An environmental angle

The english assignment is to find information about a country and the environmental challenges of that country, and what efforts are being done to prevent the pollution and destruction of the environment.

On the first lesson of this assignment we talked about using more than one source, and how that's important in order to make sure that the information you are using is correct and reliable. If multiple sources that are independent from one another give the same information, than that information is more likely to be correct. Also, when it comes to a subject such as the environment there are often many different opinions and sources saying different things.

In order to use more than one source, I showed you a couple of databases:

• Britannica online
• Landguiden

I used Sweden as an example, and while I searched Britannica and read the text I wrote down words and new information on a mindmap. 

If you start with using one of these and perhaps Wikipedia, then you will hopefully get some information about the country and its environmental challenges, and that will give you words and phrases to use in other searches, - for instance Google. 

After we found some information in Britannica online, we did a google search using the information we had found in Britannica. We also discussed how Google works and why these specific search results appear. For instance - does Wikipedia pay Google to always get at the top of the list? Here are some factors that affect the search result: 

• previous search history - Google registers what I've searched before, what search results I clicked on and how long I stayed on those sites. 
• number of clicks - the most popular sites get higher up in the result list
• number of links - if the site is linked to a lot by others it gets higher up in the result list
• the words I'm using in my search
• geography - I get different results depending on where in the world I am and if I use for instance google.se or google.ru (Russia)

Creative Commons

Upphovsrättslagen innebär att ägaren till en bild eller text äger sitt verk och därmed också bestämmer på vilket sätt det får användas av andra. Upphovsrätten gäller alltid - även om det inte står någonting - vilket innebär att man faktiskt måste fråga om lov innan man använder den där fina bilden på sin blogg.
De senaste 10-12 åren har det blivit vanligare att man använder sig av Creative commons (CC), åtminstone när det gäller publicering av material på nätet. CC innebär att upphovsmannen redan från början anger hur använda hens material. På så vis slipper man kontakta upphovsmannen varje gång man hittar något man vill använda - man ser direkt vad man får och inte får göra med bilden, låten eller filmen.
För att detta ska fungera består CC av olika licenser som anger vad användaren får och inte få göra. Det finns 6 olika licenser; här ser du hur de ser ut och vad de står för:

	Erkännande (på engelska By): man får göra vad man vill med materialet så länge man hänvisar till upphovsmannen. Detta är grunden för alla de andra licenserna.
	Erkännande, Dela lika (eng: Share Alike): man får göra vad man vill men om man ändrar på materialet så måste man publicera det med samma cc-licens som originalet.
	Erkännande, Inga bearbetningar (eng: No derivative): Man får inte ändra på något i materialet utan får endast använda det så som det ser ut i original.
	Erkännande, Icke kommersiell (eng: Non Commercial): Man får inte använda materialet i vinstdrivande syfte, alltså så att man tjänar pengar på det. Annars får man göra vad man vill.
	Erkännande, Icke kommersiell, Dela lika: Man får inte tjäna pengar på materialet, och man måste publicera det med samma cc-licens som originalet.
	Erkännande, Icke kommersiell, Inga bearbetningar: Man får inte tjäna pengar på materialet, och man får inte ändra på originalet.

För alla licenser gäller att man måste ange upphovsmannen! För mer detaljerade beskrivningar av licenserna, gå till www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/


Du kan också titta på den här filmen, som förklarar vad licenserna står för och hur CC fungerar.

Här kan du söka på CC-material:

• Google bildsök: klicka på Sökverktyg - Användningsrättigheter
• CC Search 
• Jamendo - sök CC-licensierad musik

Vad är upphovsrätt? Och vad innebär den för dig?

Om jag ska göra ett bildspel om en konstnärs liv och verk - kan jag bara googla fram bilder på hens tavlor på nätet och använda dem? Hur vet jag egentligen vad som är lagligt, när det kommer till att använda olika slags material, oavsett om det handlar om bild, film, musik, youtube-klipp eller information?
Allt material som har framställts av någon ägs också av denna personen. Detta regleras i en lag som heter Upphovsrätt. Men vad innebär den egentligen?

Upphovsrätten kan sammanfattas i dessa punkter:

• är den lag som anger vilka rättigheter upphovsmannen har.
• gäller i 70 år efter att upphovsmannen har avlidit.
• innebär att man inte får använda materialet utan upphovsmannens tillstånd.
• är till för att skydda den som skapar något så att andra inte kan stjäla det, reproducera det eller göra något annat med det som upphovsmannen inte godkänner.
• gäller alltid! Även om man inte ser någon copyright-symbol gäller alltid upphovsrättslagen.

Innebär det verkligen att man alltid måste fråga upphovsmannen om lov för att t ex använda en bild? Ja, nästan. Om inte ägaren redan från början har angett att/hur materialet får användas, t ex genom Creative Commons (läs mer här). Dessutom kan du, så länge du håller på med ett skolarbete, få göra vissa saker utan att fråga om lov. Här kan du läsa mer om vad du får göra i ditt skolarbete. Kolla källan/Skolverket har också mer information kring vad som gäller. 

Histora 1b - frågeformulering och källkritik om 1800-talet

En viktig del i kunskapskraven för kursen Historia 1b handlar om att kunna söka information på ett fördjupat sätt. Det kan t.ex. handla om att kunna söka på andra ställen än Google, men framförallt att kunna utvärdera sina sökningar och förbättra dem, lära nytt medan man söker och använda det man lär sig för att göra nya och mer precisa sökningar.

Kursen handlar också om källkritik - att kunna granska informationens användbarhet och trovärdighet.

Artikelsök
På lektion 1 för den här uppgiften gick vi därför igenom Artikelsök. De artiklarna man hittar där hittar man inte via en Google-sökning eftersom A-sök är en databas över tidskrifter som inte är fritt tillgängliga/gratis. I A-sök kan man dels söka på tidskrifter som finns på biblioteket (t.ex. Populär historia och Allt om historia) men även massa andra tidningar och tidskrifter. En del artiklar kan man läsa direkt på nätet, andra går att beställa via biblioteket.

Tips
Om du vill söka i en särskild tidskrift - gå in på Formulärsök och skriv tidskriftens namn (eller ett ord som kan tänkas ingå i tidskriftens namn) i fältet "Publikation". Här kan du också göra andra avgränsningar i din sökning.

Jag tipsade även om en viss sök-teknik i A-sök - det kallas trunkering och görs med hjälp av den lilla stjärnan (*). Skriv början på ett ord och sluta med * och du söker på alla fortsättningar på det ordet. Tex. industri* söker på industrialisering, industrier, industriverksamhet, industrihistoria etc. istället för bara ordet industri. Tänk på att sätta stjärnan rätt - om du t.ex. trunkerar såhär: "kvinna*" så får du inte med "kvinnohistoria", "kvinnlig" etc. Då är det bättre att trunkera efter kvinn*.

Trunkering kan också användas i bibliotekskatalogen och i andra databaser, men fungerar inte i sökmotorer såsom Google eller andra tjänster där det inte jobbar någon som lägger in (indexerar) innehållet.

Om din sökning inte ger något - tänk över om du har sökt på rätt ord, stavat rätt eller placerat * rätt.

Här ser du en sammanfattning av föreläsningen som klassen har fått om Google och sökning & granskning av källor vid ett tidigare tillfälle.

Jennys ettor läser!

För fjärde året i rad genomför vi nu läsprojektet Jennys ettor läser! Anledningen är att vi, lärare i svenska och bibliotekarier, vill lyfta fram boken som källa till inspiration, igenkänning och intresse.

Vi bibliotekarier presenterar 11 olika titlar för eleverna och årets titlar är:

Hälsningar från havets botten av Christina Lindström
Jellicoe Road av Melina Marchetta
Knockout av Markus Zusak
Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan
Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt
Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren
Kodnamn Verity av Elizabeth Weim
Utrensning av Sofi Oksanen
Matchad av Allie Condie
Ondvinter av Anders Björkelid


Av dessa titlar väljer du som elev en bok, som du allra helst vill läsa. Denna bok köper vi till dig och vi kommer ut i din klass för att dela ut böckerna, någon gång under vecka 43. Under den veckan kommer vi också att starta upp de läsbloggar som hör till varje titel. Där finns möjlighet att få diskutera frågor och funderingar kring boken medan du läser.

Måndagen den 5/12 kommer att ägnas både åt boksamtal kring den bok du har läst samt åt en skrivuppgift. Mer information om vad som händer den dagen kommer längre fram.

/ Inga och Hanna

Om Wikipedia och andra ställen att söka på

Visste du att Wikipedia:

• är ett online-lexikon

• är tillgängligt för alla, kräver inget abonnemang eller lösenord

• drivs av en icke vinstdrivande stiftelse

• bygger på att allmänheten skapar och granskar innehållet
• Viktigt att tänka på: vilka i samhället är det som skapar innehåll på wikipedia? Är du med och skapar? Vem är den typiske wikipedia-skribenten? Varför är det viktigt?

• är nästan alltid väl uppdaterat eftersom det finns många som jobbar intensivt med att skriva på Wikipedia - men det finns ingen redaktion som beslutar om vilka ämnen som ska skrivas om, utvecklas m.m. 

• kan innehålla grova fel om den som skriver inte är tillräckligt insatt i  ämnet eller om ingen insatt kollar artikeln SAMT ändrar de eventuella fel som finns 

• ser olika ut i olika länder

Kan man använda wikipedia då?

Varje artikel måste granskas för sig, man kan inte såga/godkänna Wikipedia som helhet eftersom artiklarna kan variera så mycket i kvalitet. Utgå från följande punkter: 

• Var i skrivprocessen befinner sig artikeln? Är den nyligen påbörjad? Skriver någon på den just nu?

• Kolla artikelns historik - Har artikeln ändrats mycket på sistone? Vad har ändrats? 

• Är strukturen/dispositionen bra och tydlig? 

• Har man använt källor? Vilka? Kan du söka upp de källorna istället?

• Kolla diskussionssidan - Råder det oenighet om artikelns innehåll?

• Har artikeln några banners, stjärnor eller lås?

Vilka andra ställen kan jag söka på?

På bibliotekets webbplats finns många länkar till informationssidor indelade efter ämne, såsom historia, religion, kultur, naturvetenskap osv. Se till att bekanta dig med resurserna som finns där och lär dig hitta. 

Där finns även länkar till olika databaser som alla elever på skolan har tillgång till:

• Artikelsök 
• databas med artiklar från tidningar och tidskrifter
• Här finns ämnesord utifrån vad artikeln handlar om, man kan göra nya sökningar genom att klicka på dessa ämnesord och de är även bra att notera för kommande sökningar. 
• En stjärna* efter ordstammen innebär att man inkluderar olika påbyggnader på ordet i sökningen, t.ex. hund* söker på hundar, hundbeteende, hundägare osv. 
• Kräver inloggning, du blir automatiskt inloggad via bibliotekets webbplats. Lösenord finns att hämta på biblioteket om du vill jobba hemifrån/utanför skolans nätverk. 

• NE, Nationalencyklopedin online
• uppslagsverk på nätet 
• informationen är granskad av redaktion innan publicering
• ofta ett alternativ eller komplettering till Wikipedia, som ofta hänvisar till NE som källa. 
• lätt att söka i, ofta med flera relaterade länkar till information om liknande ämnen. 
• NE Skola = abonnemang som kräver inlog. Du blir automatiskt inloggad om du går via bibliotekets webbplats. Skaffa ett personligt inlog så kommer du åt NE hemifrån/utanför skolans nätverk också!

• Landguiden 
• information om och statistik från världens olika länder och konflikter
• här klickar man sig fram, antingen via listan över länder eller via statistik eller annan rubrik i huvudmenyn. Finns även sökfält för frisökning. 
• Kräver inloggning som finns på biblioteket

• Britannica online 
• engelskt uppslagsverk online.
• ungefär som NE fast på engelska
• finns olika svårighetsgrad, mittenalternativet brukar vara lagom. Känner man sig säker på engelska kan man gå till Advanced. 
• Kräver inte inloggning på skolans nätverk

Om Google och informationssökning

Under er gymnasietid kommer det att bli massor med uppgifter då ni ska inte bara söka information - ni ska hitta bästa tänkbara information, och ni ska även kunna förklara varför ni har valt den informationen.

Detta är en del av att vara digitalt kompetent. Ni ska dels lära er jobba med digitala verktyg, men ni ska även lära er vad ett informationssamhälle innebär och vad som krävs av er för att vara delaktiga i det samhället.

Två av de vanligaste ställen på nätet att hämta information ifrån är Google och Wikipedia. Vad vet du egentligen om de informationstjänsterna?

Visste du att Google:

• är en sökmotor = en maskin, inga mänskliga omdömen är involverade

• är ett företag - men tjänsten är gratis. Hur går det ihop?

• söker av en del av internet, inte hela (den synliga webben)

• vet var du bor, dvs. sökresultatet anpassas efter var i världen du är. 

• sparar sökhistorik från din ip-adress, vad du har klickat på och hur länge du stannade där - och anpassar sökresultatet efter det. Kallas "echo chamber" (eko-kammare) eller filterbubbla = du får information som bekräftar det du redan tycker eller är intresserad av. 

Hur fungerar Google?

Vad är det som avgör var i träfflistan en webbsida hamnar? Är de som hamnar högst upp alltid bäst? Har man betalat för att hamna där? Och hur är det egentligen med Wikipedia - ägs de av Google och är det anledningen till att de hamnar högt upp? 

Googles rankningssystem är en väl förborgad affärshemlighet och ingen vet egentligen precis vad det är som avgör var i träfflistan en webbsida hamnar. Men man kan dra en del slutsatser:

• det har med antal besök att göra - det alla andra klickar på hamnar högt upp i träfflistan. 

• det har även med länkar att göra - desto mer det länkas till och från sidan, och på sidan, desto högre upp i träfflistan hamnar det. 

• sidornas rubriker spelar in - om ditt sökord står i en webbsidas rubrik ökar chansen att den sidan hamnar högt i träfflistan

• och såklart det som nämns ovan - geografisk placering och tidigare sökningar påverkar resultatet

Hur kan jag förbättra min (google)sökning?

• Tänk ut "vad det står i texten". Google söker ju av allt som står i texten på en sida - den söker inte på särskilt utvalda ämnesord som sammanfattar innehållet. Därför behöver du tänka dig in i vad det kan tänkas stå i en text som handlar om ditt ämne.

• använd flera sökord när du googlar - då specificerar du ditt sökresultat

• om det du söker på är en fras eller ett begrepp som består av flera ord - testa att skriva det inom "citationstecken" så får du upp sidor som innehåller den exakta frasen

Var medveten om vad det är du får när du googlar, och inte minst vad du inte får. Tumregeln är: googla gärna! Men se till att du även rör dig utanför google-bubblan. 

• använd även andra söktjänster:
• StartPage - gör en googlesökning åt dig, sparar inte din ip-adress, så kommande sökningar blir inte beroende av tidigare sökningar:
• DuckDuckGo - sparar inte din ip-adress

Du når endast den synliga webben via google - den djupa webben kommer man åt i databaser, kataloger och andra indexerade söktjänster. Gå direkt dit (t.ex. via bibliotekets webbplats).

Jenny-bibliotekets undervisningsblogg

Det här är Jenny-bibliotekets undervisningsblogg - välkommen hit!

Vi som jobbar på biblioteket använder den här bloggen för att publicera sådant som vi har gått igenom på en lektion i din klass. Det kan handla om hjälp med informationssökning, hur man är källkritisk, hur man bearbetar information så att man lär sig, upphovsrätt m.m.

Såhär fungerar det:

För att hitta de saker vi har gått igenom med just din klass - klicka på den klassens namn bland etiketterna till höger på bloggen. Varje gång vi går igenom något med din klass så skriver vi ett blogginlägg om vad vi tar upp - där förklarar vi olika saker ni behöver känna till för att kunna göra ert skolarbete, vi länkar till resurser som kan vara användbara, osv.

Detta för att ni ska ha möjlighet att gå tillbaka och repetera vad vi har gått igenom och hitta resurser vi tipsat om. Du kommer troligen att ha användning för de sakerna senare under gymnasietiden också!

Du som är lärare kan använda bloggen för att se vad för slags genomgångar din klass har fått - på så vis vet du vad eleverna kan förväntas ha lite koll på, och hur du kan bygga vidare på det. Du kan också hänvisa dem hit om de inte minns eller var frånvarande vid en lektion.

Hör gärna av dig till oss på biblioteket om du har frågor!

Hälsningar
Hanna och Malin

Jenny-bibliotekets undervisningsblogg

Det här är Jenny-bibliotekets undervisningsblogg - välkommen hit!

Vi som jobbar på biblioteket använder den här bloggen för att publicera sådant som vi har gått igenom på en lektion i din klass. Det kan handla om hjälp med informationssökning, hur man är källkritisk, hur man bearbetar information så att man lär sig, upphovsrätt m.m.

Såhär fungerar det:

För att hitta de saker vi har gått igenom med just din klass - klicka på den klassens namn bland etiketterna till höger på bloggen. Varje gång vi går igenom något med din klass så skriver vi ett blogginlägg om vad vi tar upp - där förklarar vi olika saker ni behöver känna till för att kunna göra ert skolarbete, vi länkar till resurser som kan vara användbara, osv.

Detta för att ni ska ha möjlighet att gå tillbaka och repetera vad vi har gått igenom och hitta resurser vi tipsat om. Du kommer troligen att ha användning för de sakerna senare under gymnasietiden också!

Du som är lärare kan använda bloggen för att se vad för slags genomgångar din klass har fått - på så vis vet du vad eleverna kan förväntas ha lite koll på, och hur du kan bygga vidare på det. Du kan också hänvisa dem hit om de inte minns eller var frånvarande vid en lektion.

Hör gärna av dig till oss på biblioteket om du har frågor!

Hälsningar
Hanna och Malin