tisdag, augusti 29, 2017

Debattartiklar i Svenska 2

I kursplanen för Svenska 2, betygskriterier för betyg E:
"Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor."

Debatter och debattartiklar är ofta en djungel av olika åsikter och perspektiv, där källor används för att stödja den egna tesen. Debatter spelar en stor roll för vad du och jag tycker i en fråga, och därmed också hur vi väljer att leva, rösta m.m. Därför är det viktigt att kunna skärskåda olika källor och även själv kunna föra en välgrundad debatt.

Vi ska här titta på:

- hur man söker efter olika källor på ett bra sätt
- hur man bedömer en källas trovärdighet
- olika databaser och sök-kanaler som ni behöver söka i


Kör inte på autopilot - tänk när du söker
Som exempel kommer jag titta på frågan kring mässlingsvaccinering.

Börja alltid med dina förkunskaper, och se till att skriva ner/dokumentera det du hittar när du söker. T.ex. när jag hittar info om vad mässlingsvaccinet kallas - något som jag kanske inte visste innan. Det är en typisk sak att skriva ner, likaså när jag hittar nya argument osv. Detta hjälper dig också nå betygskriteriet för E vad gäller att söka och samla information.

Om du börjar med Google:
  • testa olika sökord, nöj dig inte med det första du kommer på! 
  • Använd gärna de förslag som Google ger dig - men tänk på att de förslagen INTE är neutrala. De styrs av dina åsikter, dina tidigare sökningar, andras sökningar osv. Du måste medvetet använda andra sökord för att få fram andra perspektiv. Och det är viktigt att läsa in sig på båda sidorna i debatten. 
  • Du måste använda mer än Google, annars möter du inte kriterierna för att använda olika källor. Google, som sökmotor, får bara fram vissa sorters källor, t.ex. webbsidor, diskussionsforum och encyklopedier. Vad för andra källor missar du? (artiklar, böcker, forskning m.m)
Var hittar du andra källor?
Artikelsök
Uppslagsverk såsom NE och Wikipedia (tänk på att granska källorna i Wikipedia-artiklar!)
Andra sajter och databaser via bibliotekets hemsida (t.ex. uppsatser, myndigheters sidor osv).

Tänk ut - vilka sorters källor kan vara relevanta för mitt ämne? Finns det myndigheter, organisationer etc. som jobbar med det? Var hittar jag dem?

Bedöm källornas trovärdighet MEDAN du söker, inte efteråt
Om du bedömer trovärdigheten i källorna efter att du redan har valt ut dem - då är den granskningen rätt meningslös. Du behöver granska medan du söker - dels för att det är den granskningen som ska avgöra om du använder källan eller inte, och dessutom så lär du dig en hel del om ämnet genom att granska källorna.

Vad är en bra källa? Vi kan titta på det här exemplet från Sveriges Radio. Två personer intervjuas - en smittskyddsläkare och en bloggande förälder som "läst på mycket om vaccin". Många har förtroende för Sveriges radio och skulle säga att det är en trovärdig källa. Men här är det inte SR som är källan, utan dessa två som intervjuas. I intervjun behandlas de i stort sett som likvärdiga källor - men är de det? Ställs det kritiska frågor? Framgår det vad de grundar sina uttalanden på? Anges källor?

I den här texten beskrivs problemet med att man inte skiljer på åsikter och sådant som kan klassas som fakta eller tungt vägande vetenskap.

Några grundläggande principer:
  • en bra källa ska vara insatt i ämnet och ge en nyanserad bild av ämnet (dvs inte bara visa en sida av frågan)
  • en bra källa ska alltid ange sina källor - och de källorna ska i sin tur vara relevanta och trovärdiga
  • en bra källa ska vara tydlig i vem som talar
  • en bra källa ska hålla en seriös nivå vad gäller t.ex. språk och respekt för andra perspektiv
Att granska trovärdighet:
  • Vem står bakom information? Hur kunnig är personen/verksamheten etc i fråga? 
  • Kan informationen styrkas av andra källor? Finns det andra källor som säger något helt annat?
  • Vad är syftet med källan - vad är det för slags källa? Är det ett blogginlägg, en tidningsartikel, en dokumentär, reklam? Försöker avsändaren sälja, påverka, informera, underhålla? 
  • När är källan publicerad? Om den är gammal - har det hänt saker sen dess som gör källan inaktuell? 
Tänk mångfald och helhet! Använd flera olika källor, som inte är kopplade till varandra. Om en källa är lite svag på ett område, se till att stärka upp med andra källor som är starka på det området.

tisdag, augusti 22, 2017

Gymnasiearbetet

Alla elever ska göra ett gymnasiearbete under sitt tredje år, men dessa arbeten kan se väldigt olika ut och beror på vilket program man går. Men gemensamt för alla är att de ska spegla det du har lärt dig inom ditt program på gymnasiet. Det innebär att man måste vara strukturerad och ha tänkt igenom sitt arbetsområde, och man måste även visa de kunskaper inom informationssökning och källkritik som man har tränat på under sin gymnasietid. 

Här ger vi dig en handledning kring hur du kan lyckas med ditt gymnasiearbete. 

Innan du börjar söka:

Börja med att rita upp ditt ämne!
  • Skriv ner vad du vet inom ämnet i stort och vad du tänker på när du tänker på ämnet - börja brett!
  • Bolla idéer med någon annan!
  • Skriv ner vilka frågetecken du har, saker du undrar
  • Gör en bred sökning - alltså googla eller sök i uppslagsverk på ämnet. Läs!
  • Skriv ner vilka begrepp och nya tankar du får fram när du söker
  • Gör nya sökningar utifrån vad du får fram. Artikelsök kan vara ett bra ställe att söka på i det här läget. (Se lista på sökställen längre ner).
Att rita upp sitt ämne görs med fördel i en mindmap, antingen på papper eller digitalt. Se nedan!


När du har ritat upp ditt ämne: 

Avgränsa dig!
  • Titta på din mindmap:
    • Vilka olika infallsvinklar till ämnet har du med? 
    • Vad intresserar dig mest inom ämnet?
  • Välj en infallsvinkel och formulera syfte och frågeställning - vad vill du undersöka? Sök information inom det området. 
  • Tänk över vilken sorts information du behöver och var du hittar den - kanske behöver du forskningsresultat, gamla dokument eller intervjua någon insatt. 
  • Fortsätt skriva ner nya begrepp och idéer som du hittar - gärna i en ny mindmap!
  • Tänk på att inte bara samla på dig material - du måste läsa också. En bra teknik kan vara att samarbeta med andra som skriver om liknande saker - träffas regelbundet och beskriv för varandra vad ni har lärt er/hittat/kommit fram till! Man lär sig mycket av att uttala sina tankar.

Ställen att söka på: 

Breda sökningar:
När du har avgränsat dig kan du söka på samma ställen som ovan, fast tänk på att vara mer specifik i dina sökord. Kombinera olika ord och begrepp istället för att bara söka på "demokrati". Ta hjälp av din mindmap.  
Vetenskapligt material: 

Såhär kan en Mindmap se ut:
Här ser man både det som man redan känner till/kommer att tänka på om demokrati när man börjar - och sådant som man hittat vid breda sökningar t.ex. i Wikipedia eller Britannica online. En mindmap blir egentligen aldrig färdig utan kan alltid byggas på, och när man hittar ett område man vill fördjupa sig i kan man gärna göra en ny mindmap för det området. 


När du börjar rita upp ditt ämne är det oftast nyttigast att börja brett, d.v.s. inte avgränsa dig för tidigt - då kan man missa intressanta saker. Börja därför med ett brett ämne såsom Demokrati, Barnomsorg eller Cancer. Om du redan på förhand vet att du vill skriva om en viss typ av cancer eller barnomsorg för en viss ålder så kan du börja där. 

Exempel på avgränsning:

Allteftersom du ritar upp ditt ämne och söker information hittar du infallsvinklar som man kan fördjupa sig i. Genom att fördjupa/avgränsa dig så kan du under gymnasiearbetets tid bli expert på ett litet område. Såhär kan en avgränsning se ut: 


Tänk på: 

Att förarbetet, när du söker och läser om demokrati i stort, är något du har nytta av. Det gör att du blir inläst och har en grund att stå på i din avgränsning. Egentligen skulle man kunna vända på den här "tratten" du ser på bilden, så att det syns vilken plattform du har under dig när du börjar brett och läser in dig innan du väljer fokus.