måndag, maj 28, 2018

Upphovsrätt och Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.

Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta du ska tränar på - att använda materialet som om det var utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.

Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se


"Äpple"
Hanna Carlsson

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
  • Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
  • CC Search



Vill du fördjupa dig än mer finns det mer information att tillgå via bibliotekets hemsida.

måndag, maj 14, 2018

Söka sig fram till en avgränsning och problemformulering

Ni ska jobba med efterkrigstiden, kalla kriget och nationalistisk frigörelse. Uppgiften består i att avgränsa er och formulera en problemformulering på en nivå som passar för en populärvetenskaplig artikel, och skriva en källkritisk analys av 3-5 av de källor ni har använt.

Vad är en avgränsning?
En avgränsning betyder att jag inte kan välja att skriva om Berlinmuren - det är alldeles för stort. Jag behöver hitta EN aspekt av Berlinmuren att skriva om, t.ex. uppbyggandet av muren - men även det är för ospecifikt. Jag måste gå djupare, kanske avgränsa till ett visst perspektiv på mur-byggandet. Men det kan jag inte tänka ut om jag inte är inläst och införstådd i ämnet. En avgränsning är inte något man bara drar fram ur fickan eller hittar på. Om jag väljer ett ämne som Berlinmuren så måste jag veta lite mer än när den föll och var den låg för att kunna formulera en problemformulering.

Steg 1
är alltså att börja läsa in dig. Det är en fördel om du dokumenterar dina kunskaper under tiden, och skriver ner sådant du läser som du tycker är intressant. Kanske har du en del frågor om ämnet (när byggdes Berlinmuren? Varför? Varför flydde folk från öst till väst? osv) som kan styra inläsningen. För att hitta information i det här stadiet så gör du breda sökningar - dvs. sök på "berlinmuren" i uppslagsverk och kanske Artikelsök. Då läser du brett om ämnet.

De källor du hittar och läser i det här stadiet är inte de källor du ska granska i den källkritiska analysen. Detta är bara förberedelsen - du läser in grunderna. Desto mer du lär dig desto bättre kan du se avgränsade områden i ämnet. De källorna du ska göra en källkritisk analys av hittar du troligen i steg 2.

Steg 2
När du har läst in grunderna om ämnet så borde du kunna hitta ett område att fokusera på. Du gör då lite smalare sökningar på det området, t.ex. genom att kombinera olika sökord och söka på andra ställen (databaser, bibliotekskatalog m.m). Dina källor och dina sökningar bör bli mer och mer avancerade desto mer inläst du blir - det är en del av avgränsandet.

Här ser du ett exempel på hur en dokumentation kan se ut - man ser att det börjar brett med ämnet demokrati, sedan kommer mer och mer specifika områden i ytterkanterna.




En avgränsning inom området Demokrati kan alltså se ut såhär:


Källkritik hela vägen

Det källkritiska tänkandet ska finnas med redan från första sökningen. Det är inte något som man ska göra i efterhand efter att man har hittat och använt sina källor - det är tvärtom den metod man ska använda för att välja ut vilka källor man ska använda.

Man kan vara källkritisk från början genom att tänka:

  • Vilket slags material behöver jag hitta för det här ämnet? 
  • Vilken nivå ska källorna vara på?
  • Var hittar jag den sortens material?
Inom ämnet historia kan det handla om att hitta material från den tidsepoken du jobbar med, t.ex. slutet av 1989 om ämnet är Berlinmurens fall. Det kan även handla om att du behöver forskningsmaterial, material från statliga/internationella myndigheter etc. Istället för att googla och ta det du hittar kan du fundera på vilket slags material du behöver och var du hittar det. 

Viktigt är såklart att använda flera olika sorters källor, så att ditt perspektiv inte blir snedvridet. De källor du hittar får du sedan granska utifrån källans styrkor och brister. Tänk på helheten - dvs titta inte på äkthet, beroende och tendens separat utan koppla ihop dem med källans innehåll, hur källan påverkas av det och om du ser någon problematik inom ämnet utifrån det du har läst. Låt källkritiken bli en del av din inläsning och lärprocess!


Ställen att söka på:

Artikelsök - här hittar du artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Det är en databas så här kan du med fördel använda sök-knepet trunkering. Det innebär att du sätter en * efter ordstammen, och då söker du på alla ord som börjar med det ordet. T.ex. berlinmur* kommunis* - söker på artiklar där ord som berlinmurens etc och kommunism, kommunistiska etc finns med. 

DiVA - Digitalt vetenskaplig arkiv, Här hittar du vetenskapliga artiklar, uppsatser, avhandlingar, forskningsrapporter m.m.

Bibliotekets katalog - sök bland bibliotekets böcker. 

Du hittar fler ställen att söka på via bibliotekets webbplats



Sist men inte minst - när man gräver ner sig i ett ämne för att hitta en avgränsning brukar man alltid stöta på trösklar som är jobbiga att komma över. Det är en naturlig del av processen, alla hamnar i en svacka - Ge då inte upp, utan hitta en väg ur genom att t.ex. fråga din lärare eller bibliotekarie om hjälp. Lycka till!

Upphovsrätt & Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.

Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta du ska tränar på - att använda materialet som om det var utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.

Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se


"Äpple"
Hanna Carlsson

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
  • Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
  • CC Search

Vill du fördjupa dig än mer finns det mer information att tillgå via bibliotekets hemsida.