Att använda källor och vara källkritisk - "vargar i Sverige"

Till er uppgift, att hålla ett informativt tal, måste ni leta information. Och om ni ska vara trovärdiga talare måste ni använda information som stämmer och som kommer från trovärdiga källor. Detta betyder att ni måste söka flera gånger på olika ställen och välja ut den bästa informationen och de bästa källorna. Ni kan inte ta det första bästa ni hittar, utan ni måste fortsätta söka. En del saker kommer ni inte att använda, utan ni kommer att välja det som är mest trovärdigt.

För att göra detta måste ni söka på fler ställen än Google. I Google kan man bara hitta vissa källor, som t.ex. webbsidor och bloggar. Man hittar t.ex. inte böcker, artiklar från tidskrifter eller forskning.

På bibliotekets webbsida hittar ni andra ställen att söka på. Där hittar ni:

• NE - ett uppslagsverk, ungefär som Wikipedia. Men på NE är det bara experter som skriver, och innan texterna publiceras så läser någon annan texterna och granskar dem. 
• Britannica - samma som NE fast i England, sök på engelska. 
• Landguiden - här hittar du information om länder, städer, krig och konflikter i världen. 
• Artikelsök - här hittar du artiklar från dagstidningar och tidskrifter

Hur bedömer man om en källa är trovärdig?

Det första man kan tänka på är vem som står bakom källan. Vem har skrivit informationen? Är det en person, t.ex. en författare eller journalist?  Är den personen kunnig inom det här området? Det är ju viktigt att man använder information som kommer ifrån någon som vet mycket om ämnet. Eller är källan kanske en myndighet eller ett företag? Hur kunniga är de?

Ibland är det svårt att ta reda på vem som står bakom informationen.

• Om man är på en webbsida så kan man kolla efter "Om"-avsnitt - det brukar oftast stå i menyerna längst upp på sidan eller längst ner. 
• I en bok finns det ibland en presentation av författaren på baksidan eller på insidan av omslaget. 
• Googla namnet på den som skrivit, kanske kan man googla namn + tidningens namn, eller googla på företaget/föreningen/myndigheten osv. Testa er fram!

Försök ta reda på vilken kunskap den som står bakom informationen har. Är de utbildade? Vilket jobb har de? Har de erfarenhet?

Om du inte kan hitta någon information om vem som står bakom, då är det bäst att inte använda den källan.  Du kan även fråga någon som vet (t.ex. en lärare, bibliotekarie eller någon som jobbar inom området).

Vinklad information

Att vara källkritisk innebär också att man tänker på vad informationen vill säga. I vissa ämnen finns det t.ex. mycket åsikter - en del tycker en sak, andra tycker något annat, och kanske vill de få dig att tycka samma sak?

Som exempel på hur man kan tänka så tittade vi på en webbsida som jag hittade via Google när jag sökte på "vargar i Sverige". Sidan heter vargfakta.se. Där står inget om vem som står bakom informationen, men jag lyckades hitta lite information om författaren. Det stod att han egentligen jobbade med något helt annat än vargar, och att han hade rätt starka åsikter om vargar i Sverige. Det är då en risk att informationen är vinklad. 

Vinklad information kan betyda: 

• att författaren bara ger information som stödjer hans/hennes åsikt
• att författaren inte tar med information som säger emot hans/hennes åsikt
• att författaren presenterar informationen (bilder, statistik osv) på ett sätt som stödjer hans/hennes åsikt. 

Vinklade källor är inte lika trovärdiga. Det är oftast bättre att hitta källor som inte är så vinklade. Om man använder vinklade källor behöver man ha med olika vinklar. Jag måste i så fall ha med källor som är både positiva och negativa till vargar i Sverige, för att skapa en balans.


Övning

På lektionen gjorde vi en övning. Vi tittade på två olika artiklar - en debattartikel i Expressen och en artikel i tidskriften Fältbiologen. Vi såg att författarna som låg bakom artiklarna hade olika kunskaper. Vi såg även att det är skillnad på en facktidskrift som skriver om ett visst ämne (t.ex. biologi) och en dagstidning som skriver om nästan alla ämnen - journalisterna på en facktidskrift är ofta mer ämneskunniga, och de som granskar artiklarna på en sådan tidskrift är ofta mer ämneskunniga än de som jobbar på en dagstidning.

Vem som har granskat informationen är en bra sak att tänka på vid källkritik. I Wikipedia vet man t.ex. inte vem som har granskat informationen och hur kunniga de är. I NE däremot vet man att informationen är granskad innan den publiceras. Samma sak gäller med en faktabok - den granskas av flera innan den publiceras, men en webbsida behöver inte granskas alls innan den publiceras. Däremot kan en bok snabbt bli gammal eftersom den inte går att uppdatera.


Det här med källkritik och sökning kan vara svårt, och man måste träna på det. Behöver du hjälp? Kom till biblioteket så hjälper vi dig!