Upphovsrätt och Creative commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.

Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.

Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.


Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska lägga det på t.ex. en blogg eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan. Det är inte alltid så lätt, men det blir lite lättare med Creative commons-material.


Vad är Creative commons?

Creative commons är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.

Den här filmen går igenom alla licenserna. Du kan även läsa om licenserna på creativecommons.se.

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger mig (Hanna) som upphovsperson. 

Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.


Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Mycket att hålla reda på - men det finns hjälp

Det här är organisationer som jobbar med att se efter sina medlemmars rättigheter. Det är även till dessa man kan betala avgifter för att få tillåtelse att använda musik, pjäser etc. 

STIM - för musikskapare och de som vill spela musik i sin verksamhet, ser bl.a. till att musikskapare får ersättning för spelade låtar. 

SAMI - för musiker som spelar andras musik

ATR - Amatörteaterns riksförbund, ser bl.a. till att dramaförfattare får ersättning för uppsatta pjäser

BUS - Bildupphovsrätt, organisation för bildskapare och för de som vill få tillstånd att använda skyddade bilder.

Alternativa livsåskådningar, etik och människosyn

Uppgiften: att undersöka en alternativ/religiös livsåskådning

Repetition av källkritikskriterierna:

• Beroende - källor som bygger på andra källor (primärkällor, sekundärkällor)
• Tid - nära i förhållande till händelsen, dvs. gammal info kan vara bättre än ny info (t.ex. källmaterial från 1520 om man vill veta vad Gustav Vasa gjorde i Dalarna). 
• Tendens - vinkling, vinner någon på att vinkla informationen?
• Äkthet - är källan det den utger sig för att vara?

Källkritiskfrågorna - ett sätt att komma åt de fyra kriterierna:

• Vem säger?
• Vad sägs?
• Till vem?
• I vilket syfte?
• När? - Handlar om att hitta uppdaterad info, som inte är för gammal

Ni fick under lektionen även diskutera den här listan, där vi har listat bra sökbeteenden och källkritik jämfört med bristande/dåliga sökbeteenden och källkritik.

Bra sökning och källkritik	Dålig sökning och källkritik
Börjar med mina förkunskaper	Börjar söka direkt utan att tänka efter
Skriver ner/dokumenterar medan jag söker	Tänker att “jag kommer nog ihåg”
Anpassar mitt sökande efter syftet/uppgiften	Söker på samma sätt oavsett syfte/uppgift
Använder olika sökord (utifrån mina förkunskaper och det jag skrivit ner)	Söker på ett och samma ord/begrepp hela tiden, med få variationer
Läser det jag hittar och fortsätter sen söka	Söker “färdigt” först, och läser sen
Läser många fler källor än jag kommer använda → väljer ut de bästa	Använder de första jag hittar som känns bra, sen letar jag inte mer
Söker på flera ställen - inte bara Google. Jag förstår att jag annars väljer bort viktigt och relevant info.	Använder bara Google - tror att all relevant info finns där.
Ställer frågor till texten, t.ex. Varför tar de upp det? Vad baserar de det på? m.m.	Läser utan att reflektera, stanna upp eller ställa frågor.
Kollar upp källor i texten	Anger Google eller wikipedia som källa utan att kolla upp
Undersöker vem som står bakom, och funderar på hur det påverkar innehållet	Kollar upp vem som står bakom men tänker inte igenom hur det påverkar innehållet
Funderar på syften med texten och om den är tendentiös/det finns intressen i frågan	Gör en förenklad bedömning av syfte, t.ex. att en youtube-kanal är till för att informera.
Jämför olika slags källor och olika perspektiv i frågan.	Tänker inte på om källorna är av olika slag eller ger olika perspektiv.
Använder mina ämneskunskaper för att bedöma innehållet	Tänker inte på vilka kunskaper jag har som hjälper mig bedöma innehållet

Sökställen: 

Börja gärna med ett uppslagsverk, för att få en mer neutral utgångspunkt än om ni börjar med tendentiösa källor. Exempel på uppslagsverk: NE, Wikipedia

Livsåskådningens/den religiösa riktningens egna material, t.ex. webbsidor. 

Artikelsök - artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Kan vara historiska artiklar eller artiklar om människor som brutit sig ut ur en religiös riktning/livsåskådning. Mindre vanligt med förespråkande artiklar. 

Ni hittar NE, Artikelsök m.m. på bibblans webb. 

Trunkering - i databaser och kataloger

Ett söktips som funkar i databaser och kataloger är så kallad trunkering. Det innebär att man sätter en * efter ordstammen, och det gör att man söker på alla tänkbara påbyggnader på det ordet. T.ex. Scientolog* söker på scientologer, scientologi, scientologisk osv. Följden blir en bredare sökning.

Detta funkar endast i databaser och kataloger där människor lägger in material. Sökmotorer som Google är enbart en programmerad söktjänst utan inlagt innehåll - tekniken är annorlunda och därmed även söktekniken. 

Inför gymnasiearbetet

Tänk på att läsa in er inom ert område och det material ni tänker använda i arbetet INNAN ni skriver ihop ert arbete. Detta för att ni annars konstruerar källkritiken i efterhand och det blir ett merjobb för er baserat på att ni kommer inse att det material ni har eller den uppgift ni har utfört inte kan användas ihop med ert insamlade materialet.

Ni kommer med största sannolikhet behöva läsa in er på mer material än vad ni slutligen använder vilket tillhör att göra när man skriver arbeten.

Hur skrivs referenser?

När man skriver en text och använder sig av material som är skrivet av någon annan måste man alltid att ange en referens. Om man utelämnar referensen har är det ett plagiat vilket inte är tillåtet. För att underlätta för er själva är det bästa att ange vilken referens man använt både i löpande text och i källförteckningen direkt. Då behövs det inte läggas ned arbete i efterhand på att söka fram verken som det refereras till igen för att hitta alla uppgifter till referenserna

• En referens skrivs i löpande text
• Använder ni samma referens i ett helt stycke ska referensen återfinnas i slutet av stycket.
• Gör ni en radbrytning och påbörjar ett nytt stycke och fortsätter med samma referens ska den anges i slutet av det nya stycket också.

Här visar jag först ett exempel på där jag använt ett verk med två författare.

• (Lundahl & Sjöstedt, 2006, s. 25-26)

Sedan kommer ett verk med tre eller fler författare, då skiljer sig referensen något åt.

• (Säljö, Jakobsson, Lilja, Mäkitalo och Åberg, 2011, s. 106).

Samt ett exempel där jag använt en uppsats

• (Aringskog och Hultgren, 2009, s. 2).

Hur söker man fram en referens från KB/Libris

Gå in på http://libris.kb.se/

Skriv i bokens titel och klicka på länken. Klicka på Skapa referens och sedan kopierar ni APA-raderna och klistrar in i er källförteckning.

I källförteckningen som ni har i slutet av ert arbete kommer det se ut på följande sätt:

Lundahl, B. & Sjöstedt, B. (2006). Nya Svenska språket. (3., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2011). Att förädla information till kunskap: lärande och klassrumsarbete i mediesamhället. Stockholm: Norstedts.

Aringskog, K. & Hultgren, R. (2009). ”Man kan aldrig visualisera för mycket” En studie om visualisering i skolan. (C-uppsats. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:282430/FULLTEXT01.pdf

Hur man söker info

Att söka på nätet är inte synonymt med att söka på Google, eftersom Google inte söker av hela nätet utan bara den ytliga och synliga delen. Vart ska man söka om man inte använder Google? Då behöver man förflytta sig till den djupa webben, som finns bakom inloggningar, det vill säga databaser med mera.

När börjar söka är det bra att ni testar olika sökord och kombinationer. Kom ihåg att anteckna vad ni använt för sökord, behöver ni jobba vidare längre fram med detta har ni en bra grund att stå på.

När ni börjar söka inom ett ord/område kommer ni halka in på andra. Anteckna dessa nya ord så ni kan söka vidare på dem längre fram. Det är kanske i någon av dessa trådar ni hittar det ämne ni väljer till slutligen.

Man söker av olika slags information. Ni kommer behöva kolla i olika böcker men även läsa artiklar. Hittar ni en artikel - läs och anteckna från från. Kom även ihåg att notera vilken artikel det gäller. Ytterligare ett steg i er källkritik är att kolla upp vilken typ av sida det är, gör det genom att kolla "Läs om-sidan".

Andra bra länkar ni har nytta av är:

Artikelsök

Bibliotekets databas
DiVA
SwePub

Socialstyrelsen

Skolverket

Mindmap/tankekarta

För att göra sina anteckningar mer effektiva kan man använda sig av något som kallas för tankekarta, vilket härstammar från engelskans mindmap. Detta är ett redskap som går att använda vid många olika tillfällen utöver när du skriver uppsatser, till exempel när du förbereder en redovisning, lyssnar på en lektion eller skriver grupparbete.

Fördelarna med tankekartor är många, bland annat liknar detta sättet hur hjärnan arbetar med associationer, du får en överblick över viktiga begrepp, samt att du lättare får fram vad som är viktigt kontra oviktigt. En annan fördel är att du kopplar på och använder både höger och vänster hjärnhalva med även att du tydliggör dina sökord och termer.

Gör en logg över vad du har sökt på, eftersom risken är stor att du glömmer bort det annars.

Källkritik under arbetets gång och varför det behövs

• Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad.
• Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, om den är sann eller falsk. Detta är oftast inte så svårt att ta reda på, utan den delen av källkritiken är det som är lättare.
• Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig.
• Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara? Äkta eller falsk?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning? När upprättades källan?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Baserat på detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer:

• primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa, beroende av att detta är informationens ursprung.
• sekundärkällan (andrahandskällan) består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan.
• tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Vem

• Vem står bakom webbsidan?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor
• På www.whois.net kan du kolla upp utländska webbsidor.
• Vad är det för slags hemsida? Hur fullständig är informationen som tas upp?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenteras? Är texterna välskrivna?
• Till vem vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar sidans innehåll med dina syften?

Syfte

• Vilket syfte har webbsidan? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

När

• När är informationen på webbsidan publicerad? Är den ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

Sökmetod i Svenska som andraspråk - att söka argument

När man ska argumentera för eller emot något är det viktigt att ha belägg för det man säger, dvs. har information som stödjer det man argumenterar för. För den här uppgiften ska ni hitta så bra källor som möjligt som stödjer er tes och ger er trovärdighet. 

Dokumentation

Det är väldigt bra att börja med sina förkunskaper och tankar om ämnet. För detta använder ni mindmaps. Vi gjorde en gemensam mindmap om ämnet ordningsbetyg. 

Den här mindmapen fortsätter man sedan att fylla på när man läser in sig på ämnet. Jag hittade t.ex. en text som pratade om att ordningsbetyg leder till exkludering, och en källa som sa att det leder till mer administration för lärarna - då la jag till det i mindmapen.


Sök smart  - med olika ord och på olika ställen
När du googlar är det viktigt att du gör flera googlingar och använder olika sökord. Jag fick flera användbara träffar när jag sökte på "ordningsbetyg" men flera av dem var väldigt korta/ytliga och gav inte så mycket info om varför ordningsbetyg är bra eller dåligt. Då kan man lägga till sökord såsom "fördelar" eller "nackdelar".

Jag la också till sökordet "forskning" - om man tänker på vilken sorts information jag behöver för att bli trovärdig så är studier och undersökningar (forskning) bra. Ett annat bra perspektiv som föreslogs var elevernas perspektiv eller lärarnas perspektiv - det kan ge tyngd till mina argument. Det kan också finnas flera ord för samma sak - t.ex. ordningsomdömen - som jag kan söka på.

Tänk på att inte fastna på Google - använd de databaser m.m. som finns på bibliotekets webbplats, t.ex. Artikelsök eller DiVA (för att söka på uppsatser etc).

När man söker i databaser kan man ibland behöva trunkera - det betyder att man sätter en * (stjärna) på den plats i ordet där det kan komma en påbyggnad. T.ex. efter hund*, ordningsbetyg*, invandr*. Då får man fler träffar. Man kan kombinera trunkerade ord också: vapen* sverige*, miljö* skatt*,


Läs det du hittar
Du kommer att hitta och läsa mer än du i slutänden använder - du ska ju välja ut det bästa av allt du hittat. Detta kräver att du läser. Om texten är lång (t.ex. en uppsats) - titta på innehållsförteckning eller rubriker för att se vilka delar du ska titta närmare på.

När du läser - tänk på vem som har skrivit, om de är kunniga och om de anger bra källor/grund för sina påståenden (källkritik). Fyll på din mindmap med nya perspektiv och argument.


Här ser du en sammanfattning av de sökteknikstips som vi tog upp på lektionen:

Kom till biblioteket om du behöver hjälp!

Sökmetod: att söka, samla och sammanställa information för argumenterade tal

I betygskriterierna för Svenska 2 står det att ni ska kunna samla, sovra och sammanställa information från olika källor.

Dokumentera hur du söker och läser
Det har visat sig vara väldigt bra är att föra anteckningar medan du söker och läser in dig kring ämnet. Förslagsvis kan det vara i form av en mindmap, men du kan även använda dig av en lista eller tabell. Tanken är att du skriver ner nya ord och begrepp, nya infallsvinklar och idéer.

Börja med att gå igenom vad ni har för förkunskaper kring ämnet ni valt att skriva om. Därefter jobbar ni vidare med att söka fram material. Vartefter din kunskap kring ämnet växer så växer också din dokumentation, och till slut har du så pass mycket material att du får en bra översikt över det du har hittat och lärt dig. Det gör att din startsträcka för att komma igång på nästa lektion blir kortare samtidigt som det ger dig en bra överblick av ämnet när du ska ska skriva ditt argumenterande tal. Det är på detta vis du jobbar med att samla in och sammanställa information på ett strukturerat sätt. Kom ihåg att även anteckna dina sökord och sökordskombinationer så undviker du att göra om samma sökning.

Att använda olika källor

Många börjar söka på Google, vilket kan vara ett bra ställe att börja söka på. Men det räcker inte att bara söka där. För att ni ska kunna påvisa att ni kan söka måste ni behärska fler sök-kanaler, och välja att söka utanför Google, detta då Google bara söker av den ytliga/synbara delen av webben. Ni behöver alltså välja andra sökkanaler.

Ett förslag är databasen Artikelsök som ni kommer långt med. Kom ihåg att använda er av trunkeringsmetoden - här ser ni en kort film som förklarar trunkering!

För att ge er argumentation mer tyngd kan ni behöva hitta vetenskapligt material. En databas där ni kan göra det är DiVA, vilket är som ett slags arkiv för publikationer vid de svenska lärosätena.

Vill ni hitta fler förslag på sidor att leta information på kan ni kolla in på bibliotekets hemsida.

Var källkritiska mot er själva

Redan från början av ert sökarbete behöver ni komma ihåg att vara källkritiska. Exempelvis genom att tänka på vilken slags tidskrift artikeln kommer ifrån (om oss-sidan), vem som talar eller blir intervjuad och vad den personen kan/har för intressen osv. 

Det är även viktigt att ni är självkritiska mot er själva eftersom ni ofta söker på frågor där ni har egna åsikter. Så kom ihåg att få med åsikter som både bekräftar det ni själva tycker men likväl åsikter som säger emot er egna åsikt.