Visar inlägg med etikett Helena Ärleskog. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Helena Ärleskog. Visa alla inlägg

onsdag, november 22, 2017

Informationssökning: IS och omvärlden

När det gäller samhälleliga frågor är källkritiken oerhört viktig. Den behöver vara en del av vår förståelse av omvärlden, annars riskerar vi att bygga våra åsikter och uppfattningar på väldigt lösa grunder.

Till den här uppgiften går vi därför igenom de grundläggande källkritiska kriterierna - alltså de saker man tittar på när man är källkritisk.

Det finns 4 grundläggande kriterier: 

ÄKTHET
TID
BEROENDE
TENDENS

ÄKTHET = om information stämmer, är påhittad eller felaktig, och om källan är det den utger sig för att vara

TID = hur gammal eller ny källan är, eller hur nära en händelse källan ligger. Ibland är det bra med källor som är nära händelsen i tid, även om det betyder att källan är gammal. I andra fall är det viktigt med nya källor, t.ex. när det gäller statistik.

BEROENDE = om olika källor är kopplade till varande eller inte. Det är en bra princip att använda flera källor, men om de källorna alla hänvisar till varandra eller tar sin information från samma ställe så är de inte oberoende av varandra.

TENDENS = om informationen är vinklad på något sätt. Det kan handla om att det finns politiska, religiösa, ekonomiska eller ideologiska intressen av att ge ett visst perspektiv på frågan. Om en källa är väldigt mycket vinklad så är den tendetiös - dvs. har hög tendens.


Man kan lägga till ett till kriterium som inte riktigt täcks in av de fyra grundläggande, och det är kriteriet KUNNANDE. Det handlar om vem som faktiskt kan något om ämnet. Är personen som intervjuas expert? Vilken kompetens, utbildning etc. har den personen?


För att använda de här kriterierna så behöver man ställa frågor till sina källor, och tänka kring det man läser/ser. Det är viktigt att man gör detta MEDAN man söker och läser - inte efteråt. Om man gör det efter att man har valt ut och läst, så blir källkritiken meningslös. Den ska vara en del av ditt urval.

I exemplet som vi tittade på på lektionen pratade vi t.ex. om vilka forskare som intervjuades, om deras forskningsområden var relevanta för ämnet och hur man lätt tar reda på det genom att googla.


Här kan du söka för den här uppgiften: 

För att hitta bra och trovärdig information är det viktigt att du söker på relevanta ställen.

Artikelsök
Landguiden
AV-Medias filmer
Böcker på skolbiblioteket

Artikelsök är en databas du har stor användning för inom samhällskunskapen.

Här ser du två korta filmer om hur Artikelsök fungerar. Glöm inte att använda metoden Trunkering när du söker i databaser. Det ger mycket bättre resultat.


Introduktion till A-sök: 


Hur man använder trunkering: 

torsdag, oktober 05, 2017

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är källkritik och varför det behövs
Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, om den är sann eller falsk. Detta är oftast inte så svårt att ta reda på, utan den delen av källkritiken är det som är lättare. Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och  källkritiska kriterier
Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.
  • Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara? Äkta eller falsk?
  • Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning? När upprättades källan?
  • Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
  • Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?
En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Baserat på detta finns det olika källor:
  • skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
  • muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
  • materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
  • visuella - bilder, fotografier
  • audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer:
  • primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa, beroende av att detta är informationens ursprung.
  • sekundärkällan (andrahandskällan) består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan.
  • tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?
Detta är en bra fas att ha i bakhuvudet när man söker efter information, och samtidigt värderar och granskar sina källor.

  • Vem
    • Vem står bakom en webbsida? Privatperson? Organisation? Myndighet?
    • Finns det någon informations- och kontaktsida?
    • På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor
    • På www.whois.net kan du kolla upp utländska webbsidor.

  • Vad
    • Vad är det för slags hemsida? Hur fullständig är informationen som tas upp?
    • Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
    • Stämmer den fakta som presenteras? Är texterna välskrivna?

  • Till vem
  • Till vem vänder sig webbsidan?
  • Fungerar sidans innehåll med dina syften?

  • Syfte
    • Vilket syfte har webbsidan? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

  • När
    • Är informationen på webbsidan ny eller gammal?
    • Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.

Bilder
Tänk i samma banor när det gäller bilder, och kolla upp bildens ursprung. Detta kan du göra på några olika sätt:

  • högerklicka på bilden och välja Sök på Google efter bild.
  • ladda ner bilden till din dator, gå in på Google bildsök och välj att ladda upp bilden för att se vart den har förekommit
  • gå in på sidan tineye.com för att söka på bilden. På denna sida kan du sen information kring när bilden först publicerades och om den har beskurits eller redigerats.

torsdag, september 14, 2017

Grunderna kring informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Till skillnad mot vad många tror hamnar inte de bästa sidorna högst upp, eftersom Google inte granskar en webbsida. Likaså kan man inte betala för att hamna högt upp i träfflistan. Detta gör endast annonser som då också är märkta med ordet annonser.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet
Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben vilket inkluderar webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar med mera. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer med mera., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben vilket till exempel är. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.


En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord. Välj själv om du vill göra din mindmap digital eller manuell.

Steg 2 - breda sökningar
Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - det vill säga du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia bra för dessa sökningar. Försök att söka på flera olika ord för att skapa dig en bredare bas att jobba vidare från.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar med mera. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar: