Källkritik - Controversial people

Uppgiften går ut på att träna på att läsa och granska information. Ni ska läsa en text och träna på att granska utifrån ett-två av nedanstående källkritikskriterier. Ni jobbar i smågrupper där olika personer jobbar med olika kriterier. Ni delar med er av era reflektioner i gruppen och får på så vis en helhet av de olika kriteriernas roll i texten.

Källkritikskriterier (Source criticism criteria):

Äkthet (Authenticity)
Är källan det den utger sig för att vara? Stämmer informationen?
Hur granska? Kolla upp namn, fakta, platser, datum m.m. som framgår i informationen. Kolla upp författare, ansvarig utgivare m.m.

Tid/Närhet (Time)
Detta kriterium har två aspekter: det kan ibland vara relevant att en källa ligger nära händelsen i tid, även om det betyder att källan är gammal. Om källan är publicerad långt efter händelsen så blir informationen ofta väldigt annorlunda. Men ibland är det relevant att ha så ny information som möjligt. Detta gäller bland annat statistik och kunskapsområden där det kommer mycket ny information.
Hur granska? Kolla publiceringsdatum, senast uppdaterat-datum, googla på "Link: webbadressen" för att se när adressen kom till.

Beroende (Dependency)
Ni har säkert hört att det är bra att använda sig av flera källor, för desto fler källor som säger samma sak desto mer troligt att informationen stämmer. Men detta gäller främst om källorna är oberoende av varandra. Många källor kan t.ex. hämta sin information från samma ställe, vilket innebär att de inte är oberoende.
Hur granska? Gå igenom alla källor, var de hämtat sin information ifrån. Se om de kommer från olika ställen, och om de ger samma eller olika bild av ämnet.

Tendens (Bias)
Är källan vinklad? Det kan handla om att det finns olika intressen av att framställa ämnet på ett visst sätt. Kanske är intresset politiskt, religiöst, ekonomiskt osv. Här kan man ofta fokusera på författare, avsändare, ansvarig utgivare - tillhör de en organisation etc med särskilda åsikter? Vad har de att vinna eller förlora på att ämnet framställs på ett visst sätt?
Hur granska? Leta fram Om-avsnitt på webbsidor, googla på namn, organisationer m.m.

Kunnande (Expertise)
En viktigt aspekt är såklart om källan man har hittat innehar rätt kunskap. Det kan handla om författarens kompetens eller de personer som har blivit intervjuade, tillfrågade etc. Om det är en organisation kan det handla om vilka som jobbar där, var de hämtar sin information osv. Vad har de för kunskaper, erfarenhet och utbildning? Är de experter, och i så fall inom vad? Om de är forskare, vad forskar de inom? Om vi ska tro att det de säger är pålitligt behöver vi bedöma deras kunnande.
Hur granska? Vanligt google-sökande på personen/personerna brukar räcka.


För att underlätta er läsning och granskning ska ni tänka på vissa saker innan, under och efter läsningen:

Innan läsningen: 

1. Diskutera med gruppen vad ni vet om personen. Kolla snabbt på wikipedia om ni inte känner till något på förhand, så att ni har lite kunskap om personen innan ni börjar läsa. 
2. Se över hur lång texten är, hur den är indelad osv. Titta på rubriker för att få en uppfattning om vad texten kommer att handla om. 
3. Fundera på vem som ligger bakom texten, var den är publicerad osv. 

Under läsningen: 

1. Stryk under/markera de ställen i texten som är relevanta för dig och det kriterium som du fokuserar på. På så vi är det lättare att gå tillbaka och läsa om efteråt. 
2. Pausa i läsningen och fundera på/sammanfatta vad du läst. Diskutera gärna med en kompis. 

Efter läsningen: 

1. Titta översiktligt på texten igen, repetera de olika delarna, sammanfatta huvudbudskapet. 
2. Tänk igenom hur "ditt" kriterium syns i texten och påverkar innehållet. Skriv ner. Diskutera med gruppen.

Sökmetod: att söka, samla och sammanställa information

I betygskriterierna för Svenska 2: samla, sovra och sammanställa information från olika källor.

I betygskriterierna för Samhällskunskap 1b: söka, granska och tolka information från olika källor.

I våras gick vi igenom källkritik i er Historia-kurs (gå gärna till det blogg-inlägget för att repetera!). Dem här gången ska vi titta mer på sökmetod - hur gör man för att på ett bra sätt söka, samla och sammanställa information?


Dokumentera ditt sökande och läsande!
En metod som visat sig vara väldigt bra är att, på valfritt sätt, föra anteckningar medan man söker och läser in sig. Det kan vara i form av en mindmap, en lista, en tabell - men tanken är att du skriver ner nya ord och begrepp, nya infallsvinklar och idéer.

Allteftersom din kunskap växer så växer din dokumentation, och till slut får du en bra översikt över det du har hittat och lärt dig. Det gör det lättare att komma ihåg och sätta igång på nästa lektion, och det ger dig också en överblick över ämnet när du ska skriva din text/ditt tal etc.

På så vis jobbar du med att samla och sammanställa information på ett strukturerat sätt. Du kan även skriva ner vilka sökningar du gör på olika ställen, så att du inte gör om samma sökningar.


Att använda olika källor
Många börjar söka på google, och det kan vara ett bra ställe att söka på. Men det räcker inte att bara söka där. För att visa att man kan söka måste man behärska fler sök-kanaler (Google söker ju inte av hela internet, utan endast delar av internet - och hur kan man säga att man har gjort ett bra urval om man väljer bort stora delar av den information som finns?).

Ni kommer långt med en databas som Artikelsök. Tänk på att använda er av trunkeringsmetoden - här ser ni en kort film som förklarar trunkering!

Ni kan även behöva titta på vetenskapligt material - det ger ju en bra tyngd i en argumentation. För det kan ni använda DiVA, som är ett arkiv för publikationer vid svenska lärosäten. Även det är en databas, så trunkering kan användas där också.

Var källkritiska mot er själva!
Redan när ni söker kan ni vara källkritiska, t.ex. genom att tänka på vilken slags tidskrift artikeln kommer ifrån, vem som talar/blir intervjuad och vad den personen kan/har för intressen osv.

Eftersom ni ofta söker på frågor där ni har egna åsikter, så är det även viktigt att vara källkritisk mot sig själv och se till att man tar in åsikter som både bekräftar och säger emot det man själv tycker.

Informationssökning: IS och omvärlden

När det gäller samhälleliga frågor är källkritiken oerhört viktig. Den behöver vara en del av vår förståelse av omvärlden, annars riskerar vi att bygga våra åsikter och uppfattningar på väldigt lösa grunder.

Till den här uppgiften går vi därför igenom de grundläggande källkritiska kriterierna - alltså de saker man tittar på när man är källkritisk.

Det finns 4 grundläggande kriterier: 

ÄKTHET
TID
BEROENDE
TENDENS

ÄKTHET = om information stämmer, är påhittad eller felaktig, och om källan är det den utger sig för att vara

TID = hur gammal eller ny källan är, eller hur nära en händelse källan ligger. Ibland är det bra med källor som är nära händelsen i tid, även om det betyder att källan är gammal. I andra fall är det viktigt med nya källor, t.ex. när det gäller statistik.

BEROENDE = om olika källor är kopplade till varande eller inte. Det är en bra princip att använda flera källor, men om de källorna alla hänvisar till varandra eller tar sin information från samma ställe så är de inte oberoende av varandra.

TENDENS = om informationen är vinklad på något sätt. Det kan handla om att det finns politiska, religiösa, ekonomiska eller ideologiska intressen av att ge ett visst perspektiv på frågan. Om en källa är väldigt mycket vinklad så är den tendetiös - dvs. har hög tendens.


Man kan lägga till ett till kriterium som inte riktigt täcks in av de fyra grundläggande, och det är kriteriet KUNNANDE. Det handlar om vem som faktiskt kan något om ämnet. Är personen som intervjuas expert? Vilken kompetens, utbildning etc. har den personen?


För att använda de här kriterierna så behöver man ställa frågor till sina källor, och tänka kring det man läser/ser. Det är viktigt att man gör detta MEDAN man söker och läser - inte efteråt. Om man gör det efter att man har valt ut och läst, så blir källkritiken meningslös. Den ska vara en del av ditt urval.

I exemplet som vi tittade på på lektionen pratade vi t.ex. om vilka forskare som intervjuades, om deras forskningsområden var relevanta för ämnet och hur man lätt tar reda på det genom att googla.


Här kan du söka för den här uppgiften: 

För att hitta bra och trovärdig information är det viktigt att du söker på relevanta ställen.

Artikelsök
Landguiden
AV-Medias filmer
Böcker på skolbiblioteket

Artikelsök är en databas du har stor användning för inom samhällskunskapen.

Här ser du två korta filmer om hur Artikelsök fungerar. Glöm inte att använda metoden Trunkering när du söker i databaser. Det ger mycket bättre resultat.


Introduktion till A-sök: 

Hur man använder trunkering: 

Sökmetod och sökkritik - Känslornas historia

Uppgiften
Uppgiften är att sätta sig in i och göra en fördjupad redogörelse kring en känsla och hur synen på den har förändrats under historien. I uppgiften ingår att söka, granska och tolka källmaterial. Dessutom finns lite krav på vilka slags källor du ska använda, bl.a. en vetenskaplig.

Sökmetod
För ett sådant här ämne, som har många olika infallsvinklar och perspektiv, gäller det att ha en välfungerande sökmetod. Både för denna uppgift och för andra liknande och mer avancerade uppgifter krävs det att man kan dokumentera sin sökprocess, och organisera både det man hittar och alla de tankar som väcks under sökandets och läsandets gång.

Därför börjar vi med att påbörja en dokumentation - jag gör det i form av en tankekarta. Jag börjar med att skriva ner de olika vinklingar som står med i uppgiften, och sådant jag redan kan, tror och tänker om ämnet. Detta hjälper mig att välja en inriktning. Jag kan även skriva ner annat som kanske står i uppgiften - ord och begrepp t.ex.

Jag börjar också tänka på vilka slags källor jag behöver. Var kan jag hitta information?

Jag går direkt till Artikelsök, eftersom jag vet att det finns mycket historiska tidskrifter där. Jag trunkerar, med stjärnan * efter ordstammen så att jag får med olika ändelser på orden.

Sökord:
kärlek* hist*

Jag kollar igenom den första sidan och fastnar för en artikel som heter "Kärlek och framgång" i tidskriften Allt om historia. När jag klickar på den ser jag att den handlar om Jane Austens skrivande. Hon var en 1800-talsförfattare som jag har läst, och jag kommer ihåg att hon skrev mycket om äktenskap och kärlek (eller brist på kärlek). Det är en rätt intressant vinkling - det skriver jag ner i min tankekarta!

Jag kollar vidare i träfflistan. Jag hittar en artikel som handlar om Alla hjärtans dag från DN. I ämnesorden ser jag begreppet "parrelationer" och kommer att tänka på det här med monogami och polygami. Det är en annan vinkling jag inte hade tänkt på - jag skriver in det i min tankekarta. Även om jag inte fortsätter med just den vinklingen så bidrar det till min helhetsbild.

Jag kollar vidare på sidan 2 i sökresultatet och hittar en bokrecension av en bok om äktenskap och kärlek mellan 1750-1900. Jag googlar på den boken och ser att det är en vetenskaplig avhandling som finns att läsa digitalt. Här har jag hittat en väldigt användbar källa! Det låter intressant och jag bestämmer mig för att fortsätta på det här spåret. Jag börjar med att kolla igenom innehållsförteckningen, och väljer ut ett par kapitel att läsa. Medan jag läser fyller jag på min dokumentation (och nu är det kanske dags för en ny tankekarta om min speciella vinkling, där jag kan skriva ner saker medan jag läser de källor jag har hittat).

Den här processen som jag beskrivit är ett exempel på hur man dokumenterar sitt sökande, hur man använder sökningen till att lära sig och få grepp om ämnet, och hur man använder sig av trampoliner - dvs man hittar något som för en vidare till något annat/bättre. Artikelsökningen blev en trampolin till en vetenskaplig källa.

Det finurliga med en väl genomförd dokumentation är att när det sen är dags att skriva min text, göra mina podd eller annat så har jag ett jättebra underlag för mitt ämne i min tankekarta!

Gör flera sökningar - låt det ta lite tid
Du lär dig mer än du tror medan du söker, om du söker strukturerat, tänker och läser allteftersom du söker. Därför gör det oftast inte så mycket om sökningen tar lite tid, för du vinner på det i längden. Gör flera olika sökningar, använd olika sökord och kombinationer av sökord. Testa på flera ställen, t.ex. DiVA för vetenskapligt material, bibliotekskataloger för böcker, uppslagsverk m.m.

Andra exempel på sökningar:
kärlek* äktenskap*
äktenskap* hist*
kärlek* gift* hist*


Granska medan du söker
Det är viktigt att granska det du hittar och låta den granskningen vara en del av ditt urval. Du kommer hitta fler källor än du kommer att använda, och du bör välja ut de mest relevanta och mest trovärdiga. Vänta inte med källkritiken till efteråt - då är den inte till någon nytta längre.

Man behöver också tänka på tidsramen. Den vetenskapliga källan jag hittade innehåller väldigt mycket information och består av mycket text. Det får jag tänka på i det övriga urvalet, och välja kanske ett uppslagsverk som NE och en populärvetenskaplig artikel (som oftast är lite kortare) för att komplettera - istället för en till väldigt omfattande källa.

Om du har svårt att tänka ut var du kan söka - kolla bibliotekets Söka-sida!
Om dina sökningar inte fungerar eller ger dig bra träffar - fråga bibliotekarierna eller din lärare, kanske använder du trunkeringen fel eller så behöver du använda andra sökord.

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är en källa?

Källor är något som ger oss information om något, och de kan ha olika format.
Exempel på olika sorters källor:

• Skriftliga källor - dvs. text. Kan vara böcker, webbsidor, artiklar. Det vi oftast tänker på när vi tänker på information. 
• Muntliga - människor som vi t.ex. intervjuar, någon som har sett/upplevt/vet något. 
• Materiella - saker från olika tidsepoker, t.ex. en lerkruka från antiken eller ett skelett. 
• Visuella - bilder/fotografier. 
• Audiokällor - ljudupptagningar. 
• Audio-visuella - filmer och filmklipp, t.ex. dokumentärer eller en inspelning av en händelse. 

Det finns fyra kriterier för källkritik som man behöver känna till: 

• Äkthet
• Närhet/Samtidighet
• Beroende 
• Tendens

Äkthet - handlar om huruvida källan är det den utger sig för att vara. Om det är en webbsida kanske det handlar om att de som står bakom faktiskt existerar och inte är påhittade, eller att informationen faktiskt stämmer. Om det är en bild kan det handla om att den inte ska vara manipulerad, eller att den ska föreställa det som sammanhanget påstår att den föreställer. 

Närhet/Samtidighet - här handlar det om tid, dvs. hur gammal källan är i relation till ämnet. Ibland är gamla källor bra - om man söker info om en händelse från t.ex. 1980-talet så kan det vara bra med information som är från den tiden. Då är källan samtidig. I andra fall, t.ex. med statistik, kan gamla källor vara väldigt felaktiga. 

Beroende - det förekommer ofta att olika källor använder samma information. Två dagstidningar kan t.ex. rapportera om samma nyhet, men använder samma källa till nyheten. Då är de två dagstidningarna inte oberoende av varandra. Det är viktigt att hitta oberoende källor om man ska vara källkritisk. 

Tendens - här handlar det om vinkling. Att vinkla information innebär att man t.ex. inte tar med vissa delar av ämnet, eller får det att låta på ett visst sätt. Det kan finnas olika anledningar att vinkla information - t.ex. politiska, religiösa, ekonomiska. Om källans avsändare har ett intresse av att framställa ämnet på ett visst sätt - då är källan tendetiös, den har hög tendens och blir därmed mindre pålitlig. 

Baserat på de här kriterierna behöver man granska information. Man bör granska varje källa för sig, men även tänka på helheten. Det kan vara ok om en källa är lite gammal, om man ser till att andra källor är mer uppdaterade. Om en tendentiös källa säger samma sak som en oberoende icke-tendentiös källa så är kanske det också ok. Alla källor bör såklart vara äkta, och man bör alltid ha flera oberoende källor. 

Ett sätt att få med alla dessa kriterier i sin granskning är att ställa frågan: Vem säger vad för vem i vilket syfte och när?

Primärkällor och sekundärkällor

En sista sak som man behöver tänka på är om källan är en primärkälla, en sekundärkälla eller en tertiärkälla. (Detta kallas även för förstahandskälla, andrahandskälla och tredjehandskälla). 

Primärkälla = en källa från själv händelsen, t.ex. ett skelett från medeltiden eller ett ögonvittne till en händelse. 

Sekundärkälla = återberättar det en primärkälla säger, t.ex. en nyhetsartikel om en händelse där primärkällan är intervjuad. 

Tertiärkälla = en källa som återberättar/sammanfattar sekundärkällan. 

Detta fungerar ungefär som viskningsleken - desto längre från primärkällan man kommer, desto större är risken att informationen har blivit fel på vägen. Kolla därför alltid vilka källor som man hänvisar till och se om du kan hitta och använda dem, istället för en källa som sammanfattar dem. 

Källans format påverkar källkritiken 

Vi behöver vara källkritiska på olika sätt beroende på om källan är en text, en bild, en sak, en person etc. Hur gör man t.ex. för att ta reda på om en bild är äkta, eller när den kommer ifrån? För att granska bilder kan man behöva göra en omvänd bildsökning (dvs man laddar upp en bild och söker på var den har publicerats, om den har photoshoppats etc). Detta kan du göra på lite olika sätt. 

• Du kan ladda upp en bild i Google bildsök och se var bilden har förekommit. 
• Du kan använda tjänsten Tineye.com för att söka på bilden. Tineye är bra för det är lätt att se var och när bilden först publicerades och om den har redigerats/beskurits någon gång.

Detta är viktigt eftersom bilder ofta används för att lura/påverka oss, och vi reagerar väldigt snabbt på bilder. 

Exempel Wikipedia

På första lektionen pratade vi lite om Wikipedia. Det finns tre saker man behöver kolla om man ska använda en Wikipedia-artikel: 

• Kolla alltid källorna! WP är ofta en tertiärkälla, och det är då bättre om du kan hitta de sekundärkällor som har använts. Du bör även granska källorna som en del i att avgöra om wikipedia-artikeln är trovärdig eller inte, eftersom det är väldigt svårt att ta reda på något om de som har skrivit artikeln i Wikipedia. 
• Kolla diskussionen - här kan man se om de som har skrivit artikeln är överens om innehållet, eller om det finns olika åsikter. Man kan även hitta ytterligare infallsvinklar och information via diskussionen. 
• Kolla historiken - har artikeln ändrats på sistone? Vad är det som har ändrats? Eller har den inte uppdaterats på länge?

Grundläggande informationssökning för åk 1

Er uppgift är att hitta research inför att ni ska hålla en guidning i London, och för att guida i en så historisk, kulturell och stor stad som London krävs det att man är inläst. Det gäller också att ha rätt info - det finns alltid någon i sällskapet som är en besserwisser och påpekar om du har fel, eller ställer kluriga frågor. Detta kräver alltså ordentligt sökande, så du hittar all relevant info, samt kritiskt förhållningssätt så du inte använder felaktig info.

Google

Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?

Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av: 

• din sökhistorik - vad du sökt på, klickat på och hur länge du var på en sida
• andras sökhistorik
• antal klick - populär sajter (t.ex. Wikipedia) kommer högt upp
• antal länkar till och från en sida
• geografisk placering - svenskar får upp andra saker än ryssar
• sökordets placering på sajterna

Faktorer som INTE påverkar i den grad många tror:

• "bäst sidor hamnar högst upp" - Google gör ingen granskning
• "man betalar för att hamna höst upp" - gäller endast annonser, och då står det "annons" under

Att vi styrs så mycket av tidigare sökningar m.m. innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör det jätteviktigt att inte bara använda Google när man söker på komplicerade ämnen. 

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben - t.ex. databaser och kataloger. 

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med staden London och du ska läsa in dig på det du ska guida om. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om London och vilka frågor/infallsvinklar du kommer på.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på London eller London turism i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad det finns att veta om ämnet. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Det kan t.ex. handla om "London trädgårdar" eller "London punk historia". Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Exempel på andra sök-ställen är Landguiden, Artikelsök och bibliotekskatalogen.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

  

Andra exempel på databaser och sök-resurser från Biblioteket:

• Nationalencyklopedin (NE) - du är automatiskt inloggad på skolan, för att jobba hemifrån skapar du personligt inlog
• Landguiden - information om olika länder, konflikter m.m.
• AV-Medias katalog (du skapar eget inlog)
• Bibliotekets länklista inom olika ämnen

Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är källkritik och varför det behövs

Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, om den är sann eller falsk. Detta är oftast inte så svårt att ta reda på, utan den delen av källkritiken är det som är lättare. Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och  källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara? Äkta eller falsk?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning? När upprättades källan?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Baserat på detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer:

• primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa, beroende av att detta är informationens ursprung.
• sekundärkällan (andrahandskällan) består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan.
• tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Detta är en bra fas att ha i bakhuvudet när man söker efter information, och samtidigt värderar och granskar sina källor.

• Vem
• Vem står bakom en webbsida? Privatperson? Organisation? Myndighet?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor
• På www.whois.net kan du kolla upp utländska webbsidor.

• Vad
• Vad är det för slags hemsida? Hur fullständig är informationen som tas upp?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenteras? Är texterna välskrivna?

• Till vem

• Till vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar sidans innehåll med dina syften?

• Syfte
• Vilket syfte har webbsidan? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

• När
• Är informationen på webbsidan ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.

Bilder
Tänk i samma banor när det gäller bilder, och kolla upp bildens ursprung. Detta kan du göra på några olika sätt:

• högerklicka på bilden och välja Sök på Google efter bild.
• ladda ner bilden till din dator, gå in på Google bildsök och välj att ladda upp bilden för att se vart den har förekommit
• gå in på sidan tineye.com för att söka på bilden. På denna sida kan du sen information kring när bilden först publicerades och om den har beskurits eller redigerats.

Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik och varför behövs det?

Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den delen av källkritiken är det som är lättare. Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och  källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Utifrån detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer, där primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa, beroende av att detta är informationens ursprung. Nästa nivå  är sekundärkällan (andrahandskällan) som består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan. Tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Detta är en bra fas att ha i bakhuvudet när man söker efter information, och samtidigt värderar och granskar sina källor.

• Vem
• Vem står bakom en webbsida?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• Vem har skapat sidan? Privatperson? Företag? Organisation? Myndighet?
• Hur ser webbadressen ut? Vad säger den dig?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor och på www.whois.net kan du kolla upp utländska webbsidor.

• Vad
• Vad är det för slags hemsida?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenteras?

• Till vem

• Till vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar sidans innehåll med dina syften?

• Syfte
• Vilket syfte har webbsidan? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

• När
• Är informationen på webbsidan ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är en källa?

Källor är något som ger oss information om något, och de kan ha olika format.
Exempel på olika sorters källor:

• Skriftliga källor - dvs. text. Kan vara böcker, webbsidor, artiklar. Det vi oftast tänker på när vi tänker på information. 
• Muntliga - människor som vi t.ex. intervjuar, någon som har sett/upplevt/vet något. 
• Materiella - saker från olika tidsepoker, t.ex. en lerkruka från antiken eller ett skelett. 
• Visuella - bilder/fotografier. 
• Audiokällor - ljudupptagningar. 
• Audio-visuella - filmer och filmklipp, t.ex. dokumentärer eller en inspelning av en händelse. 

Det finns fyra kriterier för källkritik som man behöver känna till: 

• Äkthet
• Närhet/Samtidighet
• Beroende 
• Tendens

Äkthet - handlar om huruvida källan är det den utger sig för att vara. Om det är en webbsida kanske det handlar om att de som står bakom faktiskt existerar och inte är påhittade, eller att informationen faktiskt stämmer. Om det är en bild kan det handla om att den inte ska vara manipulerad, eller att den ska föreställa det som sammanhanget påstår att den föreställer. 

Närhet/Samtidighet - här handlar det om tid, dvs. hur gammal källan är i relation till ämnet. Ibland är gamla källor bra - om man söker info om en händelse från t.ex. 1980-talet så kan det vara bra med information som är från den tiden. Då är källan samtidig. I andra fall, t.ex. med statistik, kan gamla källor vara väldigt felaktiga. 

Beroende - det förekommer ofta att olika källor använder samma information. Två dagstidningar kan t.ex. rapportera om samma nyhet, men använder samma källa till nyheten. Då är de två dagstidningarna inte oberoende av varandra. Det är viktigt att hitta oberoende källor om man ska vara källkritisk. 

Tendens - här handlar det om vinkling. Att vinkla information innebär att man t.ex. inte tar med vissa delar av ämnet, eller får det att låta på ett visst sätt. Det kan finnas olika anledningar att vinkla information - t.ex. politiska, religiösa, ekonomiska. Om källans avsändare har ett intresse av att framställa ämnet på ett visst sätt - då är källan tendetiös, den har hög tendens och blir därmed mindre pålitlig. 

Baserat på de här kriterierna behöver man granska information. Man bör granska varje källa för sig, men även tänka på helheten. Det kan vara ok om en källa är lite gammal, om man ser till att andra källor är mer uppdaterade. Om en tendentiös källa säger samma sak som en oberoende icke-tendentiös källa så är kanske det också ok. Alla källor bör såklart vara äkta, och man bör alltid ha flera oberoende källor. 

Ett sätt att få med alla dessa kriterier i sin granskning är att ställa frågan: Vem säger vad för vem i vilket syfte och när?

Källans format påverkar källkritiken 

Vi behöver vara källkritiska på olika sätt beroende på om källan är en text, en bild, en sak, en person etc. För att t.ex. granska bilder kan man behöva göra en omvänd bildsökning (dvs man laddar upp en bild och söker på var den har publicerats, om den har photoshoppats etc). Detta kan du göra på lite olika sätt. 

• Du kan ladda upp en bild i Google bildsök och se var bilden har förekommit. 
• Du kan använda tjänsten Tineye.com för att söka på bilden. Tineye är bra för det är lätt att se var och när bilden först publicerades och om den har redigerats/beskurits någon gång.

Detta är viktigt eftersom bilder ofta används för att lura/påverka oss. 

Primärkällor och sekundärkällor

En sista sak som man behöver tänka på är om källan är en primärkälla, en sekundärkälla eller en tertiärkälla. (Detta kallas även för förstahandskälla, andrahandskälla och tredjehandskälla). 

Primärkälla = en källa från själv händelsen, t.ex. ett skelett från medeltiden eller ett ögonvittne till en händelse. 

Sekundärkälla = återberättar det en primärkälla säger, t.ex. en nyhetsartikel om en händelse där primärkällan är intervjuad. 

Tertiärkälla = en källa som återberättar/sammanfattar sekundärkällan. 

Detta fungerar ungefär som viskningsleken - desto längre från primärkällan man kommer, desto större är risken att informationen har blivit fel på vägen. Kolla därför alltid vilka källor som används och se om du kan hitta och använda dem, istället för en källa som sammanfattar dem. 

Exempel Wikipedia

På första lektionen pratade vi lite om Wikipedia. Det finns tre saker man behöver kolla om man ska använda en Wikipedia-artikel: 

• Kolla alltid källorna! WP är ofta en tertiärkälla, och det är då bättre om du kan hitta de sekundärkällor som har använts. Du bör även granska källorna som en del i att avgöra om wikipedia-artikeln är trovärdig eller inte, eftersom det är väldigt svårt att ta reda på något om de som har skrivit artikeln i Wikipedia. 
• Kolla diskussionen - här kan man se om de som har skrivit artikeln är överens om innehållet, eller om det finns olika åsikter. Man kan även hitta ytterligare infallsvinklar och information via diskussionen. 
• Kolla historiken - har artikeln ändrats på sistone? Vad är det som har ändrats? Eller har den inte uppdaterats på länge?

Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik och varför behövs det?

Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den källkritiken är rätt lätt. Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och  källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Utifrån detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer, där primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa. Detta då den är informationens ursprung. Därefter kommer sekundärkällan (andrahandskällan) som består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan. Tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett, och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Detta är en bra fas att ha i bakhuvudet när man söker efter information, och samtidigt värderar och granskar sina källor.

• Vem
• Vem står bakom en webbsida?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• Vem har skapat sidan? Privatperson? Företag? Organisation? Myndighet?
• Hur ser webbadressen ut? Vad säger den dig?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor och på www.whois.net kandu kolla upp utländska webbsidor.

• Vad
• Vad är det för slags hemsida?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenterads?

• Till vem

• Till vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar innehållet för dina syften?

• Syfte
• Vilket är webbsidans syfte? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

• När
• Är informationen på webbsidan ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.