fredag, november 17, 2017

Sökmetod och sökkritik - Känslornas historia

Uppgiften
Uppgiften är att sätta sig in i och göra en fördjupad redogörelse kring en känsla och hur synen på den har förändrats under historien. I uppgiften ingår att söka, granska och tolka källmaterial. Dessutom finns lite krav på vilka slags källor du ska använda, bl.a. en vetenskaplig.

Sökmetod
För ett sådant här ämne, som har många olika infallsvinklar och perspektiv, gäller det att ha en välfungerande sökmetod. Både för denna uppgift och för andra liknande och mer avancerade uppgifter krävs det att man kan dokumentera sin sökprocess, och organisera både det man hittar och alla de tankar som väcks under sökandets och läsandets gång.

Därför börjar vi med att påbörja en dokumentation - jag gör det i form av en tankekarta. Jag börjar med att skriva ner de olika vinklingar som står med i uppgiften, och sådant jag redan kan, tror och tänker om ämnet. Detta hjälper mig att välja en inriktning. Jag kan även skriva ner annat som kanske står i uppgiften - ord och begrepp t.ex.


Jag börjar också tänka på vilka slags källor jag behöver. Var kan jag hitta information?

Jag går direkt till Artikelsök, eftersom jag vet att det finns mycket historiska tidskrifter där. Jag trunkerar, med stjärnan * efter ordstammen så att jag får med olika ändelser på orden.

Sökord:
kärlek* hist*

Jag kollar igenom den första sidan och fastnar för en artikel som heter "Kärlek och framgång" i tidskriften Allt om historia. När jag klickar på den ser jag att den handlar om Jane Austens skrivande. Hon var en 1800-talsförfattare som jag har läst, och jag kommer ihåg att hon skrev mycket om äktenskap och kärlek (eller brist på kärlek). Det är en rätt intressant vinkling - det skriver jag ner i min tankekarta!

Jag kollar vidare i träfflistan. Jag hittar en artikel som handlar om Alla hjärtans dag från DN. I ämnesorden ser jag begreppet "parrelationer" och kommer att tänka på det här med monogami och polygami. Det är en annan vinkling jag inte hade tänkt på - jag skriver in det i min tankekarta. Även om jag inte fortsätter med just den vinklingen så bidrar det till min helhetsbild.

Jag kollar vidare på sidan 2 i sökresultatet och hittar en bokrecension av en bok om äktenskap och kärlek mellan 1750-1900. Jag googlar på den boken och ser att det är en vetenskaplig avhandling som finns att läsa digitalt. Här har jag hittat en väldigt användbar källa! Det låter intressant och jag bestämmer mig för att fortsätta på det här spåret. Jag börjar med att kolla igenom innehållsförteckningen, och väljer ut ett par kapitel att läsa. Medan jag läser fyller jag på min dokumentation (och nu är det kanske dags för en ny tankekarta om min speciella vinkling, där jag kan skriva ner saker medan jag läser de källor jag har hittat).


Den här processen som jag beskrivit är ett exempel på hur man dokumenterar sitt sökande, hur man använder sökningen till att lära sig och få grepp om ämnet, och hur man använder sig av trampoliner - dvs man hittar något som för en vidare till något annat/bättre. Artikelsökningen blev en trampolin till en vetenskaplig källa.

Det finurliga med en väl genomförd dokumentation är att när det sen är dags att skriva min text, göra mina podd eller annat så har jag ett jättebra underlag för mitt ämne i min tankekarta!

Gör flera sökningar - låt det ta lite tid
Du lär dig mer än du tror medan du söker, om du söker strukturerat, tänker och läser allteftersom du söker. Därför gör det oftast inte så mycket om sökningen tar lite tid, för du vinner på det i längden. Gör flera olika sökningar, använd olika sökord och kombinationer av sökord. Testa på flera ställen, t.ex. DiVA för vetenskapligt material, bibliotekskataloger för böcker, uppslagsverk m.m.

Andra exempel på sökningar:
kärlek* äktenskap*
äktenskap* hist*
kärlek* gift* hist*


Granska medan du söker
Det är viktigt att granska det du hittar och låta den granskningen vara en del av ditt urval. Du kommer hitta fler källor än du kommer att använda, och du bör välja ut de mest relevanta och mest trovärdiga. Vänta inte med källkritiken till efteråt - då är den inte till någon nytta längre.

Man behöver också tänka på tidsramen. Den vetenskapliga källan jag hittade innehåller väldigt mycket information och består av mycket text. Det får jag tänka på i det övriga urvalet, och välja kanske ett uppslagsverk som NE och en populärvetenskaplig artikel (som oftast är lite kortare) för att komplettera - istället för en till väldigt omfattande källa.

Om du har svårt att tänka ut var du kan söka - kolla bibliotekets Söka-sida!
Om dina sökningar inte fungerar eller ger dig bra träffar - fråga bibliotekarierna eller din lärare, kanske använder du trunkeringen fel eller så behöver du använda andra sökord.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar