Inom ramen för Svenska som andraspråk 2 ska ni skriva ett tal till nationen. Detta bland annat för att
träna på er förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.
träna på er förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i bland annat skriftligt språk.
träna på er förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till bland annat ämnet
Det första man börjar med är att fundera kring hur man jobbar i dagsläget.
Hur söker du information?
Vilken sökmetod använder du?
Är din metod medveten eller omedveten?
Vart söker du din information?
Förslag på olika sidor man kan nyttja för att söka fram sin information finns via bibliotekets sida, Biblioteket Jenny Nyströmsskolan.
Vid lektionstillfället gjordes en repetition av Artikelsök och hur den sidan fungerar, samt en kort presentation av bibliotekets katalog gjordes. Vill ni ha en mer grundlig genomgång av Artikelsök finns det här på bloggen i vänstermenyn.
Vidare pratade vi om sökord och ämnesord och vilka ni har jobbat med. Att det är bra att testa olika sökord, samt olika kombinationer av sökord/ämnesord. Ibland är * efter ett ord det som bidrar till att sökningen ger fler träffar, ibland tvärtom. Testa er fram!
Hösten 2017 fick ni fylligare genomgångar av informationssökning och källkritik, och dessa hittar ni via bibliotekets undervisningsblogg, här. Till höger väljer du din klass för läsa de mer utförliga inläggen kring detta.
Har du frågor eller funderingar är du alltid välkommen förbi biblioteket!
Google Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.
Till skillnad mot vad många tror hamnar inte de bästa sidorna högst upp, eftersom Google inte granskar en webbsida. Likaså kan man inte betala för att hamna högt upp i träfflistan. Detta gör endast annonser som då också är märkta med ordet annonser.
Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är än mer viktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.
Google är inte en källa - och söker inte av hela internet
Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben vilket inkluderar webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar med mera. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer med mera., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben vilket till exempel är. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.
En bra sökmetod Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor. Steg 1 - dina förkunskaper En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om det specifika ämnet. Steg 2 - breda sökningar De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på ämnet i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad ämnet innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar. Steg 3 - smala sökningar, olika källor Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar! Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. För den här uppgiften är det bra om du söker källor via biblioteks katalog, eller via AV-Media. Artikelsök är en utmärkt källa att nyttja till många uppgifter.
Vad är Artikelsök? x
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.
I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:
I denna film får du en repetition kring trunkering:
Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs att man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.
Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller per automatik om man skapar något som uppnår s.k. verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern o.s.v. Det är detta du ska träna på - att använda materialet som om det vore utanför skolan.
Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se.
Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.
När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk igenom innan hur du vill att andra ska kunna använda ditt material. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
Inom ramen för Svenska som andraspråk 2 ska ni skriva ett tal till nationen. Detta bland annat för att
träna på er förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.
träna på er förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i bland annat skriftligt språk.
träna på er förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till bland annat ämnet
Det första man börjar med är att fundera kring hur man jobbar i dagsläget.
Hur söker du information?
Vilken sökmetod använder du?
Är din metod medveten eller omedveten?
Vart söker du din information?
Förslag på olika sidor man kan nyttja för att söka fram sin information finns via bibliotekets sida, Biblioteket Jenny Nyströmsskolan.
Vid lektionstillfället gjordes en repetition av Artikelsök och hur den sidan fungerar, samt en kort presentation av bibliotekets katalog gjordes. Vill ni ha en mer grundlig genomgång av Artikelsök finns det här på bloggen i vänstermenyn.
Vidare pratade vi om sökord och ämnesord och vilka ni har jobbat med. Att det är bra att testa olika sökord, samt olika kombinationer av sökord/ämnesord. Ibland är * efter ett ord det som bidrar till att sökningen ger fler träffar, ibland tvärtom. Testa er fram!
Hösten 2017 fick ni fylligare genomgångar av informationssökning och källkritik, och dessa hittar ni via bibliotekets undervisningsblogg, här. Till höger väljer du din klass för läsa de mer utförliga inläggen kring detta.
Har du frågor eller funderingar är du alltid välkommen förbi biblioteket!
I Historia 1b står det att du som elev ska lära dig söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden. Det står också i läroplanens grundläggande uppdrag att du ska utveckla ditt sätt att söka och förhålla dig till information.
Därför jobbar vi med sökning på ett mer medvetet sätt i den här uppgiften. Tanken är att ni ska utveckla och förbättra era sökstrategier. En bra sökstrategi hjälper dessutom dig att lära dig ämnet du söker på, och ger bättre förutsättningar att göra en bra uppgift.
En bra sökmetod
börjar med dina förkunskaper. Ibland har man mycket förkunskaper, ibland lite - men det är alltid de förkunskaperna man måste utgå ifrån när man börjar söka. Det är därför en bra vana att ha en dokumentation med sig - det kan vara ett dokument eller en mindmap.
Om du har rätt lite förkunskaper så måste du göra breda sökningar för att bygga ut dina förkunskaper. En bred sökning är en sökning i en sökmotor eller i ett uppslagsverk, där man söker på rätt stort ämne, t.ex. Mesopotamien. Breda sökningar kan också handla om att läsa den information som finns i läroboken. För jag måste ha en del grundläggande kunskaper om det större ämnet innan jag kan välja en avgränsning att fokusera på.
Oavsett hur eller var jag söker så kan jag använda min dokumentation till att fylla på med nya kunskaper och infallsvinklar. Detta hjälper mig få en översikt över ämnet, och också att välja en avgränsning.
Andra sökställen än Google
Google är det vanligaste söksättet, men det räcker inte som enda kanal för att inhämta information. Detta beror på att Google inte söker av all slags information. Man skulle missa mycket om man endast använde Google, och då kan man knappast påstå sig ha lärt sig ett ämne ordentligt - om det kanske finns massa information som man aldrig ens har sett, som säger helt andra saker än det man har hittat.
Vanliga sökställen inom skolan är Artikelsök, Landguiden, NE, DiVA och bibliotekskatalogen. Allt detta hittar du på bibliotekets webbplats!
Artikelsök är en databas för just artiklar. Databaser fungerar lite annorlunda än sökmotorer - det man hittar i en databas är endast det som människor har lagt in i den databasen. Sökmotorer har inget eget innehåll utan söker endast av material från andra ställen. Det som ligger i en databas är ofta lagt bakom lösenord eller i kataloger som gör att det innehållet inte ofta kommer fram i en google-sökning.
Den här filmen ger en introduktion till Artikelsök:
När man söker i databaser finns det en viktigt sökteknik att känna till - trunkering. Det innebär att man med hjälp av en * söker på olika påbyggnader av ett ord.
T.ex. sökordet kvinna söker på just det ordet, medan kvinn* söker på kvinnligt, kvinnor, kvinnors osv. Detta kan man använda även när man kombinerar sökord: egypt* kvinn*.
I den här filmen förklara vi hur trunkering fungerar:
Vad alla borde veta om Google
Men man kan såklart använda Google tillsammans med Artikelsök och andra sökvägar. Då kan det vara bra att veta lite om hur Google fungerar.
Googles sökresultat anpassas för dig utifrån:
din geografiska plats (folk i Ryssland, USA eller Polen får andra resultat)
din sökhistorik, dvs vad du har sökt på innan
din besökshistorik, dvs vilka sidor du har klickat på, hur länge du har varit på de sidorna osv.
ditt sökord - var på sidorna det sökordet finns
andras sökhistorik och besökshistorik - det mest populära hamnar högt upp
antal länkar till och från sidor
Detta innebär att din google-sökning inte är neutral, och ibland måste man därför anstränga sig för att få tillräckligt bra variation på det man söker på.
Your assignment is to analyze a piece of fake news, using the source criticism criteria that we have gone through before.
Different kinds of fake news
Remember that the purpose of the fake news affects both the consequences of it and possibly they way it is being spread.
Some fake news are more like jokes or satirical texts, that some people take literally. This can have negative effects and cause a lot of misunderstanding.
Some fake news are stories made up to make money, like click baits where websites will get money for all the web traffic they can achieve to their site. But how do these news affect us?
Also, some fake news are published with the intention of affecting us and our opinions. These fake news can definitely have severe consequences, and can often reach a very large number of people. Even after they have been debunked as fake news they still do their evil work.
Images
Pictures are incredibly powerful when conveying a message. Studies show that a staggering part of the things we share online we never actually read - we only pay attention to the headlines and the pictures. So being critical towards images is absolutely necessary. For this you may need a reverse image search tool (there are several to choose from, Tineye.com is one and Google image search has a function for it as well).
Source criticism criteria
Tid/närhet (Time)
Tendens (Bias)
Beroende (Dependency)
Äkthet (Authority)
For explanations about the criteria, look in the presentation.
