Att använda källor och vara källkritisk - "vargar i Sverige"

Till er uppgift, att hålla ett informativt tal, måste ni leta information. Och om ni ska vara trovärdiga talare måste ni använda information som stämmer och som kommer från trovärdiga källor. Detta betyder att ni måste söka flera gånger på olika ställen och välja ut den bästa informationen och de bästa källorna. Ni kan inte ta det första bästa ni hittar, utan ni måste fortsätta söka. En del saker kommer ni inte att använda, utan ni kommer att välja det som är mest trovärdigt.

För att göra detta måste ni söka på fler ställen än Google. I Google kan man bara hitta vissa källor, som t.ex. webbsidor och bloggar. Man hittar t.ex. inte böcker, artiklar från tidskrifter eller forskning.

På bibliotekets webbsida hittar ni andra ställen att söka på. Där hittar ni:

• NE - ett uppslagsverk, ungefär som Wikipedia. Men på NE är det bara experter som skriver, och innan texterna publiceras så läser någon annan texterna och granskar dem. 
• Britannica - samma som NE fast i England, sök på engelska. 
• Landguiden - här hittar du information om länder, städer, krig och konflikter i världen. 
• Artikelsök - här hittar du artiklar från dagstidningar och tidskrifter

Hur bedömer man om en källa är trovärdig?

Det första man kan tänka på är vem som står bakom källan. Vem har skrivit informationen? Är det en person, t.ex. en författare eller journalist?  Är den personen kunnig inom det här området? Det är ju viktigt att man använder information som kommer ifrån någon som vet mycket om ämnet. Eller är källan kanske en myndighet eller ett företag? Hur kunniga är de?

Ibland är det svårt att ta reda på vem som står bakom informationen.

• Om man är på en webbsida så kan man kolla efter "Om"-avsnitt - det brukar oftast stå i menyerna längst upp på sidan eller längst ner. 
• I en bok finns det ibland en presentation av författaren på baksidan eller på insidan av omslaget. 
• Googla namnet på den som skrivit, kanske kan man googla namn + tidningens namn, eller googla på företaget/föreningen/myndigheten osv. Testa er fram!

Försök ta reda på vilken kunskap den som står bakom informationen har. Är de utbildade? Vilket jobb har de? Har de erfarenhet?

Om du inte kan hitta någon information om vem som står bakom, då är det bäst att inte använda den källan.  Du kan även fråga någon som vet (t.ex. en lärare, bibliotekarie eller någon som jobbar inom området).

Vinklad information

Att vara källkritisk innebär också att man tänker på vad informationen vill säga. I vissa ämnen finns det t.ex. mycket åsikter - en del tycker en sak, andra tycker något annat, och kanske vill de få dig att tycka samma sak?

Som exempel på hur man kan tänka så tittade vi på en webbsida som jag hittade via Google när jag sökte på "vargar i Sverige". Sidan heter vargfakta.se. Där står inget om vem som står bakom informationen, men jag lyckades hitta lite information om författaren. Det stod att han egentligen jobbade med något helt annat än vargar, och att han hade rätt starka åsikter om vargar i Sverige. Det är då en risk att informationen är vinklad. 

Vinklad information kan betyda: 

• att författaren bara ger information som stödjer hans/hennes åsikt
• att författaren inte tar med information som säger emot hans/hennes åsikt
• att författaren presenterar informationen (bilder, statistik osv) på ett sätt som stödjer hans/hennes åsikt. 

Vinklade källor är inte lika trovärdiga. Det är oftast bättre att hitta källor som inte är så vinklade. Om man använder vinklade källor behöver man ha med olika vinklar. Jag måste i så fall ha med källor som är både positiva och negativa till vargar i Sverige, för att skapa en balans.


Övning

På lektionen gjorde vi en övning. Vi tittade på två olika artiklar - en debattartikel i Expressen och en artikel i tidskriften Fältbiologen. Vi såg att författarna som låg bakom artiklarna hade olika kunskaper. Vi såg även att det är skillnad på en facktidskrift som skriver om ett visst ämne (t.ex. biologi) och en dagstidning som skriver om nästan alla ämnen - journalisterna på en facktidskrift är ofta mer ämneskunniga, och de som granskar artiklarna på en sådan tidskrift är ofta mer ämneskunniga än de som jobbar på en dagstidning.

Vem som har granskat informationen är en bra sak att tänka på vid källkritik. I Wikipedia vet man t.ex. inte vem som har granskat informationen och hur kunniga de är. I NE däremot vet man att informationen är granskad innan den publiceras. Samma sak gäller med en faktabok - den granskas av flera innan den publiceras, men en webbsida behöver inte granskas alls innan den publiceras. Däremot kan en bok snabbt bli gammal eftersom den inte går att uppdatera.


Det här med källkritik och sökning kan vara svårt, och man måste träna på det. Behöver du hjälp? Kom till biblioteket så hjälper vi dig!

Repetition av källkritik i Engelska 5

I samband med er gruppuppgift att hitta bästa möjliga info om ett land och hålla ett anförande om landet på The Comonwealth and Friends Ctizenship conference, så repeterade vi de källkritiska begreppen som vi gick igenom på samhällskunskapen i höstas.

Source criticism (Källkritik)
Den engelska terminologin för de källkritiska kriterierna (source criticism criteria) är:

• Bias (= Tendens, när information är vinklad av politiska, ekonomiska, religiösa skäl etc). 
• Authenticity (= Äkthet, att informationen stämmer, är korrekt, kan bekräftas från andra källor osv).
• Time (=Tid/närhet, att informationen antingen är uppdaterad och färsk eller att den ligger nära händelsen, dvs är från samma tid som det informationen handlar om). 
• Dependency (=Beroende, när man använder flera källor för att bekräfta något är det viktigt att de inte är kopplade till varandra, t.ex. att de inte är skrivna av samma person, har samma ägare eller använt samma referenser). 

Primary and secondary sources

Vi pratade även om primärkällor/förstahandskällor, sekondärkällor/andrahandskällor och tertiärkällor/tredjehandskällor. På engelska kallas dessa primary source, secondary source, tertiary source. En primärkälla ligger nära händelsen, t.ex. ett ögonvittne eller ett objekt från stenåldern. Desto längre bort från händelsen man kommer, desto större är risken att informationen är förvanskad, feltolkad, ändrad osv. Därför är det bra att till största del använda primär- och sekundärkällor, om möjligt. 

Search engines and databases

Slutligen pratade vi även om skillnaden mellan sökmotorer och databaser. 

Sökmotor = Search engine = en sökfunktion som är programmerad att söka bland andras innehåll. Det jobbar inga människor med att skapa innehållet, utan man jobbar endast med maskinen och dess programmering. 

Databas = database = en sökfunktion som söker i sitt eget innehåll. Här jobbar människor med att lägga in innehållet, och det är oftast en viss slags information, t.ex. böcker, artiklar, forskning etc. 

Eftersom sökmotorn söker av mer information som inte är ordnad på något särskilt sätt så kan det vara svårt att få fram relevant och bra material. Då kan det vara bättre att söka upp en databas, som innehåller den slags information man är ute efter. Men en databas kan också ge för smalt resultat, så man kan behöva kombinera olika databaser. Oftast är det så att det innehåll som finns i en databas kan man inte söka fram med en sökmotor. 

Vi avslutade med en gruppövning, där ni i grupp fick välja 2 källor och diskutera dem utifrån de källkritiska kriterierna. Frågor som ni diskuterade: 

• How would you evaluate the sources based on the criteria? For instance, how do you evaluate Athenticity (äkthet) in Britannica? Do you do it the same way with Wikipedia?
• Why is the source biased or not biased or slightly biased? Why are/aren't the sources dependent on each other?
• Is the source a database or a search engine? Why?
• Is it a primary, secondary or tertiary source? Why? Can you find a closer source (for instance secondary instead of tertiary)?

Att diskutera källor och valet av källor med andra är en bra metod för att få igång tankarna om källkritik. 

Fake news, English 5

"Fake news" has become an expression with wings - it has flown over the world this past year, not only when news have indeed been fake but also when they have not been fake.


Different kinds of fake news

Fake news can be very different depending on the purpose and context of the news. For instance, there are news that aren't intended to be taken seriously. They are jokes, parodies or satires that mean to criticise or make fun of something. But if, or when, these "news" are taken seriously they could cause damage.

Another kind of fake news are so called click baits. The purpose of these are to make money from people clicking a link, and thereby creating a lot of internet traffic to a certain site. In order to get people to click, the headline must be interesting, maybe even provocative - they are often sensational but rarely true.

A third kind of fake news is the kind where the people behind the news want to affect you and your opinion about something. There is often a political or ideological purpose, and the content is often a complex or sensitive subject (like imigration, the environment, and so on). In some recent  political elections, so called troll factories seem to have been used to spread fake news to affect peoples opinions.

Fake news affect us

All of these fake news affect us, but in different ways. You may think that a fake video of a girl who got revenge on some guys who harassed her doesn't do any harm because it doesn't spread a fake message, but it may still affect you and your view of women, men, the world etc.

Also, if we get used to things around us being fake - how does that affect us? A Swedish politician said that even though he knew that a piece of news was fake, he was still upset and angry about what the news said. Will our world view be based on things that aren't real? What consequences will that lead to?

Images

Both fake and non-fake news use images. We are used to images, and they make us react stronger to the news. Fake news will of course use this by using images that are manipulated or fake, or by cropping the images so that they show only a part of the reality. Sometimes the image has nothing to do with the news at all, it is from a completely different situation. How can we find out these things?

The answer is "reverse image search". This means that you upload an image and search the web for wherever that image has occurred before. You can see wehere and when it was published first, if it has been edited or cropped, and so on. Remember that for most reverse image searches you have to upload the image from your computer - so if you find fake news that use an image, save that image to your computer and then upload it in a reverse image search tool.

There are many different reverse image search tools:

• tineye.com - is good because you can arrange the search results based on time, so that you get the oldest published image first. 
• google image search  - can be used for revser image search, simply click the camera icon and upload your image. 
• google chrome - when using this browser you can right click any image and do a reverse google image search. 

There are many others as well. By searching for "reverse image search" you can find other websites and also apps for your smartphone. 

Source criticism criteria

For all news, it is important to practice using source criticism. We discussed these criteria last semester, here is a repetition in English: 

• Bias (tendens) - are there interests in the matter (economical, political, ideological, religious?)
• Authenticity (äkthet) - getting the information confirmed from several different sources, looking up facts, places, people, timelines, dates etc. 
• Dependency (beroende) - when using different sources, make sure they are independent from one another (for instance not the same author, owner or references)
• Time (tid/närhet) - when was it published? How close to the event?

Also, don't forget to think about competence/expertise. It's important to question if the source is knowledegable in the field, if they have expertise or if there are others with more expertise. 

If you need help with your assignment, or if you want to discuss fake news or source critcism, you are welcome to ask us at the library!

Here is the presentation from the lesson. 

Good luck!