Källkritik och sökning om efterkrigstiden

Källkritik kan se olika ut. Det kan dels handla om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den källkritiken är rätt lätt.

Sen finns det även den källkritiken som inte handlar om att dela in i pålitligt-inte pålitligt. Utan det handlar då om att se HUR en källa belyser ett ämne. Om det är vinklat på något sätt, om det finns olika perspektiv där inget av dem måste vara fel men de är bara olika. Tex att vi i Sverige kan se på en historisk händelse på ett sätt men man ser den helt annorlunda i ett annat land. Vad är sant då? Vad är en pålitlig källa? Kan två källor som säger helt olika saker vara lika pålitliga, och hur förklarar man det?

Ofta går det till såhär när elever gör källkritiksanalyser:

1. sökning
2. användning av källor
3. källkritik

Den här sortens källkritik blir en efterkonstruktion, dvs. det som egentligen skulle göras inför något görs i stället i efterhand. Syftet med källkritik är ju nämligen att vara den metod som ni använder för att bedöma vilka källor ni ska använda er av och basera era slutsatser på. Om källkritiken görs efteråt - då tappar man syftet med det. Källkritiken är även en metod för att lära sig om ett ämne. När man granskar, vänder och vrider, jämför, undersöker, kollar upp - då lär man sig väldigt mycket. Och resultatet av det kommer ni inte få med i ert arbete om ni gör källkritiken efteråt.

Istället bör källkritiken komma innan och medan du letar och väljer ut den information du ska använda.

1. Sökning + källkritik
2. Läsning
3. Källkritik
4. Användning

Det här innebär fler steg, och tar till en början längre tid. Men det är även det som gör det till en ordentlig källkritiksanalys. 

Det är även så att man inte kan vara på djupet källkritisk om man inte kan en del om ämnet. Det är oerhört svårt att bedöma trovärdighet om man inte har några faktakunskaper eller ännu hellre djup förståelse för ett ämne. Därför är det viktigt att läsa in sig både innan och parallellt med att man granskar sitt material.

Den källkritiska analysen kan se olika ut beroende på vilken källa man analyserar. Om man t.ex. hittar en informativ wikipedia-artikel så är det självklart att man måste undersöka diskussionsavsnittet för att se huruvida det råder oenighet om något i artikeln. Man måste även gå igenom de källor som artikeln hänvisar till och se om de källorna känns lämpliga att basera sina slutsatser på. Om man hittar tvetydiga källor så kan det vara relevant att titta på fotnoten till den källan för att se vad i artikeln som källan används till.

Ett annat uppslagsverk, såsom NE, kräver en annorlunda källkritik. Här handlar det inte lika mycket om att kolla upp källor, då vi i större grad litar på den granskningsprocess som NE-artiklar går igenom och att författarna är historiskt/statsvetenskapligt insatta. Det kan istället handla om att fundera kring  om det finns andra perspektiv på händelsen. Det vi läser i uppslagsverk och läroböcker är oftast sant, men kan även vara endast en del av berättelsen, och inte helt sällan rättas historian till i efterhand när vi med facit vet vad som hände sen.

Sökning  

Viktigt är att använda olika sorters källor för att få en så bra bild av händelsen som möjligt. Uppslagsverk är bra att börja med. Du kan sedan gå vidare med

• Artikelsök (Här hittar du en instruktionsfilm ifall du har glömt hur A-sök fungerar)
• Dokumentära/faktafilmer från AV-Media
• Google
• Uppsatser 
• Historielänkar på bibliotekets webbsida

Medan du söker och läser är det en bra idé att skriva ner nya ord, infallsvinklar och begrepp - sådant du inte visste, sådant du vill söka mer om. Detta är nödvändigt för att du ska hitta en avgränsning som du förstår hur den passar in i ämnet som helhet. Börja gärna redan innan du söker med att skriva ner det du redan vet om ämnet. Sedan fyller du på med nya saker allt eftersom du läser och lär dig. Snart ser du ett mönster på vad som hänger ihop och kan välja att fokusera på en del.

Samhällsproblem och källkritik

I samhällsproblemsfrågor finns många olika åsikter och perspektiv. Det kan t.ex. råda stor oenighet om varför problemet uppstår, hur det ska lösas och även huruvida det är ett samhällsproblem över huvudtaget. I sådana frågor är det extra viktigt att skilja på åsikter och fakta, på ogrundade och välgrundade resonemang.

Ett exempel som jag visade på lektionen var en radiosändning i P1 om vaccinering av barn, med anledning av det utbrott av mässling som skett i Stockholm. Man pratade i inslaget dels med en smittskyddsläkare och dels med en bloggande förälder som valt att inte vaccinera sitt barn. Läs mer om problematiken med att likställa två så olika källor med varandra i den här artikeln.

Det exemplet visar även på vikten av att identifiera den faktiska källan när man granskar information. I inslaget är det inte Sveriges radio som är ursprungskällan till informationen, utan snarare de personer som intervjuas. Det är därför deras kunnighet och perspektiv i frågan som man bör granska.

Det här är några viktiga frågor att tänka på när man läser om ett ämne med olika åsikter:

• Vem säger detta och vad är deras kompetens? 
• Finns det någon som säger emot? Vem/vilka är de? (Eller - om ingen säger emot, beror det på att alla är eniga eller att det bara inte lyfts i just den här källan?)
• Vad är fakta och vad är åsikt? Finns det källor på det som sägs? Kanske undersökningar, studier, material från myndigheter, statistik, etc. Är källorna trovärdiga? (Här kan man t.ex. tänka på hur Trump hänvisade till Fox news om #lastnightinsweden). 
• Glöm inte tidsaspekten - gamla källor kan vara inaktuella när det gäller samhällsproblem, speciellt statistik och faktauppgifter. 

Det är även viktigt att använda flera olika sorters källor för att få med olika perspektiv på frågan. Information kan se olika ut - det skiljer sig mellan webbsidor, böcker, artiklar. Det finns dessutom många olika sorters artiklar som går olika djupt in på ämnet: artiklar från dagstidningar, tidskrifter, debattartiklar, ledare/opinionsartiklar, forskningsartiklar.

Och för att få en bredd med olika slags källor behöver man söka på olika ställen. För just er uppgift ska ni använda artiklar av olika slag och då kommer Artikelsök väl till pass. Här ser ni en film som beskriver hur ni söker i A-sök.

På lektionen förklarade jag det här med trunkering, dvs den lilla stjärnan som man placerar efter ordstammen för att bredda sökningen. Om ni har glömt hur det fungerar, kolla på den här filmen.

Och som vanligt - om ni fastnar, vill bolla eller behöver hjälp med att hitta material - kom gärna förbi biblioteket så hjälper vi dig!

Upphovsrätt och Creative commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är en lag som skyddar rättigheterna för den som skapar något (upphovspersonen). Internationellt kallas lagen för Copyright och det symboliseras av en cirkel med ett C i. Lagen gäller under personens livstid + 70 år efter personens död. Det innebär att upphovsrätten för DaVincis verk har gått ut, men inte för Picassos.

Lagen skyddar alltså upphovspersonens rättigheter, och det innebär att andra inte får kopiera upp, sprida eller tjäna pengar på verk som någon annan har skapat. Det kan handla om foton, målarkonst, filmer, musik, etc.

Hur får man använda upphovsskyddat material?

Man får använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk, dvs hemma eller på sin egen dator/mobil. Men om man vill använda en annans verk så att det blir synligt för andra, t.ex. på en blogg eller en webbplats eller göra broschyrer eller trycka upp T-shirts - då måste man ha upphovspersonens tillstånd. Man får helt enkelt leta upp upphovspersonen eller hens kontaktuppgifter och fråga om lov. Ofta får man då som svar att det är ok (det kan vara bra att få skriftligt på det, t.ex. via e-psot), men ibland får man antingen svaret nej eller inget svar alls. Och då har man inte lagligen rätt att använda materialet. Man kan i värsta fall bli stämd eller få betala för användandet.

Creative commons

Men det finns en väg runt att be om lov hela tiden - nämligen att använda Creative commons-material. Creative commons (CC) är ett licenssystem som upphovspersonen kan välja att använda - det innebär att andra direkt kan se att de får använda materialet, och hur de får använda det.

Det finns 4 beståndsdelar av det här licenssystemet:

• Erkännande (man måste ange vem upphovspersonen är - detta ingår i alla CC-licenser). 

• Dela lika (om man ändrar på verket så måste man publicera det med samma CC-licens som när man hittade det)

• Inga bearbetningar (man får inte ändra på verket)

• Icke-kommersiell (man får inte tjäna pengar på verket)

De här fyra beståndsdelarna kan kombineras till 6 st olika licenser. I den här filmen förklaras det här med Creative commons och hur de olika licenserna ser ut och fungerar.

"Vad är creative commons", CC BY Webbstjärnan.

Som framgår i filmen så är det finurliga med de här licenserna att de dels är lagligt bindanden, men även att CC-material är sökbart.

Man kan t.ex. söka på CC-material via search.creativecommons.org.
Eller så kan man använda Googles bildsök och gå in på Sökverktyg - Användarrättigheter.
Sen finns det även specifika sajter för t.ex. bilder (Pixabay, Flickr), musik (Jamendo) m.m.

Vill du lära dig mer om Upphovsrätt och creative commons - gå in på biblioteket webbplats!

Biblioteksresurser för sökning om droger

För att hitta så bra information som möjligt, som inte bara har ett bra innehåll utan som är den bästa tänkbara informationen inom ämnet, så behöver man söka på fler ställen än Google - så att man vet att man har sökt bland olika sorters källor. T.ex. olika sorters tidnings- och tidskriftsartiklar, böcker, forskning m.m.

Här är några sökkanaler som finns via biblioteket som kan vara bra att använda, och som gör det lättare att hitta pålitlig information.

Artikelsök
Artikelsök är en databas som innehåller artiklar från olika tidningar och tidskrifter. Här finns allt från debattartiklar i dagspressen till djupgående reportage i facktidskrifter. Se filmen för att se hur Artikelsök funkar.

Eftersom Artikelsök är en databas så skiljer den sig lite från söktjänster som Google. Man kan behöva använda andra söktekniker. I den här filmen förklarar vi ett grundläggande knep som kallas trunkering, som innebär att man breddar sin sökning.

Andra ställen att söka på: 

Bibliotekskatalogen

DiVA (sök efter uppsatser och olika vetenskapliga publikationer vid svenska lärosäten)

Viktigt att komma ihåg är att man måste prova olika sökord och sökordskombinationer för att göra uttömmande sökningar. För gärna anteckningar vid sidan av när du söker - skriv upp var du sökt, vilka sökord, vilka nya sökord du får tips om när du hittar information. Snart har du nämligen gjort så många sökningar att du inte längre har koll på var du varit, vad du sökt på eller alla de olika aspekter av ämnet som finns.

Om du behöver hjälp med att hitta information, hör av dig till biblioteket!