Söka info om sjukdomsbehandling

Ni har fått i uppgift att sätta er in i en sjukdom och skriva om den sjukdomen, med fokus på hur behandlingen går till och att sätta sig in i känslan av hur det kan vara att kämpa mot en sjukdom. Det kan handla om vilka mediciner och behandlingar som finns, men även om det finns något som man kan göra utöver att vänta på operation och medicinering. Kan t.ex. fysisk motion, matvanor m.m. påverka sjukdomen?

På dagens lektion går vi igenom vilka olika ställen man kan söka på för att hitta bra information om detta. Om man inte kan så mycket om sjukdomen sen innan så brukar det alltid vara en bra idé att söka i ett uppslagsverk först, t.ex. Wikipedia. Då får man allmän information om sjukdomen. Men för den här uppgiften ska ni ju hitta mer djupgående information om behandling, och då behöver ni även göra andra sökningar.

Tips på ställen att söka:

• Bibliotekskatalogen - ni kommer säkerligen att hitta böcker om sjukdomen, och dessa böcker brukar gå igenom vilka olika behandlingar som finns. Det kan även handla om livsvanor och annat som gynnar rehabilitering osv. 
• Artikelsök - här kan man hitta artiklar i t.ex. medicinska tidskrifter som handlar om hur sjukdomar behandlas. Man kan även hitta intervjuer med personer som har en viss sjukdom. 
• Uppsatser - här kan man hitta studentuppsatser som har gjort undersökningar och läst in sig på hur en sjukdom behandlas. Här finns även mycket andra källor i uppsatsernas referenslistor. 

 När ni söker i dessa tre kataloger/databaser kan ni använda er av ett knep som heter trunkering. Det innebär att man med en * efter ett ord söker på olika påbyggnader på det ordet. T.ex. cancer* söker på cancerbehandling, cancersymtom osv. Man får en bredare sökning helt enkelt.

Här hittar ni en repetition av genomgången ni fick i åk 1. 

Här ser ni hur Artikelsök fungerar:

Och här ser ni hur trunkering fungerar:

Lycka till!

Olika sorters källor

Som en del av er uppgift att skriva om olika historiska personer så ska ni söka information. På en av era lektioner gick vi därför igenom olika sorters källor och vilka källor som kan vara relevanta för just den här uppgiften.

Det kommer nog i första hand att handla om skriftliga källor, och vi tittade på vilka olika ställen man kan söka på för att hitta olika slags information som tillsammans ger en bra grundkunskap.

• Uppslagsverk såsom Wikipedia eller NE
• Böcker - som ni kan söka upp i bibliotekskatalogen
• Artiklar från tidningar och tidskrifter - Artikelsök är en bra databas för detta
• Uppsatser från olika universitet - sök i DiVA för att hitta sådana

Men det kan även handla om film och ljud-material i form av tv-dokumentärer och radioprogram.

• AV-Media har mängder av dokumentärer om olika personer
• Historiepodden kan säkerligen ha behandlat flera av de historiska personer som ni skriver om 

Glöm inte sök-knep som "trunkering" - att med hjälp av * söka på olika tänkbara ändelser av ett ord. Detta kan ni använda er av i Artikelsök, bibliotekskatalogen, DiVA och andra kataloger och databaser.

Lycka till med uppgiften!

Om en historisk person

Ni har fått en uppgift  - att redogöra för hur en särskild person har påverkat och haft betydelse för historien. Detta ska ni göra inom Svenska 3 och Historia 2B, och i betygskriterierna för betyg E i de kurserna står det bl.a.:

"Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor".
"Eleven kan värdera och granska källor kritiskt". 

Dagens lektion ägnas därför åt att jag visar hur man samlar, sovrar och sammanställer information samtidigt som man värderar och granskar kritiskt. Jag försöker visa hur jag går till väga när jag gör en grundlig sökning.

 1) Det första jag gör är att notera mina förkunskaper. Jag brukar göra mindmaps, men listor går lika bra - huvudsaken är att man dokumenterar på ett sätt så att det går att fylla på med ny information. 

Här är mindmapen - det svarta är det jag började med, det röda är det jag byggde på med allteftersom jag sökte och läste information. 

2) Den första sökningen gör jag i ett digitalt uppslagsverk av något slag, i det här fallet wikipedia - i uppslagsverk hittar man grundläggande information, vilket är det jag behöver för att bygga på mina baskunskaper om Olof Palme. Medan jag läser wikipediaartikeln fyller jag på mindmapen med relevant info. Jag tittar även på Diskussionssidan av Wikipedia-artikeln - dels som en del av att förhålla mig kritisk till artikeln som källa, men även för att diskussionstrådarna kan ge mig fler infallsvinklar till Olof Palme. 

3) Nästa steg är att hitta mer djupgående information om utvalda delar av det jag hittat hittills, t.ex. Palmes roll inom svensk utrikespolitik. Jag tänker då t.ex. på hans uttalanden om Vietnamkriget,  men jag är även nyfiken på den här bordellhärvan som jag läste om i diskussionstråden på Wikipedia. Jag går till Artikelsök för att hitta artiklar om Olof Palme. 

När man söker är det viktigt att tänka på vilken slags information man behöver, och var man hittar den. Det gäller ofta att kombinera olika slags källor för att få ett bra informationsunderlag. Artiklar är ofta mer djupgående i en enda fråga, till skillnad från uppslagsverk, och artiklar kan även innehålla mer tolkning, resonemang och analys.  

I den här filmen får du en introduktion till Artikelsök: 

4) Ytterligare en slags information som jag letar efter är böcker. För att hitta böcker söker man smidigast i bibliotekskatalogen. 

Både i kataloger och databaser, såsom Artikelsök, kan man använda sig av något som kallas trunkering. Det innebär att man sätter en * efter ordstammen, och då söker på alla påbyggnader på det ordet. Lär dig mer via den här filmen. 

Här ser ni repetition från tidigare lektioner då en bibliotekarie har gått igenom något i er klass.

Lycka till med uppgiften! 

Barn av sin tid: Sökning med mindmap

I den här svenskauppgiften ska ni läsa en bok ur litteraturhistorien och ta reda på hur boken är "ett barn av sin tid" - alltså, på vilka sätt är den formad av tiden då den skrevs?

För att göra detta kan ni behöva söka information både om författaren, boken och tiden. Ni ska börja med att göra en mindmap över det ni kan om boken, författaren och tidsperioden. Här använder ni er av er egen läsning av boken, det ni har gått igenom på tidigare svensklektioner om olika litterära epoker, och andra historia-förkunskaper.

För att visa hur ni ska göra så använde jag exemplet Pippi Långstrump av Astrid Lindgren. Hur är den ett barn av sin tid? Vi brainstormade i helklass om vad vi redan kan och vet om Pippi Långstrump - t.ex. vad som är den centrala handlingen i boken, vem författaren är, när boken är skriven och vad som hände under den tidsperioden.

Utifrån de olika sakerna som står på mindmapen kunde vi sen söka på olika ord i t.ex. Artikelsök. Där hittade vi t.ex. epoken "modernism" förknippad med boken. Det la vi då till i mindmapen och sökte vidare på.

Mindmapen fortsätter ni att arbeta med under hela arbetsgången. Den växer då och så småningom kommer ni att se de olika beståndsdelarna i er skrivuppgift.

Ställen att söka på:
Artikelsök
Alex författarlexikon
Studentuppsatser i DiVA