Källkritik och sökning om efterkrigstiden

Källkritik kan se olika ut. Det kan dels handla om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den källkritiken är rätt lätt.

Sen finns det även den källkritiken som inte handlar om att dela in i pålitligt-inte pålitligt. Utan det handlar då om att se HUR en källa belyser ett ämne. Om det är vinklat på något sätt, om det finns olika perspektiv där inget av dem måste vara fel men de är bara olika. Tex att vi i Sverige kan se på en historisk händelse på ett sätt men man ser den helt annorlunda i ett annat land. Vad är sant då? Vad är en pålitlig källa? Kan två källor som säger helt olika saker vara lika pålitliga, och hur förklarar man det?

Ofta går det till såhär när elever gör källkritiksanalyser:

1. sökning
2. användning av källor
3. källkritik

Den här sortens källkritik blir en efterkonstruktion, dvs. det som egentligen skulle göras inför något görs i stället i efterhand. Syftet med källkritik är ju nämligen att vara den metod som ni använder för att bedöma vilka källor ni ska använda er av och basera era slutsatser på. Om källkritiken görs efteråt - då tappar man syftet med det. Källkritiken är även en metod för att lära sig om ett ämne. När man granskar, vänder och vrider, jämför, undersöker, kollar upp - då lär man sig väldigt mycket. Och resultatet av det kommer ni inte få med i ert arbete om ni gör källkritiken efteråt.

Istället bör källkritiken komma innan och medan du letar och väljer ut den information du ska använda.

1. Sökning + källkritik
2. Läsning
3. Källkritik
4. Användning

Det här innebär fler steg, och tar till en början längre tid. Men det är även det som gör det till en ordentlig källkritiksanalys. 

Det är även så att man inte kan vara på djupet källkritisk om man inte kan en del om ämnet. Det är oerhört svårt att bedöma trovärdighet om man inte har några faktakunskaper eller ännu hellre djup förståelse för ett ämne. Därför är det viktigt att läsa in sig både innan och parallellt med att man granskar sitt material.

Den källkritiska analysen kan se olika ut beroende på vilken källa man analyserar. Om man t.ex. hittar en informativ wikipedia-artikel så är det självklart att man måste undersöka diskussionsavsnittet för att se huruvida det råder oenighet om något i artikeln. Man måste även gå igenom de källor som artikeln hänvisar till och se om de källorna känns lämpliga att basera sina slutsatser på. Om man hittar tvetydiga källor så kan det vara relevant att titta på fotnoten till den källan för att se vad i artikeln som källan används till.

Ett annat uppslagsverk, såsom NE, kräver en annorlunda källkritik. Här handlar det inte lika mycket om att kolla upp källor, då vi i större grad litar på den granskningsprocess som NE-artiklar går igenom och att författarna är historiskt/statsvetenskapligt insatta. Det kan istället handla om att fundera kring  om det finns andra perspektiv på händelsen. Det vi läser i uppslagsverk och läroböcker är oftast sant, men kan även vara endast en del av berättelsen, och inte helt sällan rättas historian till i efterhand när vi med facit vet vad som hände sen.

Sökning  

Viktigt är att använda olika sorters källor för att få en så bra bild av händelsen som möjligt. Uppslagsverk är bra att börja med. Du kan sedan gå vidare med

• Artikelsök (Här hittar du en instruktionsfilm ifall du har glömt hur A-sök fungerar)
• Dokumentära/faktafilmer från AV-Media
• Google
• Uppsatser 
• Historielänkar på bibliotekets webbsida

Medan du söker och läser är det en bra idé att skriva ner nya ord, infallsvinklar och begrepp - sådant du inte visste, sådant du vill söka mer om. Detta är nödvändigt för att du ska hitta en avgränsning som du förstår hur den passar in i ämnet som helhet. Börja gärna redan innan du söker med att skriva ner det du redan vet om ämnet. Sedan fyller du på med nya saker allt eftersom du läser och lär dig. Snart ser du ett mönster på vad som hänger ihop och kan välja att fokusera på en del.