kan så mycket om sjukdomen sen innan så brukar det alltid vara en bra idé att söka i ett uppslagsverk först, t.ex. Wikipedia. Då får man allmän information om sjukdomen. Men för den här uppgiften ska ni ju hitta mer djupgående information om behandling, och då behöver ni även göra andra sökningar.

Tips på ställen att söka:

• Bibliotekskatalogen - ni kommer säkerligen att hitta böcker om sjukdomen, och dessa böcker brukar gå igenom vilka olika behandlingar som finns. Det kan även handla om livsvanor och annat som gynnar rehabilitering osv. 
• Artikelsök - här kan man hitta artiklar i t.ex. medicinska tidskrifter som handlar om hur sjukdomar behandlas. Man kan även hitta intervjuer med personer som har en viss sjukdom. 
• Uppsatser - här kan man hitta studentuppsatser som har gjort undersökningar och läst in sig på hur en sjukdom behandlas. Här finns även mycket andra källor i uppsatsernas referenslistor. 

 När ni söker i dessa tre kataloger/databaser kan ni använda er av ett knep som heter trunkering. Det innebär att man med en * efter ett ord söker på olika påbyggnader på det ordet. T.ex. cancer* söker på cancerbehandling, cancersymtom osv. Man får en bredare sökning helt enkelt.

Här hittar ni en repetition av genomgången ni fick i åk 1. 

Här ser ni hur Artikelsök fungerar:

Och här ser ni hur trunkering fungerar:

Lycka till!