Since previous sessions about searching and source ciritcism have been in Swedish, this time we will go through the correct terminology in English and also practice using that terminology when talking about sources and searching.
Source criticism criteria:
Time (närhet) = how old ord new a source is. Remember that sometimes old is good - it depends on your subject and what you need the information for.
Dependency (beroende) = two sources can be dependent on each other if they base their information on the same source. It is preferable to find sources not dependent on each other.
Authenticity (äkthet) = Is the source genuine? Is the information correct?
Bias (tendens) = potential interests may make a source biased, for instance financial, political, religious and ideological interests. Remember that just because a source is biased doesn't mean that it's useless.
Different kinds of sources:
Primary sources = was there when something happened. Could be a witness, an object, or the original study of a reasearch team.
Secondary sources = retells the story/information of the primary source. For instance an interview in an article, or a shortened version of a research study.
Tertiary sources = retells the information of a secondary source.
Relevant terms in searching for information:
Search engine = a search tool made only out of programming. It has no content of it's own but searches only for material available through the surface web. There are different algorithms to make the search result as relevant to you as possible, but there are no people behind the search result.
Database = a search tool made out of programming AND content. It searches only whatever content has been put into it by people. The content is put into the database under specific subject terms, based on what the material is about, to make them easier to find. Databases are usually specialized in certain kinds of information, like articles, books, research etc.
Search words = the terms and combination of terms we use when searching.
Search results = the list of matches we get from the search words we have used. Search results differ depending on search words, search tool, and possibly (when using search engines) our previous searching etc.
Why is it important to use the correct terminology?
To know something is closely related to having a language for it. Most fields of knowledge have specific terms and a language tradition. Outside of school/work/education it may be enough to describe things using an everyday language, but the higher you get in education the more you will be expected to use the language and terminology of that field. In doing so you will also understand the texts of that field. By knowing these terms in source criticism and searching you are expected to be able to understand when these words are used, and to develop your own way of thinking.
måndag, mars 19, 2018
fredag, mars 09, 2018
Search log for conspiracy theory assignment (English 7)
In English 7 the grading criteria says that students should be able to choose and use strategies to search for relevant information, structure it and assess the reliability of different sources.
In order to practice doing this, and enable the teacher to see your search strategy, you will be using search logs when searching for information about a chosen conspiracy theory.
In this film I explain to you how to use the search log, and also why it is important to learn and improve strategies for searching. Many times our strategies are old habits that we don't think about or think through. This is an opportunity to become aware of your search strategies and improve them.
I you prefer to read instructions about how to use the search log, here is a short summary of the film:
The search log consists of 6 questions that you are supposed to answer for each search that you do. You copy the questions and paste them further down in your document, under headlines like "Search 1", "Search 2", etc.
The questions are found at the top of the search log that is available to you through google drive or google classroom. There you also find a search log example that I used while showing you the search log - use that example as a template of how you should use the search log.
It's important to use other search channels than just Google - on the school library website you find resources such as Britannica (an encyclopedia) and Ebsco (a database for articles from news papers, magazines and scientific journals). Learn more about these in the end of the film.
3 important things to remember:
The search log is also about improving your searches, for instance by using trampolines (= new search words that you find in the texts you find and read). By documenting and using trampolines, each search you make will be better than the one before - giving you more relevant and useful information, and also making you more knowledgable in your topic.
You will (or should) do more searches than you have use for. Since you should be critical towards your sources you should choose the best, most relevant and most reliable sources.
And finally - documenting your searching through this search log is going to take more time than what you may be used to. This is natural, since you are learning something new and are developing your search strategies. After a while of practice, searching with this kind of documentation will get easier and quicker - that is partly why we do this now, so that you will have practiced this kind of structured searching before going to university.
In order to practice doing this, and enable the teacher to see your search strategy, you will be using search logs when searching for information about a chosen conspiracy theory.
In this film I explain to you how to use the search log, and also why it is important to learn and improve strategies for searching. Many times our strategies are old habits that we don't think about or think through. This is an opportunity to become aware of your search strategies and improve them.
I you prefer to read instructions about how to use the search log, here is a short summary of the film:
The search log consists of 6 questions that you are supposed to answer for each search that you do. You copy the questions and paste them further down in your document, under headlines like "Search 1", "Search 2", etc.
The questions are found at the top of the search log that is available to you through google drive or google classroom. There you also find a search log example that I used while showing you the search log - use that example as a template of how you should use the search log.
It's important to use other search channels than just Google - on the school library website you find resources such as Britannica (an encyclopedia) and Ebsco (a database for articles from news papers, magazines and scientific journals). Learn more about these in the end of the film.
3 important things to remember:
The search log is also about improving your searches, for instance by using trampolines (= new search words that you find in the texts you find and read). By documenting and using trampolines, each search you make will be better than the one before - giving you more relevant and useful information, and also making you more knowledgable in your topic.
You will (or should) do more searches than you have use for. Since you should be critical towards your sources you should choose the best, most relevant and most reliable sources.
And finally - documenting your searching through this search log is going to take more time than what you may be used to. This is natural, since you are learning something new and are developing your search strategies. After a while of practice, searching with this kind of documentation will get easier and quicker - that is partly why we do this now, so that you will have practiced this kind of structured searching before going to university.
torsdag, mars 01, 2018
Söka sig fram till en frågeställning
Att formulera sin egen frågeställning, på en nivå som ska närma sig den för universitet och vidare studier, är något som kräver lite övning. I den här uppgiften inom språkhistoria är den egna frågeställningen i fokus, och ni ska använda en söklogg för att dokumentera er egen sökprocess.
Varför dokumentera?
Det handlar delvis om att läraren ska kunna följa er tankeutveckling, men även om att träna sig på att söka strukturerat och genomtänkt - något som kommer väl till pass vid högre studier. Det kan kännas tidsödande för den här relativt lilla uppgiften, men när ni söker mer omfattande blir det i slutänden en tidsbesparing.
Sökloggen ni ska använda ser ut såhär (du behöver vara inloggad med din ksgyf-adress för att se filen):
För varje sökning ni gör så kopierar ni de 6 frågorna i rutan, rubricerar dem med "Sökning 1, Sökning 2" osv. Loggen kommer innehålla fler sökningar än källor ni kommer använda, eftersom en del sökningar enbart kommer fungera som trampoliner som leder till något bättre. En del sökningar kan även bli misslyckade eller inte leda någonstans, men även de ska med i loggen - dels för att visa er process (missarna är en del av inlärningen!) och dels för att det kan finnas anledningar till att återkomma till de källorna ändå.
De första tre frågorna är rätt basic och säger sig själva, medan de tre sista är mer innehållskopplade och kräver att man läser eller åtminstone skummar igenom texten man har hittat. Om ni skrollar ner i dokumentet ser ni hur jag har fyllt i loggen.
Trampoliner
Med "nya sökord/trampoliner" menas nya ord, begrepp och infallsvinklar som potentiellt kan leda er vidare på vägen mot en frågeställning. Här skriver du fler saker än du kommer följa upp - dels för att det är en del av din sökprocess att välja bort delar av ämnet, och dels för att du kan få anledning att återkomma till källan, och då är detta en hjälp för att komma ihåg innehållet.
Använd trampolinerna i ditt fortsatta sökande, se exemplet.
Referenser
Att använda sig av de referenser man hittar i en källa är en oslagbar sökteknik. Det kan handla om faktiska referenslistor, länkar i texten eller något som texten beskriver (ett namn eller en studie som omnämns, t.ex.). Om man inte har användning för det direkt kanske man kan återkomma till det senare i processen.
Källkritisk analys
En koncis och sammanfattande analys ska göras för varje källa. I sökloggen finns ett antal frågor som kan hjälpa dig på vägen, men du behöver inte checka av alla - olika källor kan kräva olika slags granskning. Sväva inte ut i snygga formuleringar, utan ta upp det du bygger din bedömning på. Försök dock utmana dig själv - ställ kritiska frågor.
Eftersom uppgiften handlar om att formulera en egen frågeställning - se till att söka efter och använda material där ni kan se och ta inspiration av liknande frågeställningar. Även om materialet ni hittar inte är av hög vetenskaplig sort så kan ni även då leta efter syfte och frågeställning, som ett sätt att träna på att formulera sådana.
Varför dokumentera?
Det handlar delvis om att läraren ska kunna följa er tankeutveckling, men även om att träna sig på att söka strukturerat och genomtänkt - något som kommer väl till pass vid högre studier. Det kan kännas tidsödande för den här relativt lilla uppgiften, men när ni söker mer omfattande blir det i slutänden en tidsbesparing.
Sökloggen ni ska använda ser ut såhär (du behöver vara inloggad med din ksgyf-adress för att se filen):
För varje sökning ni gör så kopierar ni de 6 frågorna i rutan, rubricerar dem med "Sökning 1, Sökning 2" osv. Loggen kommer innehålla fler sökningar än källor ni kommer använda, eftersom en del sökningar enbart kommer fungera som trampoliner som leder till något bättre. En del sökningar kan även bli misslyckade eller inte leda någonstans, men även de ska med i loggen - dels för att visa er process (missarna är en del av inlärningen!) och dels för att det kan finnas anledningar till att återkomma till de källorna ändå.
De första tre frågorna är rätt basic och säger sig själva, medan de tre sista är mer innehållskopplade och kräver att man läser eller åtminstone skummar igenom texten man har hittat. Om ni skrollar ner i dokumentet ser ni hur jag har fyllt i loggen.
Trampoliner
Med "nya sökord/trampoliner" menas nya ord, begrepp och infallsvinklar som potentiellt kan leda er vidare på vägen mot en frågeställning. Här skriver du fler saker än du kommer följa upp - dels för att det är en del av din sökprocess att välja bort delar av ämnet, och dels för att du kan få anledning att återkomma till källan, och då är detta en hjälp för att komma ihåg innehållet.
Använd trampolinerna i ditt fortsatta sökande, se exemplet.
Referenser
Att använda sig av de referenser man hittar i en källa är en oslagbar sökteknik. Det kan handla om faktiska referenslistor, länkar i texten eller något som texten beskriver (ett namn eller en studie som omnämns, t.ex.). Om man inte har användning för det direkt kanske man kan återkomma till det senare i processen.
Källkritisk analys
En koncis och sammanfattande analys ska göras för varje källa. I sökloggen finns ett antal frågor som kan hjälpa dig på vägen, men du behöver inte checka av alla - olika källor kan kräva olika slags granskning. Sväva inte ut i snygga formuleringar, utan ta upp det du bygger din bedömning på. Försök dock utmana dig själv - ställ kritiska frågor.
Eftersom uppgiften handlar om att formulera en egen frågeställning - se till att söka efter och använda material där ni kan se och ta inspiration av liknande frågeställningar. Även om materialet ni hittar inte är av hög vetenskaplig sort så kan ni även då leta efter syfte och frågeställning, som ett sätt att träna på att formulera sådana.
tisdag, februari 27, 2018
Bra och dålig sökning och källkritik - Ekonomi (samhällskunskap + svenska)
Uppgiften går ut på att skriva en utredande text inom ekonomi-området. Till detta repeterade vi det vi gick igenom inom informationssökning och källkritik i höstas, när klassen skrev argumenterande texter.
Vi fördjupade informationssökningen och källkritiken genom att titta på den här listan över bra och dålig informationssökning och källkritik - listan har skapats med utgångspunkt i forskning inom informationsvetenskap och pedagogik, där man har sett att olika sökstrategier har olika inverkan på läranderesultat.
Vi gick igenom listan och pratade om hur den kan vara ett stöd för att bli medveten om det egna sökbeteendet och utveckla/förbättra det genom att sträva mot att vara i den vänstra kolumnen.
Vi repeterade även databaserna Artikelsök och DiVA.
Vi fördjupade informationssökningen och källkritiken genom att titta på den här listan över bra och dålig informationssökning och källkritik - listan har skapats med utgångspunkt i forskning inom informationsvetenskap och pedagogik, där man har sett att olika sökstrategier har olika inverkan på läranderesultat.
Vi gick igenom listan och pratade om hur den kan vara ett stöd för att bli medveten om det egna sökbeteendet och utveckla/förbättra det genom att sträva mot att vara i den vänstra kolumnen.
Vi repeterade även databaserna Artikelsök och DiVA.
Bra sökning och källkritik
|
Dålig sökning och källkritik
|
Börjar med mina förkunskaper
|
Börjar söka direkt utan att tänka efter
|
Skriver ner/dokumenterar medan jag söker
|
Tänker att “jag kommer nog ihåg”
|
Anpassar mitt sökande efter syftet/uppgiften
|
Söker på samma sätt oavsett syfte/uppgift
|
Använder olika sökord (utifrån mina
förkunskaper och det jag skrivit ner) |
Söker på ett och samma ord/begrepp hela tiden,
med få variationer |
Läser det jag hittar och fortsätter sen
söka utifrån vad jag läst |
Söker “färdigt” först, och läser sen
|
Läser många fler källor än jag kommer
använda → väljer ut de bästa |
Använder de första jag hittar som känns bra,
sen letar jag inte mer |
Söker på flera ställen - inte bara Google.
Jag förstår att jag annars väljer bort viktigt och relevant info. |
Använder bara Google - tror att all relevant
info finns där. |
Funderar på vilka slags källor som är
relevanta för det här ämnet, och söker för att hitta just sådana källor. |
Tänker inte på vilka slags källor jag söker
efter/hittar, eller att det spelar roll. |
Ställer frågor till texten, t.ex. Varför tar de
upp det? Vad baserar de det på? m.m. |
Läser utan att reflektera, stanna upp eller
ställa frågor. |
Kollar upp källor i texten
|
Anger Google eller wikipedia som källa
utan att kolla upp |
Undersöker vem som står bakom, och
funderar på hur det påverkar innehållet |
Kollar upp vem som står bakom men
tänker inte igenom hur det påverkar innehållet |
Funderar på syften med texten och om
den är tendentiös/det finns intressen i frågan |
Gör en förenklad bedömning av syfte,
t.ex. att en youtube-kanal är till för att informera. |
Jämför olika slags källor och olika
perspektiv i frågan. |
Tänker inte på om källorna är av olika slag
eller ger olika perspektiv. |
Använder mina ämneskunskaper
för att bedöma innehållet |
Tänker inte på vilka kunskaper jag har
som hjälper mig bedöma innehållet |
måndag, februari 26, 2018
Informationssökning SVA
En bra sökmetod
För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor. Det står ofta även att du ska kunna diskutera med andra elever och dina åsikter ska vara understödda med fakta.
Steg 1 - dina förkunskaper En bra sökmetod börjar med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord.
Steg 2 - breda sökningar Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.
Steg 3 - smala sökningar, olika källor Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar!
Trunkering
När ni gör era sökningar kom ihåg att jobba med trunkering * och våga korta av orden så ni ökar på chansen att hitta fler källor med material som kan hjälpa er inom ert arbete.
Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att vi får information som bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är jätteviktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen. Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.
Wikipedia
Wikipedia är ett uppslagsverk som är digitalt, som drivs av Wikimedia och föreningens medlemmar. Det är dessa som skriver ihop de olika artiklarna som går att hitta, samt även redigerar dessa. Ni kommer stöta på artiklar som har många och bra referenser, men även artiklar som saknar referenser och som behöver stärkas upp med mer information.
Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex.
Artikelsök
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.
I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.
Andra informationsresurser hittar ni via bibliotekets sida.
onsdag, februari 14, 2018
Upphovsrätt och creative commons
Vad är upphovsrätt?
Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.
Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.
Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
Det är helt ok att använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan.
För skolarbeten, marknadsföring etc. är det oftast inga problem att få tag på upphovspersoner och få tillåtelse att använda deras material. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och det är bra att ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.
Du kan läsa om licenserna på creativecommons.se. Här ser du ett exempel på hur en CC-licens till en bild kan se ut:
Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Creative commons fungerar på tre nivåer:
1. Det är enkla symboler som vi kan förstå
2. Det fungerar juridiskt, dvs det håller i rättegång.
3. Det går att söka på enbart cc-material
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
Upphovsrätten är en lag som skyddar den som har skapat något (upphovspersonen), så att andra inte kan tjäna pengar på verket eller använda det utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i.
Lagen går ut på att upphovspersonen har alla rättigheter till verket, och ingen annan har rätt att använda verket utan upphovspersonens tillåtelse. Det innebär dels ett ekonomiskt skydd = ingen får tjäna pengar på verket, och ett ideellt skydd = man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller under lång tid - hela 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material är tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner (t.ex. ett band eller en orkester) så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.
Man behöver inte ansöka om upphovsrätt - det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet - en streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
Det är helt ok att använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan, om du t.ex. ska visa något i klassen, så får du använda upphovsrättsligt material (men du ska alltid ange källan!). Men om du ska använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern etc. Och många lärare vill att du tränar på att använda material som om det var utanför skolan.
För skolarbeten, marknadsföring etc. är det oftast inga problem att få tag på upphovspersoner och få tillåtelse att använda deras material. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och det är bra att ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Då ger man sin tillåtelse, och anger samtidigt HUR verket får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiellt (försäljnings-) syfte osv.
Du kan läsa om licenserna på creativecommons.se. Här ser du ett exempel på hur en CC-licens till en bild kan se ut:
"Äpple"
Hanna Carlsson
Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger mig (Hanna) som upphovsperson.
Man kan inte ångra en CC-licens, så det gäller att tänka till innan. Om man skulle ångra sig så är det enda man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens - men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Creative commons fungerar på tre nivåer:
1. Det är enkla symboler som vi kan förstå
2. Det fungerar juridiskt, dvs det håller i rättegång.
3. Det går att söka på enbart cc-material
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
- Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
- CC Search
Lycka till med användandet av upphovsrättsskyddat material, med eller utan CC-licens!
Upphovsrätt och Creative Commons
Vad är upphovsrätt?
Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.
Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk, och ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd, dvs ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller under lång tid, 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. ett band eller en orkester, så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.
Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det. Likaså är ett recept ofta svårt att upphovsrättsskydda.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta många lärare vill att du tränar på, att använda material som om det var utanför skolan.
Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera.
Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se.
När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen, så att andra inte kan använda det utan upphovspersonens tillåtelse eller tjäna pengar på verket. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.
Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk, och ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd, dvs ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller under lång tid, 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. ett band eller en orkester, så går lagen ut 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.
Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller automatiskt om man skapar något som uppnår så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det. Likaså är ett recept ofta svårt att upphovsrättsskydda.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern osv. Och det är detta många lärare vill att du tränar på, att använda material som om det var utanför skolan.
Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera.
Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se.
"Äpple"
Hanna Carlsson
Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.
När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk till innan. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
- Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
- CC Search
Tillägg angående upphovsrätt och offentliga konstverk
Att ta ett foto av en staty eller ett konstverk där denna inte är huvudmotiv är ok att göra i privata sammanhang, tex vid en semesterresa. Dock är det inte ok att skapa en databas kring offentliga konstverk då detta strider mot upphovsrättslagen. Detta slogs fast i en dom i Högsta Domstolen 2016.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)