Upphovsrätt och Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.

Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta du ska tränar på - att använda materialet som om det var utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.

Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se. 

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Vill du fördjupa dig än mer finns det mer information att tillgå via bibliotekets hemsida.

Söka sig fram till en avgränsning och problemformulering

Ni ska jobba med efterkrigstiden, kalla kriget och nationalistisk frigörelse. Uppgiften består i att avgränsa er och formulera en problemformulering på en nivå som passar för en populärvetenskaplig artikel, och skriva en källkritisk analys av 3-5 av de källor ni har använt.

Vad är en avgränsning?
En avgränsning betyder att jag inte kan välja att skriva om Berlinmuren - det är alldeles för stort. Jag behöver hitta EN aspekt av Berlinmuren att skriva om, t.ex. uppbyggandet av muren - men även det är för ospecifikt. Jag måste gå djupare, kanske avgränsa till ett visst perspektiv på mur-byggandet. Men det kan jag inte tänka ut om jag inte är inläst och införstådd i ämnet. En avgränsning är inte något man bara drar fram ur fickan eller hittar på. Om jag väljer ett ämne som Berlinmuren så måste jag veta lite mer än när den föll och var den låg för att kunna formulera en problemformulering.

Steg 1
är alltså att börja läsa in dig. Det är en fördel om du dokumenterar dina kunskaper under tiden, och skriver ner sådant du läser som du tycker är intressant. Kanske har du en del frågor om ämnet (när byggdes Berlinmuren? Varför? Varför flydde folk från öst till väst? osv) som kan styra inläsningen. För att hitta information i det här stadiet så gör du breda sökningar - dvs. sök på "berlinmuren" i uppslagsverk och kanske Artikelsök. Då läser du brett om ämnet.

De källor du hittar och läser i det här stadiet är inte de källor du ska granska i den källkritiska analysen. Detta är bara förberedelsen - du läser in grunderna. Desto mer du lär dig desto bättre kan du se avgränsade områden i ämnet. De källorna du ska göra en källkritisk analys av hittar du troligen i steg 2.

Steg 2
När du har läst in grunderna om ämnet så borde du kunna hitta ett område att fokusera på. Du gör då lite smalare sökningar på det området, t.ex. genom att kombinera olika sökord och söka på andra ställen (databaser, bibliotekskatalog m.m). Dina källor och dina sökningar bör bli mer och mer avancerade desto mer inläst du blir - det är en del av avgränsandet.

Här ser du ett exempel på hur en dokumentation kan se ut - man ser att det börjar brett med ämnet demokrati, sedan kommer mer och mer specifika områden i ytterkanterna.

En avgränsning inom området Demokrati kan alltså se ut såhär:

Källkritik hela vägen

Det källkritiska tänkandet ska finnas med redan från första sökningen. Det är inte något som man ska göra i efterhand efter att man har hittat och använt sina källor - det är tvärtom den metod man ska använda för att välja ut vilka källor man ska använda.

Man kan vara källkritisk från början genom att tänka:

• Vilket slags material behöver jag hitta för det här ämnet? 
• Vilken nivå ska källorna vara på?
• Var hittar jag den sortens material?

Inom ämnet historia kan det handla om att hitta material från den tidsepoken du jobbar med, t.ex. slutet av 1989 om ämnet är Berlinmurens fall. Det kan även handla om att du behöver forskningsmaterial, material från statliga/internationella myndigheter etc. Istället för att googla och ta det du hittar kan du fundera på vilket slags material du behöver och var du hittar det. 

Viktigt är såklart att använda flera olika sorters källor, så att ditt perspektiv inte blir snedvridet. De källor du hittar får du sedan granska utifrån källans styrkor och brister. Tänk på helheten - dvs titta inte på äkthet, beroende och tendens separat utan koppla ihop dem med källans innehåll, hur källan påverkas av det och om du ser någon problematik inom ämnet utifrån det du har läst. Låt källkritiken bli en del av din inläsning och lärprocess!

Ställen att söka på:

Artikelsök - här hittar du artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Det är en databas så här kan du med fördel använda sök-knepet trunkering. Det innebär att du sätter en * efter ordstammen, och då söker du på alla ord som börjar med det ordet. T.ex. berlinmur* kommunis* - söker på artiklar där ord som berlinmurens etc och kommunism, kommunistiska etc finns med. 

DiVA - Digitalt vetenskaplig arkiv, Här hittar du vetenskapliga artiklar, uppsatser, avhandlingar, forskningsrapporter m.m.

Bibliotekets katalog - sök bland bibliotekets böcker. 

Du hittar fler ställen att söka på via bibliotekets webbplats. 

Sist men inte minst - när man gräver ner sig i ett ämne för att hitta en avgränsning brukar man alltid stöta på trösklar som är jobbiga att komma över. Det är en naturlig del av processen, alla hamnar i en svacka - Ge då inte upp, utan hitta en väg ur genom att t.ex. fråga din lärare eller bibliotekarie om hjälp. Lycka till!

Upphovsrätt & Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.

Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta du ska tränar på - att använda materialet som om det var utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.

Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se. 

"Äpple"

Hanna Carlsson

CC BY

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:

• Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
• CC Search

Vill du fördjupa dig än mer finns det mer information att tillgå via bibliotekets hemsida.

Att använda källor och vara källkritisk - "vargar i Sverige"

Till er uppgift, att hålla ett informativt tal, måste ni leta information. Och om ni ska vara trovärdiga talare måste ni använda information som stämmer och som kommer från trovärdiga källor. Detta betyder att ni måste söka flera gånger på olika ställen och välja ut den bästa informationen och de bästa källorna. Ni kan inte ta det första bästa ni hittar, utan ni måste fortsätta söka. En del saker kommer ni inte att använda, utan ni kommer att välja det som är mest trovärdigt.

För att göra detta måste ni söka på fler ställen än Google. I Google kan man bara hitta vissa källor, som t.ex. webbsidor och bloggar. Man hittar t.ex. inte böcker, artiklar från tidskrifter eller forskning.

På bibliotekets webbsida hittar ni andra ställen att söka på. Där hittar ni:

• NE - ett uppslagsverk, ungefär som Wikipedia. Men på NE är det bara experter som skriver, och innan texterna publiceras så läser någon annan texterna och granskar dem. 
• Britannica - samma som NE fast i England, sök på engelska. 
• Landguiden - här hittar du information om länder, städer, krig och konflikter i världen. 
• Artikelsök - här hittar du artiklar från dagstidningar och tidskrifter

Hur bedömer man om en källa är trovärdig?

Det första man kan tänka på är vem som står bakom källan. Vem har skrivit informationen? Är det en person, t.ex. en författare eller journalist?  Är den personen kunnig inom det här området? Det är ju viktigt att man använder information som kommer ifrån någon som vet mycket om ämnet. Eller är källan kanske en myndighet eller ett företag? Hur kunniga är de?

Ibland är det svårt att ta reda på vem som står bakom informationen.

• Om man är på en webbsida så kan man kolla efter "Om"-avsnitt - det brukar oftast stå i menyerna längst upp på sidan eller längst ner. 
• I en bok finns det ibland en presentation av författaren på baksidan eller på insidan av omslaget. 
• Googla namnet på den som skrivit, kanske kan man googla namn + tidningens namn, eller googla på företaget/föreningen/myndigheten osv. Testa er fram!

Försök ta reda på vilken kunskap den som står bakom informationen har. Är de utbildade? Vilket jobb har de? Har de erfarenhet?

Om du inte kan hitta någon information om vem som står bakom, då är det bäst att inte använda den källan.  Du kan även fråga någon som vet (t.ex. en lärare, bibliotekarie eller någon som jobbar inom området).

Vinklad information

Att vara källkritisk innebär också att man tänker på vad informationen vill säga. I vissa ämnen finns det t.ex. mycket åsikter - en del tycker en sak, andra tycker något annat, och kanske vill de få dig att tycka samma sak?

Som exempel på hur man kan tänka så tittade vi på en webbsida som jag hittade via Google när jag sökte på "vargar i Sverige". Sidan heter vargfakta.se. Där står inget om vem som står bakom informationen, men jag lyckades hitta lite information om författaren. Det stod att han egentligen jobbade med något helt annat än vargar, och att han hade rätt starka åsikter om vargar i Sverige. Det är då en risk att informationen är vinklad. 

Vinklad information kan betyda: 

• att författaren bara ger information som stödjer hans/hennes åsikt
• att författaren inte tar med information som säger emot hans/hennes åsikt
• att författaren presenterar informationen (bilder, statistik osv) på ett sätt som stödjer hans/hennes åsikt. 

Vinklade källor är inte lika trovärdiga. Det är oftast bättre att hitta källor som inte är så vinklade. Om man använder vinklade källor behöver man ha med olika vinklar. Jag måste i så fall ha med källor som är både positiva och negativa till vargar i Sverige, för att skapa en balans.


Övning

På lektionen gjorde vi en övning. Vi tittade på två olika artiklar - en debattartikel i Expressen och en artikel i tidskriften Fältbiologen. Vi såg att författarna som låg bakom artiklarna hade olika kunskaper. Vi såg även att det är skillnad på en facktidskrift som skriver om ett visst ämne (t.ex. biologi) och en dagstidning som skriver om nästan alla ämnen - journalisterna på en facktidskrift är ofta mer ämneskunniga, och de som granskar artiklarna på en sådan tidskrift är ofta mer ämneskunniga än de som jobbar på en dagstidning.

Vem som har granskat informationen är en bra sak att tänka på vid källkritik. I Wikipedia vet man t.ex. inte vem som har granskat informationen och hur kunniga de är. I NE däremot vet man att informationen är granskad innan den publiceras. Samma sak gäller med en faktabok - den granskas av flera innan den publiceras, men en webbsida behöver inte granskas alls innan den publiceras. Däremot kan en bok snabbt bli gammal eftersom den inte går att uppdatera.


Det här med källkritik och sökning kan vara svårt, och man måste träna på det. Behöver du hjälp? Kom till biblioteket så hjälper vi dig!

Repetition av källkritik i Engelska 5

I samband med er gruppuppgift att hitta bästa möjliga info om ett land och hålla ett anförande om landet på The Comonwealth and Friends Ctizenship conference, så repeterade vi de källkritiska begreppen som vi gick igenom på samhällskunskapen i höstas.

Source criticism (Källkritik)
Den engelska terminologin för de källkritiska kriterierna (source criticism criteria) är:

• Bias (= Tendens, när information är vinklad av politiska, ekonomiska, religiösa skäl etc). 
• Authenticity (= Äkthet, att informationen stämmer, är korrekt, kan bekräftas från andra källor osv).
• Time (=Tid/närhet, att informationen antingen är uppdaterad och färsk eller att den ligger nära händelsen, dvs är från samma tid som det informationen handlar om). 
• Dependency (=Beroende, när man använder flera källor för att bekräfta något är det viktigt att de inte är kopplade till varandra, t.ex. att de inte är skrivna av samma person, har samma ägare eller använt samma referenser). 

Primary and secondary sources

Vi pratade även om primärkällor/förstahandskällor, sekondärkällor/andrahandskällor och tertiärkällor/tredjehandskällor. På engelska kallas dessa primary source, secondary source, tertiary source. En primärkälla ligger nära händelsen, t.ex. ett ögonvittne eller ett objekt från stenåldern. Desto längre bort från händelsen man kommer, desto större är risken att informationen är förvanskad, feltolkad, ändrad osv. Därför är det bra att till största del använda primär- och sekundärkällor, om möjligt. 

Search engines and databases

Slutligen pratade vi även om skillnaden mellan sökmotorer och databaser. 

Sökmotor = Search engine = en sökfunktion som är programmerad att söka bland andras innehåll. Det jobbar inga människor med att skapa innehållet, utan man jobbar endast med maskinen och dess programmering. 

Databas = database = en sökfunktion som söker i sitt eget innehåll. Här jobbar människor med att lägga in innehållet, och det är oftast en viss slags information, t.ex. böcker, artiklar, forskning etc. 

Eftersom sökmotorn söker av mer information som inte är ordnad på något särskilt sätt så kan det vara svårt att få fram relevant och bra material. Då kan det vara bättre att söka upp en databas, som innehåller den slags information man är ute efter. Men en databas kan också ge för smalt resultat, så man kan behöva kombinera olika databaser. Oftast är det så att det innehåll som finns i en databas kan man inte söka fram med en sökmotor. 

Vi avslutade med en gruppövning, där ni i grupp fick välja 2 källor och diskutera dem utifrån de källkritiska kriterierna. Frågor som ni diskuterade: 

• How would you evaluate the sources based on the criteria? For instance, how do you evaluate Athenticity (äkthet) in Britannica? Do you do it the same way with Wikipedia?
• Why is the source biased or not biased or slightly biased? Why are/aren't the sources dependent on each other?
• Is the source a database or a search engine? Why?
• Is it a primary, secondary or tertiary source? Why? Can you find a closer source (for instance secondary instead of tertiary)?

Att diskutera källor och valet av källor med andra är en bra metod för att få igång tankarna om källkritik. 

Fake news, English 5

"Fake news" has become an expression with wings - it has flown over the world this past year, not only when news have indeed been fake but also when they have not been fake.


Different kinds of fake news

Fake news can be very different depending on the purpose and context of the news. For instance, there are news that aren't intended to be taken seriously. They are jokes, parodies or satires that mean to criticise or make fun of something. But if, or when, these "news" are taken seriously they could cause damage.

Another kind of fake news are so called click baits. The purpose of these are to make money from people clicking a link, and thereby creating a lot of internet traffic to a certain site. In order to get people to click, the headline must be interesting, maybe even provocative - they are often sensational but rarely true.

A third kind of fake news is the kind where the people behind the news want to affect you and your opinion about something. There is often a political or ideological purpose, and the content is often a complex or sensitive subject (like imigration, the environment, and so on). In some recent  political elections, so called troll factories seem to have been used to spread fake news to affect peoples opinions.

Fake news affect us

All of these fake news affect us, but in different ways. You may think that a fake video of a girl who got revenge on some guys who harassed her doesn't do any harm because it doesn't spread a fake message, but it may still affect you and your view of women, men, the world etc.

Also, if we get used to things around us being fake - how does that affect us? A Swedish politician said that even though he knew that a piece of news was fake, he was still upset and angry about what the news said. Will our world view be based on things that aren't real? What consequences will that lead to?

Images

Both fake and non-fake news use images. We are used to images, and they make us react stronger to the news. Fake news will of course use this by using images that are manipulated or fake, or by cropping the images so that they show only a part of the reality. Sometimes the image has nothing to do with the news at all, it is from a completely different situation. How can we find out these things?

The answer is "reverse image search". This means that you upload an image and search the web for wherever that image has occurred before. You can see wehere and when it was published first, if it has been edited or cropped, and so on. Remember that for most reverse image searches you have to upload the image from your computer - so if you find fake news that use an image, save that image to your computer and then upload it in a reverse image search tool.

There are many different reverse image search tools:

• tineye.com - is good because you can arrange the search results based on time, so that you get the oldest published image first. 
• google image search  - can be used for revser image search, simply click the camera icon and upload your image. 
• google chrome - when using this browser you can right click any image and do a reverse google image search. 

There are many others as well. By searching for "reverse image search" you can find other websites and also apps for your smartphone. 

Source criticism criteria

For all news, it is important to practice using source criticism. We discussed these criteria last semester, here is a repetition in English: 

• Bias (tendens) - are there interests in the matter (economical, political, ideological, religious?)
• Authenticity (äkthet) - getting the information confirmed from several different sources, looking up facts, places, people, timelines, dates etc. 
• Dependency (beroende) - when using different sources, make sure they are independent from one another (for instance not the same author, owner or references)
• Time (tid/närhet) - when was it published? How close to the event?

Also, don't forget to think about competence/expertise. It's important to question if the source is knowledegable in the field, if they have expertise or if there are others with more expertise. 

If you need help with your assignment, or if you want to discuss fake news or source critcism, you are welcome to ask us at the library!

Here is the presentation from the lesson. 

Good luck!

Söka, dokumentera och vara kritisk

Din uppgift är att hålla ett tal om en historisk eller religiös händelse. Du ska svara på följande frågor:

• Varför? Varför är det här en viktig händelse? Varför har du valt att berätta om den?
• När? När hände det du ska prata om?
• Var? Var hände det du ska prata om?
• Vad? Vad var orsaken till det som hände? Vad blev konsekvensen av händelsen, dvs vad förändrades efteråt?
• Hur? Hur hände det?
• Vem/vilka? Vem/vilka var inblandade i händelsen? Vem gjorde vad?

Du måste såklart har korrekt och trovärdig information som grund för ditt tal, annars framstår inte du som trovärdig och pålitlig.

När man ska söka information  är det viktigt att man utvecklar en bra sökmetod, som gör att du hittar det bästa tänkbara materialet inom det ämnet. Det är också viktigt med en bra sökmetod för att lära sig så mycket som möjligt om ämnet - ditt lärande börjar nämligen när du söker.

Såhär går en bra sökmetod till:

1. Börja med din förkunskaper - vad kan du redan om det här ämnet? Kanske vet du rätt mycket eller så vet du väldigt lite. Skriv ner det du kan som på något sätt har med det här ämnet att göra.

Varför ska jag börja med mina förkunskaper? Om du har tänkt igenom vad du kan är det lättare att koppla ihop det med den nya informationen du kommer att hitta.

2. Börja med att hitta grundläggande information i t.ex. ett uppslagsverk. Med grundläggande information menar jag fakta om vad som hände: var, när, hur och vilka som var inblandade.

3. Dokumentera din sökning - skriv ner var du har sökt, vilka sökord du har använt och vilka användbar information du fick från källan du hittade. Skriv ner detta i ett eget dokument, och dokumentera varje gång du söker och läser information.

Varför ska jag dokumentera? För att du ska komma ihåg var du har sökt, vilka källor du har använt, vad de källorna sa, osv. Om du skriver ner användbar information medan du läser, så tränar du även på att sammanfatta informationen med egna ord.

 Här är ett exempel på hur man kan dokumentera medan man söker:

Sökningar:

NE - olof palme --> palmemordet

den största polisutredningen i Sverige

Christer Pettersson var misstänkt men frikändes

Wikipedia - olof palme

nationellt trauma

konsekvens - öka säkerheten

Google - palmemordet konsekvenser

https://www.svd.se/ett-trauma-som-annu-inte-har-lakt

bilden av Sverige som ett tryggt land förändrades

AV-Media - olof palme

Jag hittade en intervju med en författare som skrivit en bok om Palme.

Olof Palme förlorade två val.

Han gjorde Sverige känt för omvärlden genom sin politik.

Palme hade mycket idéer och nya projekt.

4. En bra sökmetod bygger också på att man söker information på flera olika ställen. Man måste använda flera källor för att kunna påstå att man är insatt i ämnet. Detta har även med trovärdighet att göra. Om du bara har sökt information på ett eller två ställen, så vet du inte vilken annan viktig information du har missat.

För att söka på olika ställen kan du ta hjälp av bibliotekets webbplats. Där finns NE, Languiden, AV-Media, och flera andra databaser och webbplatser att använda. Där kan du även söka efter böcker i bibliotekets katalog.

En sista sak som är viktig i en bra sökmetod är att veta vem man ska vända sig till om man inte hittar information. Kom t.ex. till oss på biblioteket så hjälper vi dig!

Källkritik

En bra sökmetod betyder också att man är kritisk, genom att ställa frågor till de källor man hittar. Det är t.ex. viktigt att tänka på vem som står bakom en källa. Om jag t.ex. letar information om en sjukdom, då spelar det stor roll om personen bakom informationen är en läkare eller någon utan medicinsk utbildning som bara är intresserad. Det gäller att hitta information som är skapad av experter och kunniga.

Man ska också tänka på att en del information är vinklad. Det betyder att den som står bakom informationen vill påverka dig på något sätt. Kanske vill de tjäna pengar eller få dig att tycka och tänka på ett visst sätt.

Slutligen kan man även tänka på tiden. Det kan vara viktigt att informationen inte är för gammal, eller att den skrevs vid en viss tid. Detta beror på vilket ämne du letar information om.

Att se till att använda många källor är ett bra första steg mot en bra källkritik.