Debattartiklar i Svenska 2

I kursplanen för Svenska 2, betygskriterier för betyg E:
"Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor."

Debatter och debattartiklar är ofta en djungel av olika åsikter och perspektiv, där källor används för att stödja den egna tesen. Debatter spelar en stor roll för vad du och jag tycker i en fråga, och därmed också hur vi väljer att leva, rösta m.m. Därför är det viktigt att kunna skärskåda olika källor och även själv kunna föra en välgrundad debatt.

Vi ska här titta på:

- hur man söker efter olika källor på ett bra sätt
- hur man bedömer en källas trovärdighet
- olika databaser och sök-kanaler som ni behöver söka i


Kör inte på autopilot - tänk när du söker
Som exempel kommer jag titta på frågan kring mässlingsvaccinering.

Börja alltid med dina förkunskaper, och se till att skriva ner/dokumentera det du hittar när du söker. T.ex. när jag hittar info om vad mässlingsvaccinet kallas - något som jag kanske inte visste innan. Det är en typisk sak att skriva ner, likaså när jag hittar nya argument osv. Detta hjälper dig också nå betygskriteriet för E vad gäller att söka och samla information.

Om du börjar med Google:

• testa olika sökord, nöj dig inte med det första du kommer på! 
• Använd gärna de förslag som Google ger dig - men tänk på att de förslagen INTE är neutrala. De styrs av dina åsikter, dina tidigare sökningar, andras sökningar osv. Du måste medvetet använda andra sökord för att få fram andra perspektiv. Och det är viktigt att läsa in sig på båda sidorna i debatten. 
• Du måste använda mer än Google, annars möter du inte kriterierna för att använda olika källor. Google, som sökmotor, får bara fram vissa sorters källor, t.ex. webbsidor, diskussionsforum och encyklopedier. Vad för andra källor missar du? (artiklar, böcker, forskning m.m)

Var hittar du andra källor?
Artikelsök
Uppslagsverk såsom NE och Wikipedia (tänk på att granska källorna i Wikipedia-artiklar!)
Andra sajter och databaser via bibliotekets hemsida (t.ex. uppsatser, myndigheters sidor osv).

Tänk ut - vilka sorters källor kan vara relevanta för mitt ämne? Finns det myndigheter, organisationer etc. som jobbar med det? Var hittar jag dem?

Bedöm källornas trovärdighet MEDAN du söker, inte efteråt
Om du bedömer trovärdigheten i källorna efter att du redan har valt ut dem - då är den granskningen rätt meningslös. Du behöver granska medan du söker - dels för att det är den granskningen som ska avgöra om du använder källan eller inte, och dessutom så lär du dig en hel del om ämnet genom att granska källorna.

Vad är en bra källa? Vi kan titta på det här exemplet från Sveriges Radio. Två personer intervjuas - en smittskyddsläkare och en bloggande förälder som "läst på mycket om vaccin". Många har förtroende för Sveriges radio och skulle säga att det är en trovärdig källa. Men här är det inte SR som är källan, utan dessa två som intervjuas. I intervjun behandlas de i stort sett som likvärdiga källor - men är de det? Ställs det kritiska frågor? Framgår det vad de grundar sina uttalanden på? Anges källor?

I den här texten beskrivs problemet med att man inte skiljer på åsikter och sådant som kan klassas som fakta eller tungt vägande vetenskap.

Några grundläggande principer:

• en bra källa ska vara insatt i ämnet och ge en nyanserad bild av ämnet (dvs inte bara visa en sida av frågan)
• en bra källa ska alltid ange sina källor - och de källorna ska i sin tur vara relevanta och trovärdiga
• en bra källa ska vara tydlig i vem som talar
• en bra källa ska hålla en seriös nivå vad gäller t.ex. språk och respekt för andra perspektiv

Att granska trovärdighet:

• Vem står bakom information? Hur kunnig är personen/verksamheten etc i fråga? 
• Kan informationen styrkas av andra källor? Finns det andra källor som säger något helt annat?
• Vad är syftet med källan - vad är det för slags källa? Är det ett blogginlägg, en tidningsartikel, en dokumentär, reklam? Försöker avsändaren sälja, påverka, informera, underhålla? 
• När är källan publicerad? Om den är gammal - har det hänt saker sen dess som gör källan inaktuell? 

Tänk mångfald och helhet! Använd flera olika källor, som inte är kopplade till varandra. Om en källa är lite svag på ett område, se till att stärka upp med andra källor som är starka på det området.

Gymnasiearbetet

Alla elever ska göra ett gymnasiearbete under sitt tredje år, men dessa arbeten kan se väldigt olika ut och beror på vilket program man går. Men gemensamt för alla är att de ska spegla det du har lärt dig inom ditt program på gymnasiet. Det innebär att man måste vara strukturerad och ha tänkt igenom sitt arbetsområde, och man måste även visa de kunskaper inom informationssökning och källkritik som man har tränat på under sin gymnasietid. 

Här ger vi dig en handledning kring hur du kan lyckas med ditt gymnasiearbete. 

Innan du börjar söka:

Börja med att rita upp ditt ämne!

• Skriv ner vad du vet inom ämnet i stort och vad du tänker på när du tänker på ämnet - börja brett!

• Bolla idéer med någon annan!

• Skriv ner vilka frågetecken du har, saker du undrar

• Gör en bred sökning - alltså googla eller sök i uppslagsverk på ämnet. Läs!

• Skriv ner vilka begrepp och nya tankar du får fram när du söker

• Gör nya sökningar utifrån vad du får fram. Artikelsök kan vara ett bra ställe att söka på i det här läget. (Se lista på sökställen längre ner).

Att rita upp sitt ämne görs med fördel i en mindmap, antingen på papper eller digitalt. Se nedan!

När du har ritat upp ditt ämne: 

Avgränsa dig!

• Titta på din mindmap:
• Vilka olika infallsvinklar till ämnet har du med? 
• Vad intresserar dig mest inom ämnet?

• Välj en infallsvinkel och formulera syfte och frågeställning - vad vill du undersöka? Sök information inom det området. 

• Tänk över vilken sorts information du behöver och var du hittar den - kanske behöver du forskningsresultat, gamla dokument eller intervjua någon insatt. 

• Fortsätt skriva ner nya begrepp och idéer som du hittar - gärna i en ny mindmap!

• Tänk på att inte bara samla på dig material - du måste läsa också. En bra teknik kan vara att samarbeta med andra som skriver om liknande saker - träffas regelbundet och beskriv för varandra vad ni har lärt er/hittat/kommit fram till! Man lär sig mycket av att uttala sina tankar.

Ställen att söka på: 

Breda sökningar:

• Sökmotorer: Google, Startpage
• Uppslagsverk: NE, Britannica, Wikipedia
• Artiklar: Artikelsök
• Databaser: Landguiden (bra för information om länder och internationella relationer)

När du har avgränsat dig kan du söka på samma ställen som ovan, fast tänk på att vara mer specifik i dina sökord. Kombinera olika ord och begrepp istället för att bara söka på "demokrati". Ta hjälp av din mindmap.  

• Böcker - bibliotekskatalogen
• Uppsatser (kolla källförteckningarna efter tips på källor!)
• Olika webbsidor beroende på ditt ämne

Vetenskapligt material: 

• Swepub - svensk forskning
• Ebsco - vetenskapliga artiklar
• Google scholar
• Fler länkar

Såhär kan en Mindmap se ut:

Här ser man både det som man redan känner till/kommer att tänka på om demokrati när man börjar - och sådant som man hittat vid breda sökningar t.ex. i Wikipedia eller Britannica online. En mindmap blir egentligen aldrig färdig utan kan alltid byggas på, och när man hittar ett område man vill fördjupa sig i kan man gärna göra en ny mindmap för det området. 

När du börjar rita upp ditt ämne är det oftast nyttigast att börja brett, d.v.s. inte avgränsa dig för tidigt - då kan man missa intressanta saker. Börja därför med ett brett ämne såsom Demokrati, Barnomsorg eller Cancer. Om du redan på förhand vet att du vill skriva om en viss typ av cancer eller barnomsorg för en viss ålder så kan du börja där. 

Exempel på avgränsning:

Allteftersom du ritar upp ditt ämne och söker information hittar du infallsvinklar som man kan fördjupa sig i. Genom att fördjupa/avgränsa dig så kan du under gymnasiearbetets tid bli expert på ett litet område. Såhär kan en avgränsning se ut: 

Tänk på: 

Att förarbetet, när du söker och läser om demokrati i stort, är något du har nytta av. Det gör att du blir inläst och har en grund att stå på i din avgränsning. Egentligen skulle man kunna vända på den här "tratten" du ser på bilden, så att det syns vilken plattform du har under dig när du börjar brett och läser in dig innan du väljer fokus. 

Källkritik och sökning om efterkrigstiden

Källkritik kan se olika ut. Det kan dels handla om att avgöra om en källa är pålitlig eller inte, sann eller falsk, och det är oftast inte så svårt att ta reda på. Den källkritiken är rätt lätt.

Sen finns det även den källkritiken som inte handlar om att dela in i pålitligt-inte pålitligt. Utan det handlar då om att se HUR en källa belyser ett ämne. Om det är vinklat på något sätt, om det finns olika perspektiv där inget av dem måste vara fel men de är bara olika. Tex att vi i Sverige kan se på en historisk händelse på ett sätt men man ser den helt annorlunda i ett annat land. Vad är sant då? Vad är en pålitlig källa? Kan två källor som säger helt olika saker vara lika pålitliga, och hur förklarar man det?

Ofta går det till såhär när elever gör källkritiksanalyser:

1. sökning
2. användning av källor
3. källkritik

Den här sortens källkritik blir en efterkonstruktion, dvs. det som egentligen skulle göras inför något görs i stället i efterhand. Syftet med källkritik är ju nämligen att vara den metod som ni använder för att bedöma vilka källor ni ska använda er av och basera era slutsatser på. Om källkritiken görs efteråt - då tappar man syftet med det. Källkritiken är även en metod för att lära sig om ett ämne. När man granskar, vänder och vrider, jämför, undersöker, kollar upp - då lär man sig väldigt mycket. Och resultatet av det kommer ni inte få med i ert arbete om ni gör källkritiken efteråt.

Istället bör källkritiken komma innan och medan du letar och väljer ut den information du ska använda.

1. Sökning + källkritik
2. Läsning
3. Källkritik
4. Användning

Det här innebär fler steg, och tar till en början längre tid. Men det är även det som gör det till en ordentlig källkritiksanalys. 

Det är även så att man inte kan vara på djupet källkritisk om man inte kan en del om ämnet. Det är oerhört svårt att bedöma trovärdighet om man inte har några faktakunskaper eller ännu hellre djup förståelse för ett ämne. Därför är det viktigt att läsa in sig både innan och parallellt med att man granskar sitt material.

Den källkritiska analysen kan se olika ut beroende på vilken källa man analyserar. Om man t.ex. hittar en informativ wikipedia-artikel så är det självklart att man måste undersöka diskussionsavsnittet för att se huruvida det råder oenighet om något i artikeln. Man måste även gå igenom de källor som artikeln hänvisar till och se om de källorna känns lämpliga att basera sina slutsatser på. Om man hittar tvetydiga källor så kan det vara relevant att titta på fotnoten till den källan för att se vad i artikeln som källan används till.

Ett annat uppslagsverk, såsom NE, kräver en annorlunda källkritik. Här handlar det inte lika mycket om att kolla upp källor, då vi i större grad litar på den granskningsprocess som NE-artiklar går igenom och att författarna är historiskt/statsvetenskapligt insatta. Det kan istället handla om att fundera kring  om det finns andra perspektiv på händelsen. Det vi läser i uppslagsverk och läroböcker är oftast sant, men kan även vara endast en del av berättelsen, och inte helt sällan rättas historian till i efterhand när vi med facit vet vad som hände sen.

