fredag, augusti 31, 2018

Välja och granska källor för debattartikel

Er uppgift är att skriva en debattartikel, och då är det extra viktigt att basera sina argument på bra källor - för att visa att man är insatt och den egna artikeln är trovärdig.

Vi har därför repeterat olika slags källor och vad man bör tänka på

Olika slags källor
Vad för slags källa det är hör ofta ihop med vem som har skrivit och vilken kompetens den personen har i frågan. Här är några exempel:

  • Insändare - publiceras i tidningar och tidskrifter - skrivs av vem som helst, utan särskild kompetens. 
  • Nyhetsartiklar - publiceras i dagstidningar - skrivs av allmänna journalister
  • Populärvetenskapliga artiklar /fack-artiklar - publiceras i populärvetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter - skrivs av lite mer ämnesspecialiserade journalister/författare. 
  • Vetenskapliga artiklar - publiceras i vetenskapliga tidskrifter - skrivs av forskare
  • Böcker - publiceras genom förlag - skrivs av vem som helst som får sin bok accepterad av ett förlag
Det är stor skillnad på att använda t.ex. en insändare jämfört med en vetenskaplig artikel, eftersom det är så stor skillnad i kompetens hos skribenterna. 

Det finns såklart andra källor också, och samma princip appliceras på dem - vem står bakom, och hurdan är deras kompetens i frågan? Det är också viktigt att tänka på om källan är tendentiös, dvs om det finns ett intresse eller en vinkling från avsändaren. Detta gäller även källor som dokumentärer och böcker. 

Publiceringsprocessen
Ytterligare en sak att tänka på är HUR en källa blivit publicerad, vilken granskningsprocess har den gått igenom? En privat webbsida går ju t.ex. inte igenom någon granskning alls, medan en myndighets webbsida troligen går igenom mer granskning. 

En boks publiceringsprocess är ofta lång, medan artiklar går snabbare. Det innebär att böcker kan bli gamla rätt snabbt, om det är ny information man behöver. Man kan också fråga sig VEM som granskar - en vetenskaplig artikel granskas t.ex. av andra forskare, medan en dagstidningsredaktion kanske inte har samma ämneskompetens hos de som granskar. 


När du söker

Eftersom du ska försöka övertyga så måste du såklart hitta källor som stödjer din tes - MEN du måste veta minst lika mycket om de argument som talar emot din tes. Du behöver därför vara så opartisk som möjligt när du söker. Annars påverkar det din trovärdighet negativt, och du kan då inte påstå att du är insatt i ämnet. 


Diskussion utifrån gruppövning
Ni fick tre artiklar att titta på och jämföra med varandra. Ni tittade på och fick diskutera vem/vilka som hade skrivit, deras kompetens, vilken slags tidning eller tidskrift artikeln var publicerad i och hur det påverkar er bedömning av källan. Den här typen av diskussion bör ni föra, antingen med andra eller med er själva, varje gång ni tittar på och ska ta ställning till en källa. 


torsdag, augusti 23, 2018

Språkminoriteter i Norden och i Sverige

Som elev behöver du skaffa dig kunskap om Varför behövs en språklagstiftning som skyddar minoritetsspråken och dess utövare i Sverige? för att ni i era utredande texter ska kunna besvara frågeställningen nedan på ett utförligt och nyanserat sätt:
  • vilka de fem nationella minoritetsspråk som finns i Sverige (både i ett nutida och historiskt perspektiv)
  • insikt om språket som identitetsmarkör och kulturbärare för dess utövare
  • Språklagstiftningen

Förkunskaper - mindmap i någon form
  • Minoritetsspråk - vad är det?
  • Minoritetsspråk - vad innebär det för de som talar det?
  • Vilka folkgrupper talar det? I vilka delar av Sverige?
  • Vad betyder det för de som talar ett minoritetsspråk? Identitet.
  • Hur ser kulturarvet ut för minoritetsspråk?
  • Hur skiljer sig ett minoritetsspråks kulturarv från det traditionella svenska?
  • Hur länge har det funnits med i språkbilden?
  • Hur går det till när ett språk blir klassat som ett minoritetsspråk?

Minoritetsspråk

  • vilka finns?
  • Vilka talas?
  • Vad säger språklagstiftningen?

Sverige har fem nationella minoritetsspråk:

  • finska
  • jiddisch
  • meänkieli
  • romska
  • samiska

Breda sökningar
  • Google
  • Wikipedia - kolla källhänvisningen längst ner i artikeln

Smala sökningar

  • Jobba med olika sökord/ämnesord - kom ihåg * och att korta av orden
  • Jobba med olika kombinationer av dina sökord/ämnesord

Olika förslag på källor

  • NE
  • Artikelsök
  • Bibliotekets katalog
  • Språklagstiftningen
  • Institutet för språk och folkminnen
  • UR Skola
  • Kulturrådet
  • Minoritet.se



Källkritik
  • Primär - bästa
  • Sekundär - baseras på primärkällan. Bearbetad.
  • Tredjepartskällan baseras på sekundärkällan. Bra att jobba med för att komma vidare till sekundär- och primärkällor.

Källkritiska kriterier

  • Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara? Äkta eller falsk?
  • Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning? När upprättades källan?
  • Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
  • Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.


Fake news

Your assignment is to analyze a piece of fake news, using the source criticism criteria that we have gone through before.

Different kinds of fake news
Remember that the purpose of the fake news affects both the consequences of it and possibly they way it is being spread.

Some fake news are more like jokes or satirical texts, that some people take literally. This can have negative effects and cause a lot of misunderstanding.

Some fake news are stories made up to make money, like click baits where websites will get money for all the web traffic they can achieve to their site. But how do these news affect us?

Also, some fake news are published with the intention of affecting us and our opinions. These fake news can definitely have severe consequences, and can often reach a very large number of people. Even after they have been debunked as fake news they still do their evil work.

Images
Pictures are incredibly powerful when conveying a message. Studies show that a staggering part of the things we share online we never actually read - we only pay attention to the headlines and the pictures. So being critical towards images is absolutely necessary. For this you may need a reverse image search tool (there are several to choose from, Tineye.com is one and Google image search has a function for it as well).

Here is the presentation from todays class: