Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik?
Källkritik är att ställa frågor till information och ställa sig själv frågor om den information man hittar. Detta för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.

Olika typer av källor är:

• Skriftliga
• Muntliga
• Materiella
• Visuella
• Audiovisuella

Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier:

• Äkthet
• Beroende
• Närhet
• Tendens

De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man även om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Digital källkritik
Källkritik kan se olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen. I vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet medan det i andra ämnen är det tvärtom, osv.

När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker är det viktigt att tänka på:

• målgruppen - vem är källan tänkt för?
• avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har den/de som framställt webbsidan?

Andra saker att titta på: 

• när uppdaterades sidan?
• framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
• kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?

Knep för att granska hemsidor

• Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
• Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor. Var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
• Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan
• Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex. 
• http://www.whois.net
• http://www.iis.se

Wikipedia

Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på Wikipedia. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte. 

När du använder WP bör du alltid titta på följande: 

• Källorna
• Vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet. Det är bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv. 
• Diskussionen
• Varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå m.m. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika perspektiv, teorier och åsikter?
• Historiken
• Har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig? 

Omvänd bildsökning

Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer. 

Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök. 

Om du hittar en bild du vill granska:

1. Ladda ner bilden på datorn
2. Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
3. Ladda upp bilden.

Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade. 

Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.fl.).

Söklogg
Här är sökloggen jag visade er under lektionen. Jobba gärna med den när ni söker information.

Grundläggande informationssökning årskurs 1

Google
Google är vår dörr till internet, så att vet hur Google fungerar i grunden borde vara allmänbildning. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Till skillnad mot vad många tror hamnar inte de bästa sidorna högst upp, eftersom Google inte granskar en webbsida. Likaså kan man inte betala för att hamna högt upp i träfflistan. Detta gör endast annonser som då också är märkta med ordet annonser.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är än mer viktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben vilket inkluderar webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar med mera. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer med mera., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben vilket till exempel är. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

Steg 1 - dina förkunskaper
Steg 2 - breda sökningar
Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. För den här uppgiften är det bra om du söker källor via biblioteks katalog, eller via AV-Media. Artikelsök är en utmärkt källa att nyttja till många uppgifter.
x
x

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om det specifika ämnet. 

De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på ämnet i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad ämnet innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar. 

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I denna film kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

I denna film får du en repetition kring trunkering:

Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik och varför behövs det?

Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den delen av källkritiken är det som är lättare. Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och  källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Utifrån detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer, där primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa, beroende av att detta är informationens ursprung. Nästa nivå  är sekundärkällan (andrahandskällan) som består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan. Tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Detta är en bra fas att ha i bakhuvudet när man söker efter information, och samtidigt värderar och granskar sina källor.

• Vem
• Vem står bakom en webbsida?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• Vem har skapat sidan? Privatperson? Företag? Organisation? Myndighet?
• Hur ser webbadressen ut? Vad säger den dig?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor och på www.whois.net kan du kolla upp utländska webbsidor.

• Vad
• Vad är det för slags hemsida?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenteras?

• Till vem

• Till vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar sidans innehåll med dina syften?

• Syfte
• Vilket syfte har webbsidan? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

• När
• Är informationen på webbsidan ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.

Grundläggande informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Till skillnad mot vad många tror hamnar inte de bästa sidorna högst upp, eftersom Google inte granskar en webbsida. Likaså kan man inte betala för att hamna högt upp i träfflistan. Detta gör endast annonser som då också är märkta med ordet annonser.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben vilket inkluderar webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar med mera. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer med mera., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben vilket till exempel är. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. I mitt exempel under lektionen fokuserades det på Karl Marx. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om Karl Marx, i ert fall byter ni ju detta mot den person ni väljer att fokusera på utifrån uppgiften.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på Karl Marx i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad Karl Marx representerar. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar. Ni fick också se att alla artiklar på Wikipedia inte alltid är fullständiga, t.ex. behöver den svenska sidan på Wikipedia om Karl Marx mer källhänvisningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. För den här uppgiften är det bra om du söker källor via biblioteks katalog, eller via AV-Media. Artikelsök är en utmärkt källa att nyttja till många andra uppgifter, dock inte denna om de olika teoretikerna.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.


I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

I denna film får du en repetition kring trunkering: