Bra och dålig sökning och källkritik - Ekonomi (samhällskunskap + svenska)

Uppgiften går ut på att skriva en utredande text inom ekonomi-området. Till detta repeterade vi det vi gick igenom inom informationssökning och källkritik i höstas, när klassen skrev argumenterande texter.

Vi fördjupade informationssökningen och källkritiken genom att titta på den här listan över bra och dålig informationssökning och källkritik - listan har skapats med utgångspunkt i  forskning inom informationsvetenskap och pedagogik, där man har sett att olika sökstrategier har olika inverkan på läranderesultat.

Vi gick igenom listan och pratade om hur den kan vara ett stöd för att bli medveten om det egna sökbeteendet och utveckla/förbättra det genom att sträva mot att vara i den vänstra kolumnen.

Vi repeterade även databaserna Artikelsök och DiVA.

Bra sökning och källkritik	Dålig sökning och källkritik
Börjar med mina förkunskaper	Börjar söka direkt utan att tänka efter
Skriver ner/dokumenterar medan jag söker	Tänker att “jag kommer nog ihåg”
Anpassar mitt sökande efter syftet/uppgiften	Söker på samma sätt oavsett syfte/uppgift
Använder olika sökord (utifrån mina förkunskaper och det jag skrivit ner)	Söker på ett och samma ord/begrepp hela tiden, med få variationer
Läser det jag hittar och fortsätter sen söka utifrån vad jag läst	Söker “färdigt” först, och läser sen
Läser många fler källor än jag kommer använda → väljer ut de bästa	Använder de första jag hittar som känns bra, sen letar jag inte mer
Söker på flera ställen - inte bara Google. Jag förstår att jag annars väljer bort viktigt och relevant info.	Använder bara Google - tror att all relevant info finns där.
Funderar på vilka slags källor som är relevanta för det här ämnet, och söker för att hitta just sådana källor.	Tänker inte på vilka slags källor jag söker efter/hittar, eller att det spelar roll.
Ställer frågor till texten, t.ex. Varför tar de upp det? Vad baserar de det på? m.m.	Läser utan att reflektera, stanna upp eller ställa frågor.
Kollar upp källor i texten	Anger Google eller wikipedia som källa utan att kolla upp
Undersöker vem som står bakom, och funderar på hur det påverkar innehållet	Kollar upp vem som står bakom men tänker inte igenom hur det påverkar innehållet
Funderar på syften med texten och om den är tendentiös/det finns intressen i frågan	Gör en förenklad bedömning av syfte, t.ex. att en youtube-kanal är till för att informera.
Jämför olika slags källor och olika perspektiv i frågan.	Tänker inte på om källorna är av olika slag eller ger olika perspektiv.
Använder mina ämneskunskaper för att bedöma innehållet	Tänker inte på vilka kunskaper jag har som hjälper mig bedöma innehållet

Informationssökning SVA

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor. Det står ofta även att du ska kunna diskutera med andra elever och dina åsikter ska vara understödda med fakta. 

Steg 1 - dina förkunskaper En bra sökmetod börjar med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord.

Steg 2 - breda sökningar Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 3 - smala sökningar, olika källor Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar! 

Trunkering

När ni gör era sökningar kom ihåg att jobba med trunkering * och våga korta av orden så ni ökar på chansen att hitta fler källor med material som kan hjälpa er inom ert arbete.  

Google

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.   Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

Wikipedia

Wikipedia är ett uppslagsverk som är digitalt, som drivs av Wikimedia och föreningens medlemmar. Det är dessa som skriver ihop de olika artiklarna som går att hitta, samt även redigerar dessa. Ni kommer stöta på artiklar som har många och bra referenser, men även artiklar som saknar referenser och som behöver stärkas upp med mer information.
Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex.

Artikelsök

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.
I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.

Andra informationsresurser hittar ni via bibliotekets sida.

Upphovsrätt och creative commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.

Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.

Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.


Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

Det är helt ok att använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan.

För skolarbeten, marknadsföring etc. är det oftast inga problem att få tag på upphovspersoner och få tillåtelse att använda deras material. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och det är bra att ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.


Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.

Du kan läsa om licenserna på creativecommons.se. Här ser du ett exempel på hur en CC-licens till en bild kan se ut:

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger mig (Hanna) som upphovsperson. 

Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Creative commons fungerar på tre nivåer:

1. Det är enkla symboler som vi kan förstå
2. Det fungerar juridiskt, dvs det håller i rättegång.
3. Det går att söka på enbart cc-material


Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Lycka till med användandet av upphovsrättsskyddat material, med eller utan CC-licens!

Upphovsrätt och Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan  använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk, och ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd, dvs ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller under lång tid, 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. ett band eller en orkester, så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det. Likaså är ett recept ofta svårt att upphovsrättsskydda.


Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis. 

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta många lärare vill att du tränar på, att använda material som om det var utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.


Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se. 

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.


Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Tillägg angående upphovsrätt och offentliga konstverk

Att ta ett foto av en staty eller ett konstverk där denna inte är huvudmotiv är ok att göra i privata sammanhang, tex vid en semesterresa. Dock är det inte ok att skapa en databas kring offentliga konstverk då detta strider mot upphovsrättslagen. Detta slogs fast i en dom i Högsta Domstolen 2016.

Källkritik

Genomgång källkritik och informationssökning, ht 2017

Vi började lektionen med en rundvisning på biblioteket, sedan gick vi till klassrummet och gick igenom följande:

Olika slags källor

• Skriftliga (text)
• Muntliga (en person)
• Materiella (en sak, t.ex. ett skelett)
• Visuella (bilder och foton)
• Ljudkällor (ljudinspelningar)
• Audio-visuella (filmklipp med både bild och ljud)

Vi tittade på den här filmen och diskuterade hur och varför det blir fel när vi inte är källkritiska. 

Hur är man källkritisk?

Titta på:

• Vem som är avsändaren - har de något intresse av att vinkla informationen?
• Vad som sägs - stämmer det med andra källor? 
• Syfte - varför publiceras den här informationen? Är det för att sälja, väcka debatt, underhålla?
• När det är publicerat - är källan gammal eller ny? Ibland är det bra med en gammal källa, om det man söker info om hände för länge sedan. Ibland är det viktigt med så ny information som möjligt. 

Ett exempel vi pratade om var ämnet "djur i djurparker". Olika källor kan säga olika saker om detta, beroende på t.ex. vem som är avsändare. Hur tror du nedanstående källor varierar pga avsändaren?

Information från Djurens rätt 

Information från Jordbruksverket

Information från Skansen

Källkritik tar tid - mer tid än att bara dela, använda eller tycka till direkt (som i filmen). Men det är viktigt att alla är källkritiska, annars bygger vi våra åsikter och vårt samhälle på sådant som inte stämmer.

Bilder
Bilder påverkar oss väldigt mycket och är en stor del av vår konsumtion av nyheter, underhållning m.m. Men bilder kan vara falska, photoshoppade, manipulerade - så vi behöver vara kritiska även mot bilder.

Ett sätt att undersöka en bild är att göra en omvänd bildsökning. En vanlig bildsökning innebär att jag söker på ett ord, t.ex. Hund, och får upp bilder på hundar. I en omvänd bildsökning så laddar jag upp en bild och söker på var just den bilden har förekommit, och kanske liknande bilder. På så vis kan jag se när bilden först publicerades, om den har redigerats/ändrats osv. Detta kan jag jämföra med det som bilden sägs föreställa - om jag hittar en bild som ska föreställa terrordådet i Stockholm, men som publicerades första gången INNAN terrordådet ägde rum - då kan ju inte den bilden stämma.

Omvänd bildsökning:

• I Google Chrome - högerklicka på en bild och klicka på "Sök på Google efter bild"
• I tineye.com - ladda ner bilden på datorn, ladda sedan upp den i tineye. 

Upphovsrätt och Creative commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.

Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.

Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.


Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

Det är helt ok att använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan.

För skolarbeten, marknadsföring etc. är det oftast inga problem att få tag på upphovspersoner och få tillåtelse att använda deras material. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och det är bra att ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.


Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.

Den här filmen går igenom alla licenserna. Du kan även läsa om licenserna på creativecommons.se.

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger mig (Hanna) som upphovsperson. 

Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.


Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search