Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik?
Källkritik är att ställa frågor till information och ställa sig själv frågor om den information man hittar. Detta för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.

Olika typer av källor är:

• Skriftliga
• Muntliga
• Materiella
• Visuella
• Audiovisuella

Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier:

• Äkthet
• Beroende
• Närhet
• Tendens

De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man även om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Digital källkritik
Källkritik kan se olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen. I vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet medan det i andra ämnen är det tvärtom, osv.

När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker är det viktigt att tänka på:

• målgruppen - vem är källan tänkt för?
• avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har den/de som framställt webbsidan?

Andra saker att titta på: 

• när uppdaterades sidan?
• framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
• kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?

Knep för att granska hemsidor

• Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
• Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor. Var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
• Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan
• Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex. 
• http://www.whois.net
• http://www.iis.se

Wikipedia

Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på Wikipedia. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte. 

När du använder WP bör du alltid titta på följande: 

• Källorna
• Vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet. Det är bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv. 
• Diskussionen
• Varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå m.m. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika perspektiv, teorier och åsikter?
• Historiken
• Har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig? 

Omvänd bildsökning

Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer. 

Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök. 

Om du hittar en bild du vill granska:

1. Ladda ner bilden på datorn
2. Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
3. Ladda upp bilden.

Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade. 

Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.fl.).

Söklogg
Här är sökloggen jag visade er under lektionen. Jobba gärna med den när ni söker information.

Sökmedetod och källkriktik kring Livsmedelsverkets nya riktlinjer

Uppgiften

Er uppgift är att skriva en argumenterade text kring Livsmedelsverkets nya riktlinjer om skolmaten och vad som ska säljas i skolkiosken. Er uppgift är väldigt tydlig vilket gör att ni har begränsat med information att söka fram till er text.

När man ska söka information är det viktigt att man utvecklar en bra sökmetod, som gör att du hittar det bästa tänkbara materialet inom det ämnet. Det är också viktigt med en bra sökmetod för att lära sig så mycket som möjligt om ämnet - ditt lärande börjar nämligen när du söker information.

Såhär går en bra sökmetod till:

1. Börja med din förkunskaper - vad kan du redan om det här ämnet? Kanske vet du rätt mycket eller så vet du väldigt lite. Skriv ner det du kan som på något sätt har med det här ämnet att göra.

Varför ska jag börja med mina förkunskaper? Om du har tänkt igenom vad du kan är det lättare att koppla ihop det med den nya informationen du kommer att hitta.

2. Börja med att hitta grundläggande information i t.ex. ett uppslagsverk. Med grundläggande information menar jag fakta om vad som hände: var, när, hur och vilka som var inblandade.

3. Dokumentera din sökning - skriv ner var du har sökt, vilka sökord du har använt och vilka användbar information du fick från källan du hittade. Skriv ner detta i ett eget dokument, och dokumentera varje gång du söker och läser information.

Varför ska jag dokumentera? För att du ska komma ihåg var du har sökt, vilka källor du har använt, vad de källorna sa, osv. Om du skriver ner användbar information medan du läser, så tränar du även på att sammanfatta informationen med egna ord.

4. En bra sökmetod bygger också på att man söker information på flera olika ställen. Man måste använda flera källor för att kunna påstå att man är insatt i ämnet. Detta har även med trovärdighet att göra. Om du bara har sökt information på ett eller två ställen, så vet du inte vilken annan viktig information du har missat.

För att söka på olika ställen kan du ta hjälp av bibliotekets webbplats. Där finns NE, Languiden, AV-Media, och flera andra databaser och webbplatser att använda. Där kan du även söka efter böcker i bibliotekets katalog.

En sista sak som är viktig i en bra sökmetod är att veta vem man ska vända sig till om man inte hittar information. Kom t.ex. till oss på biblioteket så hjälper vi dig!

Källkritik

En bra sökmetod betyder också att man är kritisk, genom att ställa frågor till de källor man hittar. Det är t.ex. viktigt att tänka på vem som står bakom en källa. Om jag t.ex. letar information om en sjukdom, då spelar det stor roll om personen bakom informationen är en läkare eller någon utan medicinsk utbildning som bara är intresserad. Det gäller att hitta information som är skapad av experter och kunniga.

Man ska också tänka på att en del information är vinklad. Det betyder att den som står bakom informationen vill påverka dig på något sätt. Kanske vill de tjäna pengar eller få dig att tycka och tänka på ett visst sätt.

Slutligen kan man även tänka på tiden. Det kan vara viktigt att informationen inte är för gammal, eller att den skrevs vid en viss tid. Detta beror på vilket ämne du letar information om.

Att se till att använda många källor är ett bra första steg mot en bra källkritik.

Enskild fördjupning av en historisk person

Uppgiften går ut på att fördjupa sig i en historisk person från 1800-talet, och redogöra för hur den personen har bidragit till historien. För detta kommer ni behöva använda er av de kunskaper och sökmetoder som vi har gått igenom tidigare.

Ni ska kunna förhålla er källkritiskt till källorna ni använder, så ett oslagbart tips är att använda sig av källor som man vet från början är granskade och mer trovärdiga. Ett sådant exempel är NE. Börja där! (Tänk på att du måste gå till NE via bibliotekets webbsida för att bli inloggad).

Artikelsök
Man hittar även mycket bra information i olika tidskriftsartiklar, och de hittar man i Artikelsök. I Artikelsök kan det vara så att ni behöver trunkera för att få fram bra träffar.

Trunkering innebär att man sätter en * efter ordstammen/ordet - då söker man inte bara på ordet utan även på olika påbyggnader. Det kan även vara bra om man är osäker på hur något stavas.

När det gäller Artikelsök så finns många artiklar att läsa direkt där, men inte alla. Det beror lite på ämnet. De som inte finns att läsa kan man beställa via biblioteket - se därför till att börja tidigt med Artikelsök, så att du hinner få hem relevanta artiklar i tid.

Läsa och söka
Till en sådan här uppgift måste man läsa en del. Det är ofta lockande att söka på sin person och så fort man hittar något börja skriva på uppgiften, men det är inte någon särskilt bra metod för lärande. Gör istället så att du:

1. Söker (på väl valda ställen, där du kommer hitta info som du har stor användning av)
2. Läser det du hittat, anteckna gärna medan du läser så har du lättare att komma ihåg och få överblick över vad olika källor innehåller.
3. Söker vidare för fler källor.
4. Läser dessa.
5. Nu kan du börja skriva på din text.

Uppgiften kräver att du kan visa för Jesper hur du har sökt och tänkt kring dina källor. Visa att du inte bara har valt första bästa källa, utan att du har tänkt till utifrån de källkritiska kriterierna.

Sagoberättande - hur man bokpratar med barn

Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik?
Källkritik är att ställa frågor till information och ställa sig själv frågor om den information man hittar. Detta för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.

Olika typer av källor är:

• Skriftliga
• Muntliga
• Materiella
• Visuella
• Audiovisuella

Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier:

• Äkthet
• Beroende
• Närhet
• Tendens

De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man även om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Digital källkritik
Källkritik kan se olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen. I vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet medan det i andra ämnen är det tvärtom, osv.

När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker är det viktigt att tänka på:

• målgruppen - vem är källan tänkt för?
• avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har den/de som framställt webbsidan?

Andra saker att titta på: 

• när uppdaterades sidan?
• framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
• kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?

Knep för att granska hemsidor

• Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
• Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor. Var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
• Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan
• Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex. 
• http://www.whois.net
• http://www.iis.se

Wikipedia

Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på Wikipedia. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte. 

När du använder WP bör du alltid titta på följande: 

• Källorna
• Vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet. Det är bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv. 
• Diskussionen
• Varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå m.m. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika perspektiv, teorier och åsikter?
• Historiken
• Har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig? 

Omvänd bildsökning

Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer. 

Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök. 

Om du hittar en bild du vill granska:

1. Ladda ner bilden på datorn
2. Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
3. Ladda upp bilden.

Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade. 

Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.fl.).

Söklogg
Här är sökloggen jag visade er under lektionen. Jobba gärna med den när ni söker information.

Sökmedetod och källkriktik kring Livsmedelsverkets nya riktlinjer

Uppgiften

Er uppgift är att skriva en argumenterade text kring Livsmedelsverkets nya riktlinjer om skolmaten och vad som ska säljas i skolkiosken. Er uppgift är väldigt tydlig vilket gör att ni har begränsat med information att söka fram till er text.

När man ska söka information är det viktigt att man utvecklar en bra sökmetod, som gör att du hittar det bästa tänkbara materialet inom det ämnet. Det är också viktigt med en bra sökmetod för att lära sig så mycket som möjligt om ämnet - ditt lärande börjar nämligen när du söker information.

Såhär går en bra sökmetod till:

1. Börja med din förkunskaper - vad kan du redan om det här ämnet? Kanske vet du rätt mycket eller så vet du väldigt lite. Skriv ner det du kan som på något sätt har med det här ämnet att göra.

Varför ska jag börja med mina förkunskaper? Om du har tänkt igenom vad du kan är det lättare att koppla ihop det med den nya informationen du kommer att hitta.

2. Börja med att hitta grundläggande information i t.ex. ett uppslagsverk. Med grundläggande information menar jag fakta om vad som hände: var, när, hur och vilka som var inblandade.

3. Dokumentera din sökning - skriv ner var du har sökt, vilka sökord du har använt och vilka användbar information du fick från källan du hittade. Skriv ner detta i ett eget dokument, och dokumentera varje gång du söker och läser information.

Varför ska jag dokumentera? För att du ska komma ihåg var du har sökt, vilka källor du har använt, vad de källorna sa, osv. Om du skriver ner användbar information medan du läser, så tränar du även på att sammanfatta informationen med egna ord.

4. En bra sökmetod bygger också på att man söker information på flera olika ställen. Man måste använda flera källor för att kunna påstå att man är insatt i ämnet. Detta har även med trovärdighet att göra. Om du bara har sökt information på ett eller två ställen, så vet du inte vilken annan viktig information du har missat.

För att söka på olika ställen kan du ta hjälp av bibliotekets webbplats. Där finns NE, Languiden, AV-Media, och flera andra databaser och webbplatser att använda. Där kan du även söka efter böcker i bibliotekets katalog.

En sista sak som är viktig i en bra sökmetod är att veta vem man ska vända sig till om man inte hittar information. Kom t.ex. till oss på biblioteket så hjälper vi dig!

Källkritik

En bra sökmetod betyder också att man är kritisk, genom att ställa frågor till de källor man hittar. Det är t.ex. viktigt att tänka på vem som står bakom en källa. Om jag t.ex. letar information om en sjukdom, då spelar det stor roll om personen bakom informationen är en läkare eller någon utan medicinsk utbildning som bara är intresserad. Det gäller att hitta information som är skapad av experter och kunniga.

Man ska också tänka på att en del information är vinklad. Det betyder att den som står bakom informationen vill påverka dig på något sätt. Kanske vill de tjäna pengar eller få dig att tycka och tänka på ett visst sätt.

Slutligen kan man även tänka på tiden. Det kan vara viktigt att informationen inte är för gammal, eller att den skrevs vid en viss tid. Detta beror på vilket ämne du letar information om.

Att se till att använda många källor är ett bra första steg mot en bra källkritik.

Grundläggande informationssökning åk 1

Till er uppgift i Besöksnäringen kommer ni behöva söka en hel del information. Uppgiften handlar om Hållbar turism.

Hållbar utveckling är ett ämnesområde där det finns mycket olika åsikter och påståenden. Här är det därför viktigt att man har trovärdiga belägg för sina påståenden! Se till att ni använda källkritiken (som vi gick igenom på engelskan) MEDAN ni söker - inte efter att ni har sökt och använt källorna, för då har ni ingen nytta av källkritiken. Ni behöver vara kritiska INNAN ni bestämmer er för att använda en källa. Det kommer även underlätta för er redogörelse av källorna till uppgiften.

Att tänka på vad gäller källkritik:

• Vem är det som står bakom källan/säger detta? 
• Vilken kompetens har den personen/organisationen? Är de kunniga? Har de relevant utbildning eller erfarenhet?
• Har de något intresse i frågan, som gör att de kanske vinklar informationen?
• Finns det andra källor som ger annorlunda syn på saken?

En del av bra källkritik är att tänka på VAR man söker. Man hittar nämligen olika slags källor av olika trovärdighetsgrad beroende på var man söker. Många nöjer sig med att använda Google, men det räcker inte för gymnasienivå. Man måste kunna söka på annat slags material för att påstå sig kunna söka. 

Varför inte bara Google?

Google söker bara av viss sorts information, nämligen sådant som finns på den öppna webben och som är fritt tillgängligt. Men det finns massor av information som vare sig ligger på öppna webben eller är fritt tillgänglig. Du väljer aktivt bort den information, som ofta är väldigt viktig och innehållsrik, om du bara googlar - och du kommer då basera dina kunskaper på otillräcklig information. 

Google anpassar också sökningarna så att de ser olika ut beroende på vem som söker: 

• klickhistoriken påverkar - både vad jag själv och andra har klickat på. Google loggför även hur länge jag varit inne på en sida
• sökhistoriken - både min egen och andras. 
• sökordet spelar såklart roll - och om det ordet finns i sidornas rubrikavsnitt osv. 
• antal länkar till och från en sida påverkar sökresultatet också
• geografin spelar roll - man får olika sökresultat beroende på var i världen man är, eftersom klick- och sökhistorik ser olika ut i olika delar av världen. 

Många tror att folk betalar för att hamna högt upp på Google, men det stämmer alltså inte. Endast träffar som har ordet Annons under sig har betalat för att hamna där. 

Andra sökkanaler som ni behöver känna till och kunna använda

För att söka varierat måste ni alltså söka på andra ställen än Google. Till den här uppgiften finns det flera databaser som är användbara. Börja till exempel med Landguiden, där ni hittar information om länder och internationella konflikter m.m. Ni kan även komplettera med NE, som är ett uppslagsverk där olika forskare och ämneskunniga skriver artiklarna. 

För att använda Landguiden och NE behöver du gå via bibliotekets webbsida för att bli inloggad i databaserna. De är inte gratis eller fritt tillgängliga om man tex googlar på dem. 

Du kommer även behöva använda Artikelsök under din studietid och till den här uppgiften. Artikelsök är en databas för artiklar från tidningar och tidskrifter. Här måste man nästan använda en särskild sökteknik för att få fram bra material - det kallas trunkering. I den här filmen förklaras trunkering (precis som vi gick igenom på lektionen). 

Här hittar ni även en introduktion till Artikelsök: 

Argumentation och informationssökning

Från kursplanerna:

I kursmålen för Samhällskunskap 1b står det att du som elev ska öva upp en "metod för att söka, kritiska granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form".

I betygskriterierna för Svenska 2 står det att eleven ska kunna "samla, svora och sammanställa information från olika källor", och i Samhällskunskap 1b står det att eleven ska kunna "söka, granska och tolka information från olika källor".

Varför olika källor?
Det här med olika källor är viktigt just för att vi behöver olika källor för att få en helhetsbild av en fråga. När det gäller argumentation så är ju tanken att man ska argumentera för sin sak - dvs. man ska övertyga. Då gäller det att ha bra källor till grund för sina påståenden, och visa att man är inläst och kan ämnet. Då blir det extra relevant att välja sina källor med omsorg och se till att källorna inte bara stämmer utan att de visar på kompetens och kvalitet.

Var ni ska söka
För att hitta källor av olika slag så behöver ni söka varierat. Google räcker inte, och som vi har gått igenom tidigare så kan man bara hitta vissa slags källor genom Google. Till den här och liknande uppgifter måste ni visa att ni kan söka utöver det. För det använder ni till exempel:

Artikelsök
DiVA
Bibliotekskatalogen

I samtliga dessa tre kan det vara bra att söka med trunkering, dvs. stjärnan (*) som öppnar upp för ändelser på ett ord. I artikelsök kan jag t.ex. söka på betyg* lära* för att hitta något som handlar om betygsättning och läranderesultat. Samma sak i DiVA för att hitta uppsatser och andra vetenskapliga publikationer som behandlar betyg och lärande. Det gäller att testa olika sökord och olika kombinationer av sökord för att hitta de bra källorna.

DiVA är jättebra, för om ni hittar en uppsats som behandlar ert ämne så finns det ofta många referenser i den uppsatsen som man kan söka upp och använda, och det finns bakgrundsavsnitt och diskussionsavsnitt som blir bra källor för er argumentation. Man läser inte hela uppsatsen, utan utgår ifrån innehållsförteckningen och läser vissa avsnitt.

Källkritik
Ta inte bara första bästa källan du hittar - fortsätt söka och välj ut de källorna där författaren är mest kunnig, som är mest uppdaterade osv. Fräscha upp din källkritik om du har glömt (klicka på din klass i den här bloggen och se vad vi har gått igenom innan). Tänk även på att vara självkritisk om du jobbar med ett ämne där du själv har starka åsikter!

Grundläggande informationssökning åk 1

Google

Google är vår dörr till internet, så att i grunden veta hur Google fungerar är väldigt viktigt. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att den information vi får fram bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är mycket viktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen, utan går vidare till andra sidor.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord. Mindmapen kan du göra för hand eller via någon digital källa.

Steg 2 - sökord

Till den här uppgiften är det bra om ni utgår från uppgiften och samlar ihop olika sökord att jobba med. Tänk på att samma ord kan uttryckas på olika sätt, så ni inte kör fast och inte hittar rätt direkt. Prova att leta fram synonymer och att söka med dessa för att bredda ditt sökområde.

Steg 3 - breda sökningar

Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 4 - smala sökningar, olika källor

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar! Det är även här du håller koll på vilka kombinationer du sökt med och vad du fick för resultat.

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

Kom ihåg att jobba med *=trunkeringen och längden på orden, och att bygga ihop flera olika ord när ni söker.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.

Grundläggande informationssökning åk 1

Google

Google är vår dörr till internet, så att i grunden veta hur Google fungerar är väldigt viktigt. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att den information vi får fram bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är mycket viktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen, utan går vidare till andra sidor.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord. Mindmapen kan du göra för hand eller via någon digital källa.

Steg 2 - sökord

Till den här uppgiften är det bra om ni utgår från uppgiften och samlar ihop olika sökord att jobba med. Tänk på att samma ord kan uttryckas på olika sätt, så ni inte kör fast och inte hittar rätt direkt. Prova att leta fram synonymer och att söka med dessa för att bredda ditt sökområde.

Steg 3 - breda sökningar

Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 4 - smala sökningar, olika källor

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar! Det är även här du håller koll på vilka kombinationer du sökt med och vad du fick för resultat.

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

Kom ihåg att jobba med *=trunkeringen och längden på orden, och att bygga ihop flera olika ord när ni söker.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.

Gymnasiearbetet - informationssökning och research

Sökning, sökresurser och källkritik med Väktarutbildningen

Ibland kommer man långt med Google, men man bör veta att Google inte söker av hela internet och att man helt enkelt missar viss information om man endast söker där. Det är dessutom så att sökresultatet på Google är anpassat efter just mig, vilket kan ge mig en orealistisk bild av det jag söker på.

Faktorer som styr vad som hamnar högst upp i Googles sökresultat:

• Sökhistorik - både min egen och andras
• Klickhistorik - både min egen och andras. Vad jag/andra har klickat på, hur länge jag/andra varit på den sidan osv. 
• Sökordet
• Antal länkar till och från sidan
• Geografisk plats

För att motverka effekterna av ett anpassat sökresultat måste man söka medvetet och på olika ställen. Variation är A och O!

Andra ställen att söka på (samtliga finns länkade på Bibliotekets webbsida): 

• NE
• Artikelsök
• DiVA
• Bibliotekskatalogen

Redan när man söker bör man vara medveten om källkritiken, dvs att man ska hitta så bra och trovärdiga källor som möjligt. Ett exempel är NE och Wikipedia - båda innehåller ofta rätt liknande innehåll, men när det gäller NE så vet jag att det är ämneskunniga skribenter som skriver texten. På Wikipedia däremot råder mycket större osäkerhet kring skribenternas kompetens och kunskap inom ämnet. Jag kan alltså vara källkritisk redan innan jag söker. 

Källkritik

Den traditionella källkritiken består av fyra kriterier: 

• Äkthet - är källan äkta?
• Närhet - är det en primärkälla, en sekundärkälla, en tertiärkälla etc? Är källan ny i tiden eller gammal?
• Beroende - om man använder flera källor (vilket man ju ska, man ska undvika att förlita sig på endast en källa) så bör de källorna vara oberoende av varandra. Det betyder att de inte ska ha samma ursprung, vara skrivna av samma person etc. 
• Tendens - den kanske svåraste och viktigaste faktorn handlar om vinkling. När det finns intressen i ämnet så vinklas ofta information för att gynna de intressena. Det kan handla om politik, ekonomi (att sälja något), religion eller bara starka åsikter. Vissa ämnen är laddade och har motstridiga perspektiv - då förekommer oftast mycket tendentiös information. 

Ur ett lite mer modernt perspektiv så handlar källkritiken oftast om detta: 

• Vem säger/har skrivit det? Hur kunniga är de - vilken kompetens har de i frågan?
• Är det ett ämne med olika läger/åsikter? Om ja, vilka intressen finns?

Även tidsaspekten kan vara viktigt - ibland är det viktigt med ny information (t.ex. vad gäller statistik och forskning), ibland är det viktigt med primärkällor som har gått igenom så få tolkningsfaser som möjligt. Källkritik ser olika ut i olika ämnessammanhang, och måste tränas hela tiden.