Att använda källor och vara källkritisk - "vargar i Sverige"

Till er uppgift, att hålla ett informativt tal, måste ni leta information. Och om ni ska vara trovärdiga talare måste ni använda information som stämmer och som kommer från trovärdiga källor. Detta betyder att ni måste söka flera gånger på olika ställen och välja ut den bästa informationen och de bästa källorna. Ni kan inte ta det första bästa ni hittar, utan ni måste fortsätta söka. En del saker kommer ni inte att använda, utan ni kommer att välja det som är mest trovärdigt.

För att göra detta måste ni söka på fler ställen än Google. I Google kan man bara hitta vissa källor, som t.ex. webbsidor och bloggar. Man hittar t.ex. inte böcker, artiklar från tidskrifter eller forskning.

På bibliotekets webbsida hittar ni andra ställen att söka på. Där hittar ni:

• NE - ett uppslagsverk, ungefär som Wikipedia. Men på NE är det bara experter som skriver, och innan texterna publiceras så läser någon annan texterna och granskar dem. 
• Britannica - samma som NE fast i England, sök på engelska. 
• Landguiden - här hittar du information om länder, städer, krig och konflikter i världen. 
• Artikelsök - här hittar du artiklar från dagstidningar och tidskrifter

Hur bedömer man om en källa är trovärdig?

Det första man kan tänka på är vem som står bakom källan. Vem har skrivit informationen? Är det en person, t.ex. en författare eller journalist?  Är den personen kunnig inom det här området? Det är ju viktigt att man använder information som kommer ifrån någon som vet mycket om ämnet. Eller är källan kanske en myndighet eller ett företag? Hur kunniga är de?

Ibland är det svårt att ta reda på vem som står bakom informationen.

• Om man är på en webbsida så kan man kolla efter "Om"-avsnitt - det brukar oftast stå i menyerna längst upp på sidan eller längst ner. 
• I en bok finns det ibland en presentation av författaren på baksidan eller på insidan av omslaget. 
• Googla namnet på den som skrivit, kanske kan man googla namn + tidningens namn, eller googla på företaget/föreningen/myndigheten osv. Testa er fram!

Försök ta reda på vilken kunskap den som står bakom informationen har. Är de utbildade? Vilket jobb har de? Har de erfarenhet?

Om du inte kan hitta någon information om vem som står bakom, då är det bäst att inte använda den källan.  Du kan även fråga någon som vet (t.ex. en lärare, bibliotekarie eller någon som jobbar inom området).

Vinklad information

Att vara källkritisk innebär också att man tänker på vad informationen vill säga. I vissa ämnen finns det t.ex. mycket åsikter - en del tycker en sak, andra tycker något annat, och kanske vill de få dig att tycka samma sak?

Som exempel på hur man kan tänka så tittade vi på en webbsida som jag hittade via Google när jag sökte på "vargar i Sverige". Sidan heter vargfakta.se. Där står inget om vem som står bakom informationen, men jag lyckades hitta lite information om författaren. Det stod att han egentligen jobbade med något helt annat än vargar, och att han hade rätt starka åsikter om vargar i Sverige. Det är då en risk att informationen är vinklad. 

Vinklad information kan betyda: 

• att författaren bara ger information som stödjer hans/hennes åsikt
• att författaren inte tar med information som säger emot hans/hennes åsikt
• att författaren presenterar informationen (bilder, statistik osv) på ett sätt som stödjer hans/hennes åsikt. 

Vinklade källor är inte lika trovärdiga. Det är oftast bättre att hitta källor som inte är så vinklade. Om man använder vinklade källor behöver man ha med olika vinklar. Jag måste i så fall ha med källor som är både positiva och negativa till vargar i Sverige, för att skapa en balans.


Övning

På lektionen gjorde vi en övning. Vi tittade på två olika artiklar - en debattartikel i Expressen och en artikel i tidskriften Fältbiologen. Vi såg att författarna som låg bakom artiklarna hade olika kunskaper. Vi såg även att det är skillnad på en facktidskrift som skriver om ett visst ämne (t.ex. biologi) och en dagstidning som skriver om nästan alla ämnen - journalisterna på en facktidskrift är ofta mer ämneskunniga, och de som granskar artiklarna på en sådan tidskrift är ofta mer ämneskunniga än de som jobbar på en dagstidning.

Vem som har granskat informationen är en bra sak att tänka på vid källkritik. I Wikipedia vet man t.ex. inte vem som har granskat informationen och hur kunniga de är. I NE däremot vet man att informationen är granskad innan den publiceras. Samma sak gäller med en faktabok - den granskas av flera innan den publiceras, men en webbsida behöver inte granskas alls innan den publiceras. Däremot kan en bok snabbt bli gammal eftersom den inte går att uppdatera.


Det här med källkritik och sökning kan vara svårt, och man måste träna på det. Behöver du hjälp? Kom till biblioteket så hjälper vi dig!

Repetition av källkritik i Engelska 5

I samband med er gruppuppgift att hitta bästa möjliga info om ett land och hålla ett anförande om landet på The Comonwealth and Friends Ctizenship conference, så repeterade vi de källkritiska begreppen som vi gick igenom på samhällskunskapen i höstas.

Source criticism (Källkritik)
Den engelska terminologin för de källkritiska kriterierna (source criticism criteria) är:

• Bias (= Tendens, när information är vinklad av politiska, ekonomiska, religiösa skäl etc). 
• Authenticity (= Äkthet, att informationen stämmer, är korrekt, kan bekräftas från andra källor osv).
• Time (=Tid/närhet, att informationen antingen är uppdaterad och färsk eller att den ligger nära händelsen, dvs är från samma tid som det informationen handlar om). 
• Dependency (=Beroende, när man använder flera källor för att bekräfta något är det viktigt att de inte är kopplade till varandra, t.ex. att de inte är skrivna av samma person, har samma ägare eller använt samma referenser). 

Primary and secondary sources

Vi pratade även om primärkällor/förstahandskällor, sekondärkällor/andrahandskällor och tertiärkällor/tredjehandskällor. På engelska kallas dessa primary source, secondary source, tertiary source. En primärkälla ligger nära händelsen, t.ex. ett ögonvittne eller ett objekt från stenåldern. Desto längre bort från händelsen man kommer, desto större är risken att informationen är förvanskad, feltolkad, ändrad osv. Därför är det bra att till största del använda primär- och sekundärkällor, om möjligt. 

Search engines and databases

Slutligen pratade vi även om skillnaden mellan sökmotorer och databaser. 

Sökmotor = Search engine = en sökfunktion som är programmerad att söka bland andras innehåll. Det jobbar inga människor med att skapa innehållet, utan man jobbar endast med maskinen och dess programmering. 

Databas = database = en sökfunktion som söker i sitt eget innehåll. Här jobbar människor med att lägga in innehållet, och det är oftast en viss slags information, t.ex. böcker, artiklar, forskning etc. 

Eftersom sökmotorn söker av mer information som inte är ordnad på något särskilt sätt så kan det vara svårt att få fram relevant och bra material. Då kan det vara bättre att söka upp en databas, som innehåller den slags information man är ute efter. Men en databas kan också ge för smalt resultat, så man kan behöva kombinera olika databaser. Oftast är det så att det innehåll som finns i en databas kan man inte söka fram med en sökmotor. 

Vi avslutade med en gruppövning, där ni i grupp fick välja 2 källor och diskutera dem utifrån de källkritiska kriterierna. Frågor som ni diskuterade: 

• How would you evaluate the sources based on the criteria? For instance, how do you evaluate Athenticity (äkthet) in Britannica? Do you do it the same way with Wikipedia?
• Why is the source biased or not biased or slightly biased? Why are/aren't the sources dependent on each other?
• Is the source a database or a search engine? Why?
• Is it a primary, secondary or tertiary source? Why? Can you find a closer source (for instance secondary instead of tertiary)?

Att diskutera källor och valet av källor med andra är en bra metod för att få igång tankarna om källkritik. 

Fake news, English 5

"Fake news" has become an expression with wings - it has flown over the world this past year, not only when news have indeed been fake but also when they have not been fake.


Different kinds of fake news

Fake news can be very different depending on the purpose and context of the news. For instance, there are news that aren't intended to be taken seriously. They are jokes, parodies or satires that mean to criticise or make fun of something. But if, or when, these "news" are taken seriously they could cause damage.

Another kind of fake news are so called click baits. The purpose of these are to make money from people clicking a link, and thereby creating a lot of internet traffic to a certain site. In order to get people to click, the headline must be interesting, maybe even provocative - they are often sensational but rarely true.

A third kind of fake news is the kind where the people behind the news want to affect you and your opinion about something. There is often a political or ideological purpose, and the content is often a complex or sensitive subject (like imigration, the environment, and so on). In some recent  political elections, so called troll factories seem to have been used to spread fake news to affect peoples opinions.

Fake news affect us

All of these fake news affect us, but in different ways. You may think that a fake video of a girl who got revenge on some guys who harassed her doesn't do any harm because it doesn't spread a fake message, but it may still affect you and your view of women, men, the world etc.

Also, if we get used to things around us being fake - how does that affect us? A Swedish politician said that even though he knew that a piece of news was fake, he was still upset and angry about what the news said. Will our world view be based on things that aren't real? What consequences will that lead to?

Images

Both fake and non-fake news use images. We are used to images, and they make us react stronger to the news. Fake news will of course use this by using images that are manipulated or fake, or by cropping the images so that they show only a part of the reality. Sometimes the image has nothing to do with the news at all, it is from a completely different situation. How can we find out these things?

The answer is "reverse image search". This means that you upload an image and search the web for wherever that image has occurred before. You can see wehere and when it was published first, if it has been edited or cropped, and so on. Remember that for most reverse image searches you have to upload the image from your computer - so if you find fake news that use an image, save that image to your computer and then upload it in a reverse image search tool.

There are many different reverse image search tools:

• tineye.com - is good because you can arrange the search results based on time, so that you get the oldest published image first. 
• google image search  - can be used for revser image search, simply click the camera icon and upload your image. 
• google chrome - when using this browser you can right click any image and do a reverse google image search. 

There are many others as well. By searching for "reverse image search" you can find other websites and also apps for your smartphone. 

Source criticism criteria

For all news, it is important to practice using source criticism. We discussed these criteria last semester, here is a repetition in English: 

• Bias (tendens) - are there interests in the matter (economical, political, ideological, religious?)
• Authenticity (äkthet) - getting the information confirmed from several different sources, looking up facts, places, people, timelines, dates etc. 
• Dependency (beroende) - when using different sources, make sure they are independent from one another (for instance not the same author, owner or references)
• Time (tid/närhet) - when was it published? How close to the event?

Also, don't forget to think about competence/expertise. It's important to question if the source is knowledegable in the field, if they have expertise or if there are others with more expertise. 

If you need help with your assignment, or if you want to discuss fake news or source critcism, you are welcome to ask us at the library!

Here is the presentation from the lesson. 

Good luck!

Söka, dokumentera och vara kritisk

Din uppgift är att hålla ett tal om en historisk eller religiös händelse. Du ska svara på följande frågor:

• Varför? Varför är det här en viktig händelse? Varför har du valt att berätta om den?
• När? När hände det du ska prata om?
• Var? Var hände det du ska prata om?
• Vad? Vad var orsaken till det som hände? Vad blev konsekvensen av händelsen, dvs vad förändrades efteråt?
• Hur? Hur hände det?
• Vem/vilka? Vem/vilka var inblandade i händelsen? Vem gjorde vad?

Du måste såklart har korrekt och trovärdig information som grund för ditt tal, annars framstår inte du som trovärdig och pålitlig.

När man ska söka information  är det viktigt att man utvecklar en bra sökmetod, som gör att du hittar det bästa tänkbara materialet inom det ämnet. Det är också viktigt med en bra sökmetod för att lära sig så mycket som möjligt om ämnet - ditt lärande börjar nämligen när du söker.

Såhär går en bra sökmetod till:

1. Börja med din förkunskaper - vad kan du redan om det här ämnet? Kanske vet du rätt mycket eller så vet du väldigt lite. Skriv ner det du kan som på något sätt har med det här ämnet att göra.

Varför ska jag börja med mina förkunskaper? Om du har tänkt igenom vad du kan är det lättare att koppla ihop det med den nya informationen du kommer att hitta.

2. Börja med att hitta grundläggande information i t.ex. ett uppslagsverk. Med grundläggande information menar jag fakta om vad som hände: var, när, hur och vilka som var inblandade.

3. Dokumentera din sökning - skriv ner var du har sökt, vilka sökord du har använt och vilka användbar information du fick från källan du hittade. Skriv ner detta i ett eget dokument, och dokumentera varje gång du söker och läser information.

Varför ska jag dokumentera? För att du ska komma ihåg var du har sökt, vilka källor du har använt, vad de källorna sa, osv. Om du skriver ner användbar information medan du läser, så tränar du även på att sammanfatta informationen med egna ord.

 Här är ett exempel på hur man kan dokumentera medan man söker:

Sökningar:

NE - olof palme --> palmemordet

den största polisutredningen i Sverige

Christer Pettersson var misstänkt men frikändes

Wikipedia - olof palme

nationellt trauma

konsekvens - öka säkerheten

Google - palmemordet konsekvenser

https://www.svd.se/ett-trauma-som-annu-inte-har-lakt

bilden av Sverige som ett tryggt land förändrades

AV-Media - olof palme

Jag hittade en intervju med en författare som skrivit en bok om Palme.

Olof Palme förlorade två val.

Han gjorde Sverige känt för omvärlden genom sin politik.

Palme hade mycket idéer och nya projekt.

4. En bra sökmetod bygger också på att man söker information på flera olika ställen. Man måste använda flera källor för att kunna påstå att man är insatt i ämnet. Detta har även med trovärdighet att göra. Om du bara har sökt information på ett eller två ställen, så vet du inte vilken annan viktig information du har missat.

För att söka på olika ställen kan du ta hjälp av bibliotekets webbplats. Där finns NE, Languiden, AV-Media, och flera andra databaser och webbplatser att använda. Där kan du även söka efter böcker i bibliotekets katalog.

En sista sak som är viktig i en bra sökmetod är att veta vem man ska vända sig till om man inte hittar information. Kom t.ex. till oss på biblioteket så hjälper vi dig!

Källkritik

En bra sökmetod betyder också att man är kritisk, genom att ställa frågor till de källor man hittar. Det är t.ex. viktigt att tänka på vem som står bakom en källa. Om jag t.ex. letar information om en sjukdom, då spelar det stor roll om personen bakom informationen är en läkare eller någon utan medicinsk utbildning som bara är intresserad. Det gäller att hitta information som är skapad av experter och kunniga.

Man ska också tänka på att en del information är vinklad. Det betyder att den som står bakom informationen vill påverka dig på något sätt. Kanske vill de tjäna pengar eller få dig att tycka och tänka på ett visst sätt.

Slutligen kan man även tänka på tiden. Det kan vara viktigt att informationen inte är för gammal, eller att den skrevs vid en viss tid. Detta beror på vilket ämne du letar information om.

Att se till att använda många källor är ett bra första steg mot en bra källkritik.

Developing searching and source criticism - using correct terminology

Since previous sessions about searching and source ciritcism have been in Swedish, this time we will go through the correct terminology in English and also practice using that terminology when talking about sources and searching.

Source criticism criteria: 

Time (närhet) = how old ord new a source is. Remember that sometimes old is good - it depends on your subject and what you need the information for.

Dependency (beroende) = two sources can be dependent on each other if they base their information on the same source. It is preferable to find sources not dependent on each other.

Authenticity (äkthet) = Is the source genuine? Is the information correct?

Bias (tendens) = potential interests may make a source biased, for instance financial, political, religious and ideological interests. Remember that just because a source is biased doesn't mean that it's useless.


Different kinds of sources: 

Primary sources = was there when something happened. Could be a witness, an object, or the original study of a reasearch team.

Secondary sources = retells the story/information of the primary source. For instance an interview in an article, or a shortened version of a research study.

Tertiary sources = retells the information of a secondary source.


Relevant terms in searching for information: 

Search engine = a search tool made only out of programming. It has no content of it's own but searches only for material available through the surface web. There are different algorithms to make the search result as relevant to you as possible, but there are no people behind the search result.

Database = a search tool made out of programming AND content. It searches only whatever content has been put into it by people. The content is put into the database under specific subject terms, based on what the material is about, to make them easier to find. Databases are usually specialized in certain kinds of information, like articles, books, research etc.

Search words = the terms and combination of terms we use when searching.

Search results = the list of matches we get from the search words we have used. Search results differ depending on search words, search tool, and possibly (when using search engines) our previous searching etc.


Why is it important to use the correct terminology?

To know something is closely related to having a language for it. Most fields of knowledge have specific terms and a language tradition. Outside of school/work/education it may be enough to describe things using an everyday language, but the higher you get in education the more you will be expected to use the language and terminology of that field. In doing so you will also understand the texts of that field. By knowing these terms in source criticism and searching you are expected to be able to understand when these words are used, and to develop your own way of thinking.

Search log for conspiracy theory assignment (English 7)

In English 7 the grading criteria says that students should be able to choose and use strategies to search for relevant information, structure it and assess the reliability of different sources.

In order to practice doing this, and enable the teacher to see your search strategy, you will be using search logs when searching for information about a chosen conspiracy theory.

In this film I explain to you how to use the search log, and also why it is important to learn and improve strategies for searching. Many times our strategies are old habits that we don't think about or think through. This is an opportunity to become aware of your search strategies and improve them.

I you prefer to read instructions about how to use the search log, here is a short summary of the film: 

The search log consists of 6 questions that you are supposed to answer for each search that you do. You copy the questions and paste them further down in your document, under headlines like "Search 1", "Search 2", etc.

The questions are found at the top of the search log that is available to you through google drive or google classroom. There you also find a search log example that I used while showing you the search log - use that example as a template of how you should use the search log.

It's important to use other search channels than just Google - on the school library website you find resources such as Britannica (an encyclopedia) and Ebsco (a database for articles from news papers, magazines and scientific journals). Learn more about these in the end of the film.


3 important things to remember:

The search log is also about improving your searches, for instance by using trampolines (= new search words that you find in the texts you find and read). By documenting and using trampolines, each search you make will be better than the one before - giving you more relevant and useful information, and also making you more knowledgable in your topic.

You will (or should) do more searches than you have use for. Since you should be critical towards your sources you should choose the best, most relevant and most reliable sources.

And finally - documenting your searching through this search log is going to take more time than what you may be used to. This is natural, since you are learning something new and are developing your search strategies. After a while of practice, searching with this kind of documentation will get easier and quicker - that is partly why we do this now, so that you will have practiced this kind of structured searching before going to university.

Söka sig fram till en frågeställning

Att formulera sin egen frågeställning, på en nivå som ska närma sig den för universitet och vidare studier, är något som kräver lite övning. I den här uppgiften inom språkhistoria är den egna frågeställningen i fokus, och ni ska använda en söklogg för att dokumentera er egen sökprocess.

Varför dokumentera?
Det handlar delvis om att läraren ska kunna följa er tankeutveckling, men även om att träna sig på att söka strukturerat och genomtänkt - något som kommer väl till pass vid högre studier. Det kan kännas tidsödande för den här relativt lilla uppgiften, men när ni söker mer omfattande blir det i slutänden en tidsbesparing.

Sökloggen ni ska använda ser ut såhär (du behöver vara inloggad med din ksgyf-adress för att se filen):



För varje sökning ni gör så kopierar ni de 6 frågorna i rutan, rubricerar dem med "Sökning 1, Sökning 2" osv. Loggen kommer innehålla fler sökningar än källor ni kommer använda, eftersom en del sökningar enbart kommer fungera som trampoliner som leder till något bättre. En del sökningar kan även bli misslyckade eller inte leda någonstans, men även de ska med i loggen - dels för att visa er process (missarna är en del av inlärningen!) och dels för att det kan finnas anledningar till att återkomma till de källorna ändå.

De första tre frågorna är rätt basic och säger sig själva, medan de tre sista är mer innehållskopplade och kräver att man läser eller åtminstone skummar igenom texten man har hittat. Om ni skrollar ner i dokumentet ser ni hur jag har fyllt i loggen.

Trampoliner
Med "nya sökord/trampoliner" menas nya ord, begrepp och infallsvinklar som potentiellt kan leda er vidare på vägen mot en frågeställning. Här skriver du fler saker än du kommer följa upp - dels för att det är en del av din sökprocess att välja bort delar av ämnet, och dels för att du kan få anledning att återkomma till källan, och då är detta en hjälp för att komma ihåg innehållet.

Använd trampolinerna i ditt fortsatta sökande, se exemplet.

Referenser
Att använda sig av de referenser man hittar i en källa är en oslagbar sökteknik. Det kan handla om faktiska referenslistor, länkar i texten eller något som texten beskriver (ett namn eller en studie som omnämns, t.ex.). Om man inte har användning för det direkt kanske man kan återkomma till det senare i processen.

Källkritisk analys
En koncis och sammanfattande analys ska göras för varje källa. I sökloggen finns ett antal frågor som kan hjälpa dig på vägen, men du behöver inte checka av alla - olika källor kan kräva olika slags granskning. Sväva inte ut i snygga formuleringar, utan ta upp det du bygger din bedömning på. Försök dock utmana dig själv - ställ kritiska frågor.


Eftersom uppgiften handlar om att formulera en egen frågeställning - se till att söka efter och använda material där ni kan se och ta inspiration av liknande frågeställningar. Även om materialet ni hittar inte är av hög vetenskaplig sort så kan ni även då leta efter syfte och frågeställning, som ett sätt att träna på att formulera sådana.