Sökmetod: att söka, samla och sammanställa information

I betygskriterierna för Svenska 2: samla, sovra och sammanställa information från olika källor.

I betygskriterierna för Samhällskunskap 1b: söka, granska och tolka information från olika källor.

I våras gick vi igenom källkritik i er Historia-kurs (gå gärna till det blogg-inlägget för att repetera!). Dem här gången ska vi titta mer på sökmetod - hur gör man för att på ett bra sätt söka, samla och sammanställa information?


Dokumentera ditt sökande och läsande!
En metod som visat sig vara väldigt bra är att, på valfritt sätt, föra anteckningar medan man söker och läser in sig. Det kan vara i form av en mindmap, en lista, en tabell - men tanken är att du skriver ner nya ord och begrepp, nya infallsvinklar och idéer.

Allteftersom din kunskap växer så växer din dokumentation, och till slut får du en bra översikt över det du har hittat och lärt dig. Det gör det lättare att komma ihåg och sätta igång på nästa lektion, och det ger dig också en överblick över ämnet när du ska skriva din text/ditt tal etc.

På så vis jobbar du med att samla och sammanställa information på ett strukturerat sätt. Du kan även skriva ner vilka sökningar du gör på olika ställen, så att du inte gör om samma sökningar.


Att använda olika källor
Många börjar söka på google, och det kan vara ett bra ställe att söka på. Men det räcker inte att bara söka där. För att visa att man kan söka måste man behärska fler sök-kanaler (Google söker ju inte av hela internet, utan endast delar av internet - och hur kan man säga att man har gjort ett bra urval om man väljer bort stora delar av den information som finns?).

Ni kommer långt med en databas som Artikelsök. Tänk på att använda er av trunkeringsmetoden - här ser ni en kort film som förklarar trunkering!

Ni kan även behöva titta på vetenskapligt material - det ger ju en bra tyngd i en argumentation. För det kan ni använda DiVA, som är ett arkiv för publikationer vid svenska lärosäten. Även det är en databas, så trunkering kan användas där också.

Var källkritiska mot er själva!
Redan när ni söker kan ni vara källkritiska, t.ex. genom att tänka på vilken slags tidskrift artikeln kommer ifrån, vem som talar/blir intervjuad och vad den personen kan/har för intressen osv.

Eftersom ni ofta söker på frågor där ni har egna åsikter, så är det även viktigt att vara källkritisk mot sig själv och se till att man tar in åsikter som både bekräftar och säger emot det man själv tycker.

Informationssökning: IS och omvärlden

När det gäller samhälleliga frågor är källkritiken oerhört viktig. Den behöver vara en del av vår förståelse av omvärlden, annars riskerar vi att bygga våra åsikter och uppfattningar på väldigt lösa grunder.

Till den här uppgiften går vi därför igenom de grundläggande källkritiska kriterierna - alltså de saker man tittar på när man är källkritisk.

Det finns 4 grundläggande kriterier: 

ÄKTHET
TID
BEROENDE
TENDENS

ÄKTHET = om information stämmer, är påhittad eller felaktig, och om källan är det den utger sig för att vara

TID = hur gammal eller ny källan är, eller hur nära en händelse källan ligger. Ibland är det bra med källor som är nära händelsen i tid, även om det betyder att källan är gammal. I andra fall är det viktigt med nya källor, t.ex. när det gäller statistik.

BEROENDE = om olika källor är kopplade till varande eller inte. Det är en bra princip att använda flera källor, men om de källorna alla hänvisar till varandra eller tar sin information från samma ställe så är de inte oberoende av varandra.

TENDENS = om informationen är vinklad på något sätt. Det kan handla om att det finns politiska, religiösa, ekonomiska eller ideologiska intressen av att ge ett visst perspektiv på frågan. Om en källa är väldigt mycket vinklad så är den tendetiös - dvs. har hög tendens.


Man kan lägga till ett till kriterium som inte riktigt täcks in av de fyra grundläggande, och det är kriteriet KUNNANDE. Det handlar om vem som faktiskt kan något om ämnet. Är personen som intervjuas expert? Vilken kompetens, utbildning etc. har den personen?


För att använda de här kriterierna så behöver man ställa frågor till sina källor, och tänka kring det man läser/ser. Det är viktigt att man gör detta MEDAN man söker och läser - inte efteråt. Om man gör det efter att man har valt ut och läst, så blir källkritiken meningslös. Den ska vara en del av ditt urval.

I exemplet som vi tittade på på lektionen pratade vi t.ex. om vilka forskare som intervjuades, om deras forskningsområden var relevanta för ämnet och hur man lätt tar reda på det genom att googla.


Här kan du söka för den här uppgiften: 

För att hitta bra och trovärdig information är det viktigt att du söker på relevanta ställen.

Artikelsök
Landguiden
AV-Medias filmer
Böcker på skolbiblioteket

Artikelsök är en databas du har stor användning för inom samhällskunskapen.

Här ser du två korta filmer om hur Artikelsök fungerar. Glöm inte att använda metoden Trunkering när du söker i databaser. Det ger mycket bättre resultat.


Introduktion till A-sök: 

Hur man använder trunkering: 

Sökmetod och sökkritik - Känslornas historia

Uppgiften
Uppgiften är att sätta sig in i och göra en fördjupad redogörelse kring en känsla och hur synen på den har förändrats under historien. I uppgiften ingår att söka, granska och tolka källmaterial. Dessutom finns lite krav på vilka slags källor du ska använda, bl.a. en vetenskaplig.

Sökmetod
För ett sådant här ämne, som har många olika infallsvinklar och perspektiv, gäller det att ha en välfungerande sökmetod. Både för denna uppgift och för andra liknande och mer avancerade uppgifter krävs det att man kan dokumentera sin sökprocess, och organisera både det man hittar och alla de tankar som väcks under sökandets och läsandets gång.

Därför börjar vi med att påbörja en dokumentation - jag gör det i form av en tankekarta. Jag börjar med att skriva ner de olika vinklingar som står med i uppgiften, och sådant jag redan kan, tror och tänker om ämnet. Detta hjälper mig att välja en inriktning. Jag kan även skriva ner annat som kanske står i uppgiften - ord och begrepp t.ex.

Jag börjar också tänka på vilka slags källor jag behöver. Var kan jag hitta information?

Jag går direkt till Artikelsök, eftersom jag vet att det finns mycket historiska tidskrifter där. Jag trunkerar, med stjärnan * efter ordstammen så att jag får med olika ändelser på orden.

Sökord:
kärlek* hist*

Jag kollar igenom den första sidan och fastnar för en artikel som heter "Kärlek och framgång" i tidskriften Allt om historia. När jag klickar på den ser jag att den handlar om Jane Austens skrivande. Hon var en 1800-talsförfattare som jag har läst, och jag kommer ihåg att hon skrev mycket om äktenskap och kärlek (eller brist på kärlek). Det är en rätt intressant vinkling - det skriver jag ner i min tankekarta!

Jag kollar vidare i träfflistan. Jag hittar en artikel som handlar om Alla hjärtans dag från DN. I ämnesorden ser jag begreppet "parrelationer" och kommer att tänka på det här med monogami och polygami. Det är en annan vinkling jag inte hade tänkt på - jag skriver in det i min tankekarta. Även om jag inte fortsätter med just den vinklingen så bidrar det till min helhetsbild.

Jag kollar vidare på sidan 2 i sökresultatet och hittar en bokrecension av en bok om äktenskap och kärlek mellan 1750-1900. Jag googlar på den boken och ser att det är en vetenskaplig avhandling som finns att läsa digitalt. Här har jag hittat en väldigt användbar källa! Det låter intressant och jag bestämmer mig för att fortsätta på det här spåret. Jag börjar med att kolla igenom innehållsförteckningen, och väljer ut ett par kapitel att läsa. Medan jag läser fyller jag på min dokumentation (och nu är det kanske dags för en ny tankekarta om min speciella vinkling, där jag kan skriva ner saker medan jag läser de källor jag har hittat).

Den här processen som jag beskrivit är ett exempel på hur man dokumenterar sitt sökande, hur man använder sökningen till att lära sig och få grepp om ämnet, och hur man använder sig av trampoliner - dvs man hittar något som för en vidare till något annat/bättre. Artikelsökningen blev en trampolin till en vetenskaplig källa.

Det finurliga med en väl genomförd dokumentation är att när det sen är dags att skriva min text, göra mina podd eller annat så har jag ett jättebra underlag för mitt ämne i min tankekarta!

Gör flera sökningar - låt det ta lite tid
Du lär dig mer än du tror medan du söker, om du söker strukturerat, tänker och läser allteftersom du söker. Därför gör det oftast inte så mycket om sökningen tar lite tid, för du vinner på det i längden. Gör flera olika sökningar, använd olika sökord och kombinationer av sökord. Testa på flera ställen, t.ex. DiVA för vetenskapligt material, bibliotekskataloger för böcker, uppslagsverk m.m.

Andra exempel på sökningar:
kärlek* äktenskap*
äktenskap* hist*
kärlek* gift* hist*


Granska medan du söker
Det är viktigt att granska det du hittar och låta den granskningen vara en del av ditt urval. Du kommer hitta fler källor än du kommer att använda, och du bör välja ut de mest relevanta och mest trovärdiga. Vänta inte med källkritiken till efteråt - då är den inte till någon nytta längre.

Man behöver också tänka på tidsramen. Den vetenskapliga källan jag hittade innehåller väldigt mycket information och består av mycket text. Det får jag tänka på i det övriga urvalet, och välja kanske ett uppslagsverk som NE och en populärvetenskaplig artikel (som oftast är lite kortare) för att komplettera - istället för en till väldigt omfattande källa.

Om du har svårt att tänka ut var du kan söka - kolla bibliotekets Söka-sida!
Om dina sökningar inte fungerar eller ger dig bra träffar - fråga bibliotekarierna eller din lärare, kanske använder du trunkeringen fel eller så behöver du använda andra sökord.