Sökning  

Viktigt är att använda olika sorters källor för att få en så bra bild av händelsen som möjligt. Uppslagsverk är bra att börja med. Du kan sedan gå vidare med

• Artikelsök (Här hittar du en instruktionsfilm ifall du har glömt hur A-sök fungerar)
• Dokumentära/faktafilmer från AV-Media
• Google
• Uppsatser 
• Historielänkar på bibliotekets webbsida

Medan du söker och läser är det en bra idé att skriva ner nya ord, infallsvinklar och begrepp - sådant du inte visste, sådant du vill söka mer om. Detta är nödvändigt för att du ska hitta en avgränsning som du förstår hur den passar in i ämnet som helhet. Börja gärna redan innan du söker med att skriva ner det du redan vet om ämnet. Sedan fyller du på med nya saker allt eftersom du läser och lär dig. Snart ser du ett mönster på vad som hänger ihop och kan välja att fokusera på en del.

Samhällsproblem och källkritik

I samhällsproblemsfrågor finns många olika åsikter och perspektiv. Det kan t.ex. råda stor oenighet om varför problemet uppstår, hur det ska lösas och även huruvida det är ett samhällsproblem över huvudtaget. I sådana frågor är det extra viktigt att skilja på åsikter och fakta, på ogrundade och välgrundade resonemang.

Ett exempel som jag visade på lektionen var en radiosändning i P1 om vaccinering av barn, med anledning av det utbrott av mässling som skett i Stockholm. Man pratade i inslaget dels med en smittskyddsläkare och dels med en bloggande förälder som valt att inte vaccinera sitt barn. Läs mer om problematiken med att likställa två så olika källor med varandra i den här artikeln.

Det exemplet visar även på vikten av att identifiera den faktiska källan när man granskar information. I inslaget är det inte Sveriges radio som är ursprungskällan till informationen, utan snarare de personer som intervjuas. Det är därför deras kunnighet och perspektiv i frågan som man bör granska.

Det här är några viktiga frågor att tänka på när man läser om ett ämne med olika åsikter:

• Vem säger detta och vad är deras kompetens? 
• Finns det någon som säger emot? Vem/vilka är de? (Eller - om ingen säger emot, beror det på att alla är eniga eller att det bara inte lyfts i just den här källan?)
• Vad är fakta och vad är åsikt? Finns det källor på det som sägs? Kanske undersökningar, studier, material från myndigheter, statistik, etc. Är källorna trovärdiga? (Här kan man t.ex. tänka på hur Trump hänvisade till Fox news om #lastnightinsweden). 
• Glöm inte tidsaspekten - gamla källor kan vara inaktuella när det gäller samhällsproblem, speciellt statistik och faktauppgifter. 

Det är även viktigt att använda flera olika sorters källor för att få med olika perspektiv på frågan. Information kan se olika ut - det skiljer sig mellan webbsidor, böcker, artiklar. Det finns dessutom många olika sorters artiklar som går olika djupt in på ämnet: artiklar från dagstidningar, tidskrifter, debattartiklar, ledare/opinionsartiklar, forskningsartiklar.

Och för att få en bredd med olika slags källor behöver man söka på olika ställen. För just er uppgift ska ni använda artiklar av olika slag och då kommer Artikelsök väl till pass. Här ser ni en film som beskriver hur ni söker i A-sök.

På lektionen förklarade jag det här med trunkering, dvs den lilla stjärnan som man placerar efter ordstammen för att bredda sökningen. Om ni har glömt hur det fungerar, kolla på den här filmen.

Och som vanligt - om ni fastnar, vill bolla eller behöver hjälp med att hitta material - kom gärna förbi biblioteket så hjälper vi dig!

Upphovsrätt och Creative commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är en lag som skyddar rättigheterna för den som skapar något (upphovspersonen). Internationellt kallas lagen för Copyright och det symboliseras av en cirkel med ett C i. Lagen gäller under personens livstid + 70 år efter personens död. Det innebär att upphovsrätten för DaVincis verk har gått ut, men inte för Picassos.

Lagen skyddar alltså upphovspersonens rättigheter, och det innebär att andra inte får kopiera upp, sprida eller tjäna pengar på verk som någon annan har skapat. Det kan handla om foton, målarkonst, filmer, musik, etc.

Hur får man använda upphovsskyddat material?

Man får använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk, dvs hemma eller på sin egen dator/mobil. Men om man vill använda en annans verk så att det blir synligt för andra, t.ex. på en blogg eller en webbplats eller göra broschyrer eller trycka upp T-shirts - då måste man ha upphovspersonens tillstånd. Man får helt enkelt leta upp upphovspersonen eller hens kontaktuppgifter och fråga om lov. Ofta får man då som svar att det är ok (det kan vara bra att få skriftligt på det, t.ex. via e-psot), men ibland får man antingen svaret nej eller inget svar alls. Och då har man inte lagligen rätt att använda materialet. Man kan i värsta fall bli stämd eller få betala för användandet.

Creative commons

Men det finns en väg runt att be om lov hela tiden - nämligen att använda Creative commons-material. Creative commons (CC) är ett licenssystem som upphovspersonen kan välja att använda - det innebär att andra direkt kan se att de får använda materialet, och hur de får använda det.

Det finns 4 beståndsdelar av det här licenssystemet:

• Erkännande (man måste ange vem upphovspersonen är - detta ingår i alla CC-licenser). 

• Dela lika (om man ändrar på verket så måste man publicera det med samma CC-licens som när man hittade det)

• Inga bearbetningar (man får inte ändra på verket)

• Icke-kommersiell (man får inte tjäna pengar på verket)

De här fyra beståndsdelarna kan kombineras till 6 st olika licenser. I den här filmen förklaras det här med Creative commons och hur de olika licenserna ser ut och fungerar.

"Vad är creative commons", CC BY Webbstjärnan.

Som framgår i filmen så är det finurliga med de här licenserna att de dels är lagligt bindanden, men även att CC-material är sökbart.

Man kan t.ex. söka på CC-material via search.creativecommons.org.
Eller så kan man använda Googles bildsök och gå in på Sökverktyg - Användarrättigheter.
Sen finns det även specifika sajter för t.ex. bilder (Pixabay, Flickr), musik (Jamendo) m.m.

Vill du lära dig mer om Upphovsrätt och creative commons - gå in på biblioteket webbplats!

Biblioteksresurser för sökning om droger

För att hitta så bra information som möjligt, som inte bara har ett bra innehåll utan som är den bästa tänkbara informationen inom ämnet, så behöver man söka på fler ställen än Google - så att man vet att man har sökt bland olika sorters källor. T.ex. olika sorters tidnings- och tidskriftsartiklar, böcker, forskning m.m.

Här är några sökkanaler som finns via biblioteket som kan vara bra att använda, och som gör det lättare att hitta pålitlig information.

Artikelsök
Artikelsök är en databas som innehåller artiklar från olika tidningar och tidskrifter. Här finns allt från debattartiklar i dagspressen till djupgående reportage i facktidskrifter. Se filmen för att se hur Artikelsök funkar.

Eftersom Artikelsök är en databas så skiljer den sig lite från söktjänster som Google. Man kan behöva använda andra söktekniker. I den här filmen förklarar vi ett grundläggande knep som kallas trunkering, som innebär att man breddar sin sökning.

Andra ställen att söka på: 

Bibliotekskatalogen

DiVA (sök efter uppsatser och olika vetenskapliga publikationer vid svenska lärosäten)

Viktigt att komma ihåg är att man måste prova olika sökord och sökordskombinationer för att göra uttömmande sökningar. För gärna anteckningar vid sidan av när du söker - skriv upp var du sökt, vilka sökord, vilka nya sökord du får tips om när du hittar information. Snart har du nämligen gjort så många sökningar att du inte längre har koll på var du varit, vad du sökt på eller alla de olika aspekter av ämnet som finns.

Om du behöver hjälp med att hitta information, hör av dig till biblioteket!

Fake news

Till den här uppgiften ska ni välja en falsk nyhet och arbeta med den utifrån ett antal olika perspektiv.  Ni ska bland annat resonera kring syftet med den falska nyheten, och konsekvenser den kan få. För detta kan det ju vara relevant att ha lite koll på vad som kännetecknar en falsk nyhet, och varför de sprids på det vis de gör.

En falsk nyhet är ju precis som det låter - en nyhet som innehåller falsk eller felaktig information. Men andelen felaktigheter kan variera; ibland är hela nyheten påhittad, ibland är bara en liten del felaktig. Ibland kan även nyheten vara medvetet påhittade/falsk - men inte med syfte att lura, utan att på ett humoristiskt sätt lyfta en fråga (kallas för satir).

En viktig del av både syftet och konsekvenserna av fake news hänger på att de sprids. På lektionen gick vi igenom varför vi går på falska nyheter och sprider dem:

• Bekräftelse - budskap som stämmer med våra åsikter är lättare att tro på
• Närhet - vi tror i högre grad på sådant som är delat av vänner, bekanta, eller människor vi tycker om och ser upp till (t.ex. kändisar)
• Titlar - vi har lättare för att lita på en person med en titel, t.ex. experter och forskare. Det är en legitim tillit om tituleringen är sann och relevant för sammanhanget, och om det inte råder väldig oenighet mellan olika forskare/experter. 
• Socialt - ju fler som gillar något desto större är risken att vi dras med

De här punkterna kan fungera som varningsfaktorer för oss, för de gör oss mindre källkritiska!

Andra saker som kan vara viktiga att tänka på vad gäller de bakomliggande syftena med falska nyheter: 

• ekonomiska vinningar (sk clickbaits). Det här exemplet kanske ni känner igen - tjejen som blir trakasserad av en lastbilschafför och hämnas. 
• så kallade troll och fenomenet "trollfabriker" - dvs. organiserade försök att från flera håll sprida felaktig information för att påverka människors åsikter. 

Exempel på fake news: 

Julgransbelysning förbjuds pga muslimer

Sverige exporterar vapen till Ukraina

Kvinna i hijab bryr sig inte om terrordådets offer

Så hur ska du göra för att granska en nyhet? Börja såhär: 

1. Gå till källan! Kolla efter länkar till sådant (kan vara andra nyheter, artiklar etc) som nyheten hänvisar till. 

2. Ta reda på mer om händelsen - sök i en söktjänst. Tips är att gå igenom texten efter nyckelord, t.ex. plats, tid, namn, citat. 

3. Vem har delat/spridit? Kolla upp personen/organisationen - verka de trovärdiga? Vad har de delat tidigare? Vad är deras syfte?

4. Försök hitta andra källor - gärna oberoende av varandra och av olika slag. Det är t.ex. inte så relevant om både Nya tider och Fria tider säger samma sak, då de är väldigt lika och sprider ofta samma nyheter. 

5. Sök på bilderna i nyheten - kommer bilden från den händelsen? Är den beskuren eller redigerad?

3 sätt att söka på bilder: 

• använd en tjänst som tineye.com - du laddar upp din bild från datorn (spara ner den från nyheten först), och så kan du rangordna resultatet efter datum osv. Jämför olika versioner. 
• använd googles bildsök - ladda upp en bild från datorn. 
• om du använde Chrome så kan du högerklicka på en bild och klicka på "Sök på google efter bild". 

Och slutligen - tips för hur du granskar en webbsida (vilket du mycket väl kan komma att behöva göra för uppgiften): 

• Finns det ett "Om"-avsnitt på hemsidan? Vad står det om de som har gjort sidan?
• Vad säger webbadressen? Vilket land? Är det en .nu-sida eller en .org-sida? Kan du kolla upp domänen och se vem som skapade sidan? 
• använd en allwhois-tjänst, t.ex. http://allwhois.org/ eller www.whois.com
• för svenska adresser och .nu-adresser, används iis.se
• Googla webbsidans namn eller namnet på de som ligger bakom webbsidan. I vilka sammanhang dyker de upp? Se till att kolla flera olika sorters källor. 

Vi frågor, funderingar m.m. kom gärna förbi biblioteket!

Här ser ni en film om konsekvenser av falska nyheter och bristande källkritik: