Tänk på att läsa in er inom ert område och det material ni tänker använda i arbetet INNAN ni skriver ihop ert arbete. Detta för att ni annars konstruerar källkritiken i efterhand och det blir ett merjobb för er baserat på att ni kommer inse att det material ni har eller den uppgift ni har utfört inte kan användas ihop med ert insamlade materialet.
Ni kommer med största sannolikhet behöva läsa in er på mer material än vad ni slutligen använder vilket tillhör att göra när man skriver arbeten.
Hur skrivs referenser?
När man skriver en text och använder sig av material som är skrivet av någon annan måste man alltid att ange en referens. Om man utelämnar referensen har är det ett plagiat vilket inte är tillåtet. För att underlätta för er själva är det bästa att ange vilken referens man använt både i löpande text och i källförteckningen direkt. Då behövs det inte läggas ned arbete i efterhand på att söka fram verken som det refereras till igen för att hitta alla uppgifter till referenserna
- En referens skrivs i löpande text
- Använder ni samma referens i ett helt stycke ska referensen återfinnas i slutet av stycket.
- Gör ni en radbrytning och påbörjar ett nytt stycke och fortsätter med samma referens ska den anges i slutet av det nya stycket också.
- (Lundahl & Sjöstedt, 2006, s. 25-26)
- (Säljö, Jakobsson, Lilja, Mäkitalo och Åberg, 2011, s. 106).
- (Aringskog och Hultgren, 2009, s. 2).
Gå in på http://libris.kb.se/
Skriv i bokens titel och klicka på länken. Klicka på Skapa referens och sedan kopierar ni APA-raderna och klistrar in i er källförteckning.
I källförteckningen som ni har i slutet av ert arbete kommer det se ut på följande sätt:
Lundahl, B. & Sjöstedt, B. (2006). Nya Svenska språket. (3., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2011). Att förädla information till kunskap: lärande och klassrumsarbete i mediesamhället. Stockholm: Norstedts.
Aringskog, K. & Hultgren, R. (2009). ”Man kan aldrig visualisera för mycket” En studie om visualisering i skolan. (C-uppsats. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:282430/FULLTEXT01.pdf
Hur man söker info
Att söka på nätet är inte synonymt med att söka på Google, eftersom Google inte söker av hela nätet utan bara den ytliga och synliga delen. Vart ska man söka om man inte använder Google? Då behöver man förflytta sig till den djupa webben, som finns bakom inloggningar, det vill säga databaser med mera.
När börjar söka är det bra att ni testar olika sökord och kombinationer. Kom ihåg att anteckna vad ni använt för sökord, behöver ni jobba vidare längre fram med detta har ni en bra grund att stå på.
När ni börjar söka inom ett ord/område kommer ni halka in på andra. Anteckna dessa nya ord så ni kan söka vidare på dem längre fram. Det är kanske i någon av dessa trådar ni hittar det ämne ni väljer till slutligen.
Man söker av olika slags information. Ni kommer behöva kolla i olika böcker men även läsa artiklar. Hittar ni en artikel - läs och anteckna från från. Kom även ihåg att notera vilken artikel det gäller. Ytterligare ett steg i er källkritik är att kolla upp vilken typ av sida det är, gör det genom att kolla "Läs om-sidan".
Andra bra länkar ni har nytta av är:
Mindmap/tankekarta
För att göra sina anteckningar mer effektiva kan man använda sig av något som kallas för tankekarta, vilket härstammar från engelskans mindmap. Detta är ett redskap som går att använda vid många olika tillfällen utöver när du skriver uppsatser, till exempel när du förbereder en redovisning, lyssnar på en lektion eller skriver grupparbete.
Fördelarna med tankekartor är många, bland annat liknar detta sättet hur hjärnan arbetar med associationer, du får en överblick över viktiga begrepp, samt att du lättare får fram vad som är viktigt kontra oviktigt. En annan fördel är att du kopplar på och använder både höger och vänster hjärnhalva med även att du tydliggör dina sökord och termer.
Gör en logg över vad du har sökt på, eftersom risken är stor att du glömmer bort det annars.
- Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad.
- Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, om den är sann eller falsk. Detta är oftast inte så svårt att ta reda på, utan den delen av källkritiken är det som är lättare.
- Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig.
- Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?
Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.
- Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara? Äkta eller falsk?
- Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning? När upprättades källan?
- Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
- Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?
En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Baserat på detta finns det olika källor:
- skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
- muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
- materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
- visuella - bilder, fotografier
- audiovisuella - filmer, tv-program
- primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa, beroende av att detta är informationens ursprung.
- sekundärkällan (andrahandskällan) består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan.
- tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.
Vem
- Vem står bakom webbsidan?
- Finns det någon informations- och kontaktsida?
- På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor
- På www.whois.net kan du kolla upp utländska webbsidor.
- Vad är det för slags hemsida? Hur fullständig är informationen som tas upp?
- Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
- Stämmer den fakta som presenteras? Är texterna välskrivna?
- Till vem vem vänder sig webbsidan?
- Fungerar sidans innehåll med dina syften?
- Vilket syfte har webbsidan? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?
- När är informationen på webbsidan publicerad? Är den ny eller gammal?
- Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar