Grundläggande källkritik åk 1

Vad är källkritik och varför behövs det?

Källkritik handlar om att värdera om en källas information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det handlar även om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den källkritiken är rätt lätt. Det handlar alltså inte om att hitta den “rätta” källan, utan en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer krav på hur du söker information - är det en slump att du hittar en specifik källa, eller söker du medvetet och strategiskt?

Källkritisk metod och  källkritiska kriterier

Inom den traditionella källkritiken använder man fyra olika kriterier när en källa undersöks. Detta för att du ska bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet.

• Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara?
• Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning?
• Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
• Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

Vad är en källa?

En källa är den person, den sak eller den plats som vi hämtar information från. Utifrån detta finns det olika källor:

• skriftliga - böcker, tidningsartiklar, brev, mail - dvs.text
• muntlig - intervjuer, bandinspelningar, tal, föredrag
• materiella - runstenar, ruiner, krukskärvor, dagböcker
• visuella - bilder, fotografier
• audiovisuella - filmer, tv-program

Källor kan delas upp i olika nivåer, där primärkällan (förstahandskällan) är den bästa formen av källa. Detta då den är informationens ursprung. Därefter kommer sekundärkällan (andrahandskällan) som består av bearbetad eller tolkad information, baserad på primärkällan. Tredjepartskällan återger vad sekundärkällan har återgett, och är bra att använda för att komma vidare i sin sökprocess efter primärkällor.

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Detta är en bra fas att ha i bakhuvudet när man söker efter information, och samtidigt värderar och granskar sina källor.

• Vem
• Vem står bakom en webbsida?
• Finns det någon informations- och kontaktsida?
• Vem har skapat sidan? Privatperson? Företag? Organisation? Myndighet?
• Hur ser webbadressen ut? Vad säger den dig?
• På www.iis.se kan du kolla upp svenska webbsidor och på www.whois.net kandu kolla upp utländska webbsidor.

• Vad
• Vad är det för slags hemsida?
• Vilket innehåll tas upp och vilket innehåll tas inte upp?
• Stämmer den fakta som presenterads?

• Till vem

• Till vem vänder sig webbsidan?
• Fungerar innehållet för dina syften?

• Syfte
• Vilket är webbsidans syfte? Är det att informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt?

• När
• Är informationen på webbsidan ny eller gammal?
• Om det har hänt en avgörande händelse inom ämnet under en viss tidsperiod är det bra att titta på när informationen är publicerad. Före? Efter? Under tiden?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.

Grundläggande informationssökning för åk 1

Google

Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?

Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av: 

• din sökhistorik - vad du sökt på, klickat på och hur länge du var på en sida
• andras sökhistorik
• antal klick - populär sajter (t.ex. Wikipedia) kommer högt upp
• antal länkar till och från en sida
• geografisk placering - svenskar får upp andra saker än ryssar
• sökordets placering på sajterna

Faktorer som INTE påverkar i den grad många tror:

• "bäst sidor hamnar högst upp" - Google gör ingen granskning
• "man betalar för att hamna höst upp" - gäller endast annonser, och då står det "annons" under

Att vi styrs så mycket av tidigare sökningar m.m. innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör det jätteviktigt att inte bara använda Google när man söker på komplicerade ämnen. 

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben - t.ex. databaser och kataloger. 

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med migration och du ska leta svar på ett antal frågor inom det ämnet. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om migration och vilka frågor som står i uppgiften.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på migration eller immigration/emigration i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad migration innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Det kan t.ex. handla om "immigration sverige statistik". Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Exempel på andra sök-ställen är Landguiden och Artikelsök. Landguiden kan vara bra för att ta reda på VARFÖR människor emigrerar från t.ex. Polen, Eritrea etc.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

  

Andra exempel på databaser och sök-resurser från Biblioteket:

• Nationalencyklopedin (NE) - du är automatiskt inloggad på skolan, för att jobba hemifrån skapar du personligt inlog
• Landguiden - information om olika länder, konflikter m.m.
• AV-Medias katalog (du skapar eget inlog)
• Bibliotekets länklista inom olika ämnen

Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är källkritik?
Källkritik är att ställa frågor till information, och ställa sig själv frågor om den information man hittar, för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.

Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier (som Jesper har gått igenom med er tidigare):

Äkthet
Beroende
Närhet
Tendens

De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Digital källkritik
Källkritik kan se rätt olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen - i vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet, i andra ämnen är det tvärtom, osv.

När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker på Egyptens pyramider. Vi får fram en sida som är gjord av ett muséum - hur skulle ni gå tillväga för att granska den?

För den här källan är det viktigt att tänka på:

• målgruppen - vem är källan tänkt för?
• avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har ett museum?

Om vi t.ex. kommer fram till att ett museum är en kompetent avsändare med mycket ämneskännedom, men att målgruppen är barn och därmed är information för enkel - då vet vi att vi nog kan lita på att det som står stämmer, men informationen är förenklad för att passa barn. Vi bör hitta andra källor som ger oss den informationen riktat till en mer vuxen målgrupp. 

Andra saker att titta på: 

• när uppdaterades sidan?
• framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
• kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?

Knep och trix för att granska hemsidor: 

• Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
• Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor - var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
• Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan 
• Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex. 
• http://www.whois.net
• http://www.iis.se

Wikipedia

Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på wp. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte. 

När du använder WP bör du alltid titta på följande: 

• Källorna - vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet - bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv. 
• Diskussionen - varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå osv. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika teorier, åsikter eller perspektiv?
• Historiken - har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig? 

Omvänd bildsökning

Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer. 

Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök. 

Om du hittar en bild du vill granska:

1. Ladda ner bilden på datorn
2. Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
3. Ladda upp bilden.

Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade. 

Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.m.). 

Grundläggande källkritik för åk 1

Vad är källkritik?
Källkritik är att ställa frågor till information, och ställa sig själv frågor om den information man hittar, för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.

Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier (som Jesper har gått igenom med er tidigare):

Äkthet
Beroende
Närhet
Tendens

De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?

Digital källkritik
Källkritik kan se rätt olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen - i vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet, i andra ämnen är det tvärtom, osv.

När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker på Egyptens pyramider. Vi får fram en sida som är gjord av ett muséum - hur skulle ni gå tillväga för att granska den?

För den här källan är det viktigt att tänka på:

• målgruppen - vem är källan tänkt för?
• avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har ett museum?

Om vi t.ex. kommer fram till att ett museum är en kompetent avsändare med mycket ämneskännedom, men att målgruppen är barn och därmed är information för enkel - då vet vi att vi nog kan lita på att det som står stämmer, men informationen är förenklad för att passa barn. Vi bör hitta andra källor som ger oss den informationen riktat till en mer vuxen målgrupp. 

Andra saker att titta på: 

• när uppdaterades sidan?
• framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
• kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?

Ett annat exempel vi tittade på på lektionen var film-formatet och hur vi påverkas via film. Vi tittade t.ex. på Sverigedemokraternas kyrkovalskampanj - hur används svensk historia för att föra fram ett budskap i filmen? Vilka metoder används för att påverka vår åsikt? Här är tendens-kriteriet viktigt. 

Knep och trix för att granska hemsidor: 

• Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
• Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor - var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
• Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan 
• Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex. 
• http://www.whois.net
• http://www.iis.se

Wikipedia

Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på wp. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte. 

När du använder WP bör du alltid titta på följande: 

• Källorna - vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet - bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv. 
• Diskussionen - varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå osv. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika teorier, åsikter eller perspektiv?
• Historiken - har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig? 

Omvänd bildsökning

Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer. 

Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök. 

Om du hittar en bild du vill granska:

1. Ladda ner bilden på datorn
2. Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
3. Ladda upp bilden.

Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade. 

Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.m.). 

Grundläggande informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Till skillnad mot vad många tror hamnar inte de bästa sidorna högst upp, eftersom Google inte granskar en webbsida. Likaså kan man inte betala för att hamna högt upp i träfflistan. Detta gör endast annonser som då också är märkta med ordet annonser.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben vilket inkluderar webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar med mera. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer med mera., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben vilket till exempel är. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. I mitt exempel under lektionen fokuserades det på Karl Marx. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om Karl Marx, i ert fall byter ni ju detta mot den person ni väljer att fokusera på utifrån uppgiften.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på Karl Marx i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad Karl Marx representerar. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar. Ni fick också se att alla artiklar på Wikipedia inte alltid är fullständiga, t.ex. behöver den svenska sidan på Wikipedia om Karl Marx mer källhänvisningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. För den här uppgiften är det bra om du söker källor via biblioteks katalog, eller via AV-Media. Artikelsök är en utmärkt källa att nyttja till många andra uppgifter, dock inte denna om de olika teoretikerna.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.


I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

I denna film får du en repetition kring trunkering:

Grunderna kring informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Till skillnad mot vad många tror hamnar inte de bästa sidorna högst upp, eftersom Google inte granskar en webbsida. Likaså kan man inte betala för att hamna högt upp i träfflistan. Detta gör endast annonser som då också är märkta med ordet annonser.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben vilket inkluderar webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar med mera. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer med mera., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben vilket till exempel är. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord. Välj själv om du vill göra din mindmap digital eller manuell.

Steg 2 - breda sökningar

Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - det vill säga du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia bra för dessa sökningar. Försök att söka på flera olika ord för att skapa dig en bredare bas att jobba vidare från.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar med mera. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

Grunderna i informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord.

Steg 2 - breda sökningar

Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.

Grundläggande informationssökning för åk 1

Google

Oavsett om du går i skolan, pluggar eller jobbar så använder du Google för att hitta information. Det är ofta vår dörr till internet. Så att veta grunderna i hur Google fungerar borde vara allmänbildning. Har du tänkt på hur Google väljer ut just den informationen du får fram? Varför kommer Wikipedia först?

Googles träfflista styrs, såvitt vi vet, av: 

• din sökhistorik - vad du sökt på, klickat på och hur länge du var på en sida
• andras sökhistorik
• antal klick - populär sajter (t.ex. Wikipedia) kommer högt upp
• antal länkar till och från en sida
• geografisk placering - svenskar får upp andra saker än ryssar
• sökordets placering på sajterna

Faktorer som INTE påverkar i den grad många tror:

• "bäst sidor hamnar högst upp" - Google gör ingen granskning
• "man betalar för att hamna höst upp" - gäller endast annonser, och då står det "annons" under

Att vi styrs så mycket av tidigare sökningar m.m. innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör det jätteviktigt att inte bara använda Google när man söker på komplicerade ämnen. 

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet

Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben - t.ex. databaser och kataloger. 

En bra sökmetod

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därfför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Ni ska nu jobba med flodkulturer och du ska välja något inom det ämnet att fokusera på. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om flodkulturer - t.ex. det som Jesper har gått igenom och annat du kanske kan om Egypten, Nilen etc.

Steg 2 - breda sökningar
De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på flodkulturer i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad flodkulturer innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar:

  

Andra exempel på databaser och sök-resurser från Biblioteket:

• Nationalencyklopedin (NE) - du är automatiskt inloggad på skolan, för att jobba hemifrån skapar du personligt inlog
• Landguiden
• AV-Medias katalog (du skapar eget inlog)
• Bibliotekets länklista inom olika ämnen

Det finns inga dumma frågor - om du behöver hjälp med informationssökning är du välkommen att fråga oss bibliotekarier!

Svenska språkförhållanden: Sökmetod och källkritik

Kurskriterier för Svenska 2: "eleven kan samla, sovra och sammanställa information från olika källor."

Alla vet nog vad söka innebär, men sovra är ett ovanligare ord. Det betyder att sålla, välja ut enstaka saker ur mängden. Man kan likna det vid en sil, som på bilden - fast man ska ha den i huvudet. Du tar del av stora mängder information, men du ska kunna sovra bland informationen och välja ut den information som dels passar till sammanhanget och som är relevant och pålitlig.

Detta innebär också att du måste leta fram betydligt mer information än du i slutänden kommer använda - eftersom du ska göra ett urval och använda det bästa av det du hittar.

Att sammanställa information innebär inte bara att du ska samla ihop namnet på källorna du har hittat, utan du ska också samla all den information som källorna innehåller. Du behöver en struktur för att hantera innehållet från flera olika källor.

Och slutligen står det att du ska använda flera OLIKA källor. Det betyder att du inte bara kan använda uppslagsverk, eller uppsatser - du måste medvetet använda olika sorters källor. Och här gäller det ju då att tänka ut vilka sorters källor som är mest lämpliga. Det innebär oftast att du måste söka via olika sök-kanaler.


Börja med att sammanställa
Du kanske tänker att man ska börja med att söka, men faktum är att grunden till en bra sökning är dina förkunskaper. Genom att tänka igenom vad du kan och vet, och skriva ner det, så lägger du grunden till en bra sammanställning av informationen. När du sedan söker så bygger du på den här dokumentationen - som kan ske i form av en mindmap, eller ett google-dokument.

En god idé kan vara att jobba tillsammans här, brainstorma kring ämnet och samla förkunskaper. Det ger dig också massa sökord att använda.


Sök många gånger, med olika ord
Börja gärna med breda sökningar, dvs. där du använder få sökord, i t.ex. Google eller uppslagsverk. När du hittar ny information/nya idéer - skriv in dem i din förkunskaps-dokumentation. Sen gäller det att testa flera olika sökningar, kombinera olika ord OCH att söka på flera olika ställen.

Om mitt ämne är "modersmål och andraspråksinlärning" så kanske jag börjar med att söka på modersmål för att få lite definitioner och förklaringar. Sen kan jag kombinera massa olika ord baserat på min mindmap: andraspråksinlärning, undervisning, arabiska (eller annat språk), Sverige, skola, utmaningar, svårigheter osv. Jag får upp olika saker varje gång jag söker.

Du måste röra dig utanför Google - det hör till att kunna det när man pluggar på gymnasiet och uppåt. Använd t.ex.

• Artikelsök
• NE
• Landguiden
• Uppsatser via t.ex. DiVA
• Filmer från AV-Media

Du hittar alla dessa på bibliotekets webbsida.


Var källkritisk medan du söker, inte efteråt
Poängen med källkritik är att man är det under tiden man söker - att man läser det man hittar och granskar det INNAN man väljer ut vilka källor man ska använda. Om man väntar med källkritiken till efteråt, när man redan har valt ut vilka källor man ska använda sig av, då förlorar källkritiken sin poäng. Den är ju till för att du ska avgöra om en källa är relevant, pålitlig etc. Det är metoden du använder för att sovra (som det står i kursplanen att du ska kunna när kursen är slut).

Slutligen - tänk på att man alltid kan utvecklas och förbättras. Se till att träna på att söka och granska, och bli bättre och bättre på det. Ju mer du tränar, desto lättare kommer det att bli för dig att tänka kritiskt.