fredag, oktober 26, 2018

Upphovsrätt och Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen. Detta så att andra inte kan använda det eller tjäna pengar på verket utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs att man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller per automatik om man skapar något som uppnår s.k. verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.

Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern o.s.v. Det är detta du ska träna på - att använda materialet som om det vore utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.

Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se


"Äpple"
Hanna Carlsson

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man inte kan ångra en CC-licens, så tänk igenom innan hur du vill att andra ska kunna använda ditt material. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
  • Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
  • CC Search

torsdag, oktober 18, 2018

Sökmetod och källkritik

Ni jobbar med arbetsområdet demokratier och diktaturer, och er uppgift är att välja ett land som är antingen en demokrati eller en diktatur och göra en BULB-presentation om det landet - vad är det som gör landet till en demokrati/diktatur? Vad kännetecknar det statsskicket? osv.

Inför den uppgiften så gick vi igenom vad som är en bra sökmetod. Här finns en repetition av vad vi gick igenom.

Sökmetod

Steg 1: Börja med dina förkunskaper

För att veta vad du behöver ta reda på så måste du veta vad du redan kan. Skriv ner dina förkunskaper i ett google-dokument eller i en mindmap. Börja t.ex. med vad du vet om demokrati eller diktaturer - du måste ju veta en hel del om detta för att kunna se hur ett land är demokratiskt eller diktatur-styrt.
Sedan kan du skriva ner det du vet om landet du har valt - skriv ner sådant som har med statsskicket att göra.

Steg 2: Börja söka - men välj dina källor!

Det är lätt att man bara googlar när man ska börja söka, men problemet med google är att man får fram väldigt många olika källor och många av dem är inte lika trovärdiga som andra. Det är viktigt att du tänker på vilka källor som är pålitliga, och ofta måste du söka på andra ställen än Google för att hitta de pålitligaste källorna.

Bra ställen att börja söka på:

NE 
Landguiden

Steg 3: Dokumentera!

Medan du söker och läser information är det viktigt att skriva ner alla nya tankar och kunskaper som du får fram. Detta kan du göra genom att fortsätta skriva där du skrev ner dina förkunskaper. Skriv även ner VAR du hittat information, dvs vilka källor du har hittat. På så vis blir det lätt att skriva dina källor när du lämnar in skoluppgiften. Att skriva medan man läser och söker är viktigt för att man ska lära sig det man hittar - inte bara hitta och sedan glömma bort det när man är klar.

Källkritik

Du ska vara källkritisk från början när du söker information. Många gör fel på detta - de söker information, använder informationen och sedan är de källkritiska. Men källkritiken ska komma först!
Innan du söker ska du tänka på:

  • Vem kan något om det här ämnet? Vem är kunnig?
  • Var hittar jag pålitlig information om det här ämnet?
När du har hittat en källa ska du tänka på: 
  • Vem står bakom den här informationen? Vilken kompetens har de?
  • Stämmer informationen eller är den felaktig? Se till att använda många olika källor och kolla så att de stämmer med varandra. 


Varför är NE och Landguiden pålitliga?
NE är ett uppslagsverk på nätet. Ett uppslagsverk är som en ordbok - man kan söka upp händelser, personer m.m. och få dem förklarade. De som skriver texterna på NE är experter på olika ämnen - det kan vara forskare, lärare eller andra som kan mycket om ämnen som historia, politik, statsvetenskap etc. Wikipedia är ett annat slags uppslagsverk - skillnaden är att på Wikipedia kan alla skriva texterna, så där vet man inte om personen som skrivit vet något om ämnet eller om de bara hittar på, gissar eller har fel.

Man måste vara inloggad på NE för att kunna söka där, och när du är på skolan så är du alltid inloggad på NE om du går via bibliotekets webbsida. Den hittar du på Kunskapsporten (skolans hemsida).

Landguiden är en databas för information om länder och internationella konflikter. Det är utrikespolitiska institutet (UI) som står bakom Landguiden. Om man vill ta reda på mer om den som ligger bakom en webbsida etc så kan man leta efter "Om"-avsnitt på hemsidan - ofta står det längst upp eller längst ner på sidan. Det är viktigt att veta vem som står bakom en text för att bedöma om den är pålitlig.

tisdag, oktober 09, 2018

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.

Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.

Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.


Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska lägga det på t.ex. en blogg eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan. Det är inte alltid så lätt, men det blir lite lättare med Creative commons-material.


Vad är Creative commons?

Creative commons är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.

Den här filmen går igenom alla licenserna. Du kan även läsa om licenserna på creativecommons.se.

"Äpple"
Hanna Carlsson

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger mig (Hanna) som upphovsperson. 

Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.


Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
  • Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
  • CC Search

Mycket att hålla reda på - men det finns hjälp

Det här är organisationer som jobbar med att se efter sina medlemmars rättigheter. Det är även till dessa man kan betala avgifter för att få tillåtelse att använda musik, pjäser etc. 

STIM - för musikskapare och de som vill spela musik i sin verksamhet, ser bl.a. till att musikskapare får ersättning för spelade låtar. 

SAMI - för musiker som spelar andras musik

ATR - Amatörteaterns riksförbund, ser bl.a. till att dramaförfattare får ersättning för uppsatta pjäser

BUS - Bildupphovsrätt, organisation för bildskapare och för de som vill få tillstånd att använda skyddade bilder.

torsdag, oktober 04, 2018

Grundläggande informationssökning åk 1

Google

Att i grunden veta hur Google fungerar borde vara allmänbildning, eftersom Google är vår dörr till internet. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.

Google är inte en källa - och söker inte av hela internet
Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod

För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord. Mindmapen kan du göra för hand eller via någon digital källa. För er del är bra om ni fortsätter jobba med er Sites och samlar allt där.

Steg 2 - sökord
Till den här uppgiften är det bra om ni utgår från uppgiften och samlar ihop olika sökord att jobba med. Tänk på att samma ord kan uttryckas på olika sätt, så ni inte kör fast och inte hittar rätt direkt. På lektionen skrevs dessa sökord upp på tavlan:
  • Flyktingar
  • Emigration
  • Sveriges befolkning
  • Statistik Sveriges befolkning
  • Invandring
  • Utvandring
  • Ohälsa
  • Asyl
  • Uppehållstillstånd

Steg 3 - breda sökningar
Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.

Steg 4 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.

Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

Kom ihåg att jobba med *=trunkeringen och längden på orden, och att bygga ihop flera olika ord när ni söker.

I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.





Myndigheter
Till er uppgift om migration hittar ni lättare rätt typ av information via olika myndigheter och organisationer. De som nämndes vid lektionstillfället var:
  • SCB (Statistiska centralbyrån)
  • Migrationsverket
  • Arbetsförmedlingen
  • Försäkringskassan
  • Socialstyrelsen
  • Röda Korset
  • Universitets- och högskolerådet

Om ni har frågor kring någon av sidorna eller kör fast med uppgiften kommer ni förbi oss på biblioteket så hjälper vi er!

måndag, oktober 01, 2018

Fake news

Your assignment is to analyze a piece of fake news, using the source criticism criteria that we have gone through before.

Different kinds of fake news
Remember that the purpose of the fake news affects both the consequences of it and possibly they way it is being spread.

Some fake news are more like jokes or satirical texts, that some people take literally. This can have negative effects and cause a lot of misunderstanding.

Some fake news are stories made up to make money, like click baits where websites will get money for all the web traffic they can achieve to their site. But how do these news affect us?

Also, some fake news are published with the intention of affecting us and our opinions. These fake news can definitely have severe consequences, and can often reach a very large number of people. Even after they have been debunked as fake news they still do their evil work.

Images
Pictures are incredibly powerful when conveying a message. Studies show that a staggering part of the things we share online we never actually read - we only pay attention to the headlines and the pictures. So being critical towards images is absolutely necessary. For this you may need a reverse image search tool (there are several to choose from, Tineye.com is one and Google image search has a function for it as well).

Source criticism criteria

Tid/närhet (Time)
Tendens (Bias)
Beroende (Dependency)
Äkthet (Authority)

For explanations about the criteria, look in the presentation.

Here is the presentation from todays class:

Grundläggande informationssökning årskurs 1

Google
Google är vår dörr till internet, så att vet hur Google fungerar i grunden borde vara allmänbildning. Det är oftast Google du använder för att hitta information oberoende av om du går i skolan eller jobbar. Google styrs av det du har sökt på innan, det vill säga din sökhistorik, men även andras sökhistorik, hur länge du stannar på en sida med mera.

Till skillnad mot vad många tror hamnar inte de bästa sidorna högst upp, eftersom Google inte granskar en webbsida. Likaså kan man inte betala för att hamna högt upp i träfflistan. Detta gör endast annonser som då också är märkta med ordet annonser.

Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är än mer viktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen.


Google är inte en källa - och söker inte av hela internet
Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben vilket inkluderar webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar med mera. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer med mera., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben vilket till exempel är. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.

En bra sökmetod
Steg 1 - dina förkunskaper
Steg 2 - breda sökningar
Steg 3 - smala sökningar, olika källor
Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. För den här uppgiften är det bra om du söker källor via biblioteks katalog, eller via AV-Media. Artikelsök är en utmärkt källa att nyttja till många uppgifter.
x
x

Att ha en bra sökmetod är A och O för att skriva/genomföra bra skoluppgifter - det påverkar mer än du tror. Dessutom står det i kursplaner, examensmål och läroplanen i stort att man på gymnasiet ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.

En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du, innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja med att skriva ner det du kan/kommer att tänka på om det specifika ämnet. 

De första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på ämnet i stort och ser vad du hittar. Detta ger dig mer kött på benen om vad ämnet innebär. Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar. 

Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din förkunskapskarta väl till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!

Vad är Artikelsök?

Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.

I denna film kan du repetera hur Artikelsök fungerar:




I denna film får du en repetition kring trunkering: