Från kursplanerna:
I kursmålen för Samhällskunskap 1b står det att du som elev ska öva upp en "metod för att söka, kritiska granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form".
I betygskriterierna för Svenska 2 står det att eleven ska kunna "samla, svora och sammanställa information från olika källor", och i Samhällskunskap 1b står det att eleven ska kunna "söka, granska och tolka information från olika källor".
Varför olika källor?
Det här med olika källor är viktigt just för att vi behöver olika källor för att få en helhetsbild av en fråga. När det gäller argumentation så är ju tanken att man ska argumentera för sin sak - dvs. man ska övertyga. Då gäller det att ha bra källor till grund för sina påståenden, och visa att man är inläst och kan ämnet. Då blir det extra relevant att välja sina källor med omsorg och se till att källorna inte bara stämmer utan att de visar på kompetens och kvalitet.
Var ni ska söka
För att hitta källor av olika slag så behöver ni söka varierat. Google räcker inte, och som vi har gått igenom tidigare så kan man bara hitta vissa slags källor genom Google. Till den här och liknande uppgifter måste ni visa att ni kan söka utöver det. För det använder ni till exempel:
Artikelsök
DiVA
Bibliotekskatalogen
I samtliga dessa tre kan det vara bra att söka med trunkering, dvs. stjärnan (*) som öppnar upp för ändelser på ett ord. I artikelsök kan jag t.ex. söka på betyg* lära* för att hitta något som handlar om betygsättning och läranderesultat. Samma sak i DiVA för att hitta uppsatser och andra vetenskapliga publikationer som behandlar betyg och lärande. Det gäller att testa olika sökord och olika kombinationer av sökord för att hitta de bra källorna.
DiVA är jättebra, för om ni hittar en uppsats som behandlar ert ämne så finns det ofta många referenser i den uppsatsen som man kan söka upp och använda, och det finns bakgrundsavsnitt och diskussionsavsnitt som blir bra källor för er argumentation. Man läser inte hela uppsatsen, utan utgår ifrån innehållsförteckningen och läser vissa avsnitt.
Källkritik
Ta inte bara första bästa källan du hittar - fortsätt söka och välj ut de källorna där författaren är mest kunnig, som är mest uppdaterade osv. Fräscha upp din källkritik om du har glömt (klicka på din klass i den här bloggen och se vad vi har gått igenom innan). Tänk även på att vara självkritisk om du jobbar med ett ämne där du själv har starka åsikter!
torsdag, november 15, 2018
onsdag, november 14, 2018
Grundläggande informationssökning åk 1
Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att den information vi får fram bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är mycket viktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen, utan går vidare till andra sidor.
Google är inte en källa - och söker inte av hela internet
Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.
En bra sökmetod
För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.
Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord. Mindmapen kan du göra för hand eller via någon digital källa.
Steg 2 - sökord
Till den här uppgiften är det bra om ni utgår från uppgiften och samlar ihop olika sökord att jobba med. Tänk på att samma ord kan uttryckas på olika sätt, så ni inte kör fast och inte hittar rätt direkt. Prova att leta fram synonymer och att söka med dessa för att bredda ditt sökområde.
Steg 3 - breda sökningar
Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.
Steg 4 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar! Det är även här du håller koll på vilka kombinationer du sökt med och vad du fick för resultat.
Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.
Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.
Kom ihåg att jobba med *=trunkeringen och längden på orden, och att bygga ihop flera olika ord när ni söker.
I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.
Grundläggande informationssökning åk 1
Vi styrs mycket av våra tidigare sökningar, vilket innebär att våra åsikter och intressen i hög grad påverkar vilken information vi får fram via Google. Detta kallas FILTERBUBBLA - att den information vi får fram bekräftar våra åsikter och intressen, istället för information som motsäger dem. Detta gör att det är mycket viktigt att man inte bara använder Google när man söker på information kring komplicerade ämnen, utan går vidare till andra sidor.
Google är inte en källa - och söker inte av hela internet
Google kan endast söka på vissa delar av internet, den synliga webben - webbsidor, publika uppslagsverk, bloggar m.m. Om man vill hitta andra slags källor, som tidskriftsartiklar, böcker, viss forskning, dokumentära filmer m.m., så måste man leta på den djupa webben eller den osynliga webben - t.ex. databaser och kataloger som finns bakom lösenord.
En bra sökmetod
För att skriva och genomföra bra skoluppgifter behöver man ha en bra sökmetod, då detta påverkar mer än du tror. Tittar du i kursplaner och läroplaner för gymnasiet står det att man ska träna på att söka, granska och sammanställa information från olika källor.
Steg 1 - dina förkunskaper
En bra sökmetod börjar i din hjärna - med dina förkunskaper. Därför bör du innan du börjar söka, fundera på vad du kan om ämnet. Börja skriva upp detta som en så kallad mindmap. Detta bildar en bra grund för dina sökningar och sökord. Mindmapen kan du göra för hand eller via någon digital källa.
Steg 2 - sökord
Till den här uppgiften är det bra om ni utgår från uppgiften och samlar ihop olika sökord att jobba med. Tänk på att samma ord kan uttryckas på olika sätt, så ni inte kör fast och inte hittar rätt direkt. Prova att leta fram synonymer och att söka med dessa för att bredda ditt sökområde.
Steg 3 - breda sökningar
Dina första sökningarna du gör får gärna vara breda - dvs. du söker på allmänna ord inom ämnet. Här är Google och uppslagsverk som NE och Wikipedia är bra för dessa sökningar.
Steg 4 - smala sökningar, olika källor
Smala sökningar innebär att man kombinerar ord och därmed får fram mer specifik information. Oavsett var du söker så behöver du använda olika sökord och kombinationer av ord för att få fram bra information. Här kommer din mindmap bra till pass, för där har du ju skrivit upp olika ord, infallsvinklar m.m. Fortsätt fylla på med den nya informationen du hittar! Det är även här du håller koll på vilka kombinationer du sökt med och vad du fick för resultat.
Du behöver röra dig utanför Google och Wikipedia för att hävda att du har en sökmetod och att du använder olika källor. Du ska därför även använda t.ex. Artikelsök.
Vad är Artikelsök?
Artikelsök är ett exempel på hur man hittar annan information än den som Google kan söka fram. Det är en databas där man kan söka på tusentals artiklar från dagstidningar och tidskrifter. Alla artiklarna finns inte att läsa digitalt - mycket bra information är inte fritt tillgänglig eftersom den kostar pengar - men då kan man beställa dem via biblioteket.
Kom ihåg att jobba med *=trunkeringen och längden på orden, och att bygga ihop flera olika ord när ni söker.
I de här filmerna kan du repetera hur Artikelsök fungerar.
tisdag, november 13, 2018
Sökning, sökresurser och källkritik med Väktarutbildningen
Ibland kommer man långt med Google, men man bör veta att Google inte söker av hela internet och att man helt enkelt missar viss information om man endast söker där. Det är dessutom så att sökresultatet på Google är anpassat efter just mig, vilket kan ge mig en orealistisk bild av det jag söker på.
Faktorer som styr vad som hamnar högst upp i Googles sökresultat:
Faktorer som styr vad som hamnar högst upp i Googles sökresultat:
- Sökhistorik - både min egen och andras
- Klickhistorik - både min egen och andras. Vad jag/andra har klickat på, hur länge jag/andra varit på den sidan osv.
- Sökordet
- Antal länkar till och från sidan
- Geografisk plats
För att motverka effekterna av ett anpassat sökresultat måste man söka medvetet och på olika ställen. Variation är A och O!
Andra ställen att söka på (samtliga finns länkade på Bibliotekets webbsida):
- NE
- Artikelsök
- DiVA
- Bibliotekskatalogen
Redan när man söker bör man vara medveten om källkritiken, dvs att man ska hitta så bra och trovärdiga källor som möjligt. Ett exempel är NE och Wikipedia - båda innehåller ofta rätt liknande innehåll, men när det gäller NE så vet jag att det är ämneskunniga skribenter som skriver texten. På Wikipedia däremot råder mycket större osäkerhet kring skribenternas kompetens och kunskap inom ämnet. Jag kan alltså vara källkritisk redan innan jag söker.
Källkritik
Den traditionella källkritiken består av fyra kriterier:
- Äkthet - är källan äkta?
- Närhet - är det en primärkälla, en sekundärkälla, en tertiärkälla etc? Är källan ny i tiden eller gammal?
- Beroende - om man använder flera källor (vilket man ju ska, man ska undvika att förlita sig på endast en källa) så bör de källorna vara oberoende av varandra. Det betyder att de inte ska ha samma ursprung, vara skrivna av samma person etc.
- Tendens - den kanske svåraste och viktigaste faktorn handlar om vinkling. När det finns intressen i ämnet så vinklas ofta information för att gynna de intressena. Det kan handla om politik, ekonomi (att sälja något), religion eller bara starka åsikter. Vissa ämnen är laddade och har motstridiga perspektiv - då förekommer oftast mycket tendentiös information.
Ur ett lite mer modernt perspektiv så handlar källkritiken oftast om detta:
- Vem säger/har skrivit det? Hur kunniga är de - vilken kompetens har de i frågan?
- Är det ett ämne med olika läger/åsikter? Om ja, vilka intressen finns?
Även tidsaspekten kan vara viktigt - ibland är det viktigt med ny information (t.ex. vad gäller statistik och forskning), ibland är det viktigt med primärkällor som har gått igenom så få tolkningsfaser som möjligt. Källkritik ser olika ut i olika ämnessammanhang, och måste tränas hela tiden.
fredag, oktober 26, 2018
Upphovsrätt och Creative Commons
Vad är upphovsrätt?
Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen. Detta så att andra inte kan använda det eller tjäna pengar på verket utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.
Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs att man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.
Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller per automatik om man skapar något som uppnår s.k. verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern o.s.v. Det är detta du ska träna på - att använda materialet som om det vore utanför skolan.
Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera.
Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se.
"Äpple"
När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man inte kan ångra en CC-licens, så tänk igenom innan hur du vill att andra ska kunna använda ditt material. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen. Detta så att andra inte kan använda det eller tjäna pengar på verket utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.
Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs att man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.
Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.
Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller per automatik om man skapar något som uppnår s.k. verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.
Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?
För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.
Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern o.s.v. Det är detta du ska träna på - att använda materialet som om det vore utanför skolan.
Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.
Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.
Vad är Creative commons?
Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera.
Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se.
Hanna Carlsson
Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.
När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man inte kan ångra en CC-licens, så tänk igenom innan hur du vill att andra ska kunna använda ditt material. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.
Var hittar jag CC-material?
Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
- Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
- CC Search
torsdag, oktober 18, 2018
Sökmetod och källkritik
Ni jobbar med arbetsområdet demokratier och diktaturer, och er uppgift är att välja ett land som är antingen en demokrati eller en diktatur och göra en BULB-presentation om det landet - vad är det som gör landet till en demokrati/diktatur? Vad kännetecknar det statsskicket? osv.
Inför den uppgiften så gick vi igenom vad som är en bra sökmetod. Här finns en repetition av vad vi gick igenom.
För att veta vad du behöver ta reda på så måste du veta vad du redan kan. Skriv ner dina förkunskaper i ett google-dokument eller i en mindmap. Börja t.ex. med vad du vet om demokrati eller diktaturer - du måste ju veta en hel del om detta för att kunna se hur ett land är demokratiskt eller diktatur-styrt.
Sedan kan du skriva ner det du vet om landet du har valt - skriv ner sådant som har med statsskicket att göra.
Steg 2: Börja söka - men välj dina källor!
Det är lätt att man bara googlar när man ska börja söka, men problemet med google är att man får fram väldigt många olika källor och många av dem är inte lika trovärdiga som andra. Det är viktigt att du tänker på vilka källor som är pålitliga, och ofta måste du söka på andra ställen än Google för att hitta de pålitligaste källorna.
Bra ställen att börja söka på:
NE
Landguiden
Steg 3: Dokumentera!
Medan du söker och läser information är det viktigt att skriva ner alla nya tankar och kunskaper som du får fram. Detta kan du göra genom att fortsätta skriva där du skrev ner dina förkunskaper. Skriv även ner VAR du hittat information, dvs vilka källor du har hittat. På så vis blir det lätt att skriva dina källor när du lämnar in skoluppgiften. Att skriva medan man läser och söker är viktigt för att man ska lära sig det man hittar - inte bara hitta och sedan glömma bort det när man är klar.
Innan du söker ska du tänka på:
Varför är NE och Landguiden pålitliga?
NE är ett uppslagsverk på nätet. Ett uppslagsverk är som en ordbok - man kan söka upp händelser, personer m.m. och få dem förklarade. De som skriver texterna på NE är experter på olika ämnen - det kan vara forskare, lärare eller andra som kan mycket om ämnen som historia, politik, statsvetenskap etc. Wikipedia är ett annat slags uppslagsverk - skillnaden är att på Wikipedia kan alla skriva texterna, så där vet man inte om personen som skrivit vet något om ämnet eller om de bara hittar på, gissar eller har fel.
Man måste vara inloggad på NE för att kunna söka där, och när du är på skolan så är du alltid inloggad på NE om du går via bibliotekets webbsida. Den hittar du på Kunskapsporten (skolans hemsida).
Landguiden är en databas för information om länder och internationella konflikter. Det är utrikespolitiska institutet (UI) som står bakom Landguiden. Om man vill ta reda på mer om den som ligger bakom en webbsida etc så kan man leta efter "Om"-avsnitt på hemsidan - ofta står det längst upp eller längst ner på sidan. Det är viktigt att veta vem som står bakom en text för att bedöma om den är pålitlig.
Inför den uppgiften så gick vi igenom vad som är en bra sökmetod. Här finns en repetition av vad vi gick igenom.
Sökmetod
Steg 1: Börja med dina förkunskaperFör att veta vad du behöver ta reda på så måste du veta vad du redan kan. Skriv ner dina förkunskaper i ett google-dokument eller i en mindmap. Börja t.ex. med vad du vet om demokrati eller diktaturer - du måste ju veta en hel del om detta för att kunna se hur ett land är demokratiskt eller diktatur-styrt.
Sedan kan du skriva ner det du vet om landet du har valt - skriv ner sådant som har med statsskicket att göra.
Steg 2: Börja söka - men välj dina källor!
Det är lätt att man bara googlar när man ska börja söka, men problemet med google är att man får fram väldigt många olika källor och många av dem är inte lika trovärdiga som andra. Det är viktigt att du tänker på vilka källor som är pålitliga, och ofta måste du söka på andra ställen än Google för att hitta de pålitligaste källorna.
Bra ställen att börja söka på:
NE
Landguiden
Steg 3: Dokumentera!
Medan du söker och läser information är det viktigt att skriva ner alla nya tankar och kunskaper som du får fram. Detta kan du göra genom att fortsätta skriva där du skrev ner dina förkunskaper. Skriv även ner VAR du hittat information, dvs vilka källor du har hittat. På så vis blir det lätt att skriva dina källor när du lämnar in skoluppgiften. Att skriva medan man läser och söker är viktigt för att man ska lära sig det man hittar - inte bara hitta och sedan glömma bort det när man är klar.
Källkritik
Du ska vara källkritisk från början när du söker information. Många gör fel på detta - de söker information, använder informationen och sedan är de källkritiska. Men källkritiken ska komma först!Innan du söker ska du tänka på:
- Vem kan något om det här ämnet? Vem är kunnig?
- Var hittar jag pålitlig information om det här ämnet?
När du har hittat en källa ska du tänka på:
- Vem står bakom den här informationen? Vilken kompetens har de?
- Stämmer informationen eller är den felaktig? Se till att använda många olika källor och kolla så att de stämmer med varandra.
Varför är NE och Landguiden pålitliga?
NE är ett uppslagsverk på nätet. Ett uppslagsverk är som en ordbok - man kan söka upp händelser, personer m.m. och få dem förklarade. De som skriver texterna på NE är experter på olika ämnen - det kan vara forskare, lärare eller andra som kan mycket om ämnen som historia, politik, statsvetenskap etc. Wikipedia är ett annat slags uppslagsverk - skillnaden är att på Wikipedia kan alla skriva texterna, så där vet man inte om personen som skrivit vet något om ämnet eller om de bara hittar på, gissar eller har fel.
Man måste vara inloggad på NE för att kunna söka där, och när du är på skolan så är du alltid inloggad på NE om du går via bibliotekets webbsida. Den hittar du på Kunskapsporten (skolans hemsida).
Landguiden är en databas för information om länder och internationella konflikter. Det är utrikespolitiska institutet (UI) som står bakom Landguiden. Om man vill ta reda på mer om den som ligger bakom en webbsida etc så kan man leta efter "Om"-avsnitt på hemsidan - ofta står det längst upp eller längst ner på sidan. Det är viktigt att veta vem som står bakom en text för att bedöma om den är pålitlig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)