Källkritik är att ställa frågor till information och ställa sig själv frågor om den information man hittar. Detta för att bedöma om den är trovärdig och på vilket sätt den kan användas.
Olika typer av källor är:
- Skriftliga
- Muntliga
- Materiella
- Visuella
- Audiovisuella
Den traditionella källkritiken bygger på 4 kriterier:
- Äkthet
- Beroende
- Närhet
- Tendens
De här fyra kriterierna är det man utgår ifrån när man ska bedöma trovärdighet. Ibland pratar man även om källkritiksfrågan: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?
Digital källkritik
Källkritik kan se olika ut beroende på vilken slags information man granskar. Det kan också variera mellan olika ämnen. I vissa ämnen är närhets-kriteriet väldigt viktigt men inte så mycket tendens-kriteriet medan det i andra ämnen är det tvärtom, osv.
När man granskar digitalt material så gäller en del andra tekniker än när man granskar t.ex. en bok eller en sak. Om vi t.ex. börjar på Google och söker är det viktigt att tänka på:
- målgruppen - vem är källan tänkt för?
- avsändaren - hur hittar vi info om avsändaren på en webbsida? Vilken slags ämneskompetens har den/de som framställt webbsidan?
Andra saker att titta på:
- när uppdaterades sidan?
- framgår det några källor/vad man baserar informationen på?
- kan vi klicka oss vidare och hitta mer info?
Knep för att granska hemsidor
- Titta på url-adressen - vad innebär det om det står .org, .se., .net, .com, .gov? Vad säger det oss om avsändaren?
- Geocities, hem1passagen, ~ i adressen indikerar privata sidor. Var extra försiktig med dem, då det är svårt att veta vem eller vad som står bakom
- Backa i webbadressen ett snedstreck i taget för att hitta till startsidan
- Kolla vem som äger domänen genom att söka i en whois-tjänst, t.ex.
Wikipedia
Uppslagsverk som Wikipedia kan vara en mycket bra startpunkt när du söker information. Många är dock tveksamma eftersom vem som helst kan skriva i artiklarna på Wikipedia. Därför kan man inte säga att Wikipedia som helhet är antingen bra eller dåligt - man måste granska varje artikel för sig. Ibland är de bra, ibland inte.
När du använder WP bör du alltid titta på följande:
- Källorna
- Vilka källor används? Är de trovärdiga? Kan du söka upp dem och använda dem i stället? Tänk på närhetskriteriet och beroendekriteriet. Det är bättre att använda en primärkälla än en sekundärkälla, bättre använda en sekundärkälla än en tertiärkälla (tredjehandskälla), osv.
- Diskussionen
- Varje WP-artikel har en diskussionsflik där skribenterna diskuterar vad som ska ingå m.m. Här ser man om det t.ex. råder olika mening om något, kanske att det inte finns en "sanning" i frågan utan snarare olika perspektiv, teorier och åsikter?
- Historiken
- Har artikeln ändrats på sistone? Har det hänt saker inom ämnet som gör att artikeln är lite svajig?
Omvänd bildsökning
Grundläggande kännedom för källkritik på nätet är att ta reda på om en bild är redigerad eller föreställer det som man påstår att den föreställer.
Detta kan du göra t.ex. via en söktjänst som heter Tineye eller via Google bildsök.
Om du hittar en bild du vill granska:
- Ladda ner bilden på datorn
- Gå till söktjänsten (Tineye t.ex)
- Ladda upp bilden.
Nu kan du se i vilka versioner bilden har förekommit, var den publicerades först och om det finns liknande bilder publicerade.
Tänk på att använda flera oberoende källor, och använd de sök-kanaler vi pratade om på förra lektionen (t.ex. Artikelsök, Landguiden, NE m.fl.).
Söklogg
Här är sökloggen jag visade er under lektionen. Jobba gärna med den när ni söker information.
Söklogg
Här är sökloggen jag visade er under lektionen. Jobba gärna med den när ni söker information.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